EU kommissionären för forskning, innovation och vetenskap Máire Geoghehan-Quinn presenterade idag EU:s innovationsstrategi fram till 2020. Ett omtag har gjorts i år för att göra EU mycket mer konkurrenskraftigt, läs mer här.
Geoghehan-Quinn kommenterade också Sverige och menade att Sverige har en mycket bra infrastruktur för innovationsskapande, som resten av EU kan lära av, men att Sverige samtidigt kan lära av att andra länder i högre grad kommersialiserar sina idéer i mycket högre utsträckning. Andra länder som satsar i storleksordning lika mycket som Sverige på forskning och utveckling får ut mångdubbelt mer. Det är något som brukar benämnas som den svenska paradoxen.
Samma problem kan överföras till varför vi inte får fler växande småföretag. Det startar varje år nästan 60 000 småföretag som sysselsätter ca 75 000 personer. Ändå är det väldigt få av dessa som klarar att bli medelstora. Företagsstrukturen i Sverige ser därför ut som ett timglas med en mycket smal midja. Problemet är att medianstartpunkten för företag i den övre delen är så långt tillbaka som 1916.
Eftersom inga andra länder som satsar lika mycket har lika dåligt resultat som Sverige borde anledningen till stor del bero på den samhällsstruktur vi har och den attityd till företagande och risk som finns i Sverige. Det är ingen slump att vi samtidigt har en av Europas högsta arbetsgivaravgifter, att vi har 3:12 regler som är otidsenliga, att trygghet definieras som en turordningslista, att vi har hög kapitalskatt, att sjukförsäkringen är att likna vid en skatt istället för en försäkring då företagaren ändå får betala sjuklönen för sina anställda, att det finns illojal konkurrens från kommuner och att upphandlingsreglerna fungerar dåligt. Att starta företag börjar bli ok men de är fortfarande inte ok att tjäna pengar på sitt företagande.
FöretagarFörbundet vill därför se riktade satsningar för de minsta företagen; de med mellan 0-9 anställda. Det är den kategori företag som betyder mest för framtiden. Det är där huvuddelen av de nya jobben skapas. Det är därför rationellt att också ha anpassade regler för dessa, se 21 konkreta förslag.
Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
10 december 2010
