FöretagarFörbundet välkomnar sammantaget Skatteincitamentsutredningens betänkande. Att förbättra möjligheterna till kapitalbildning i mindre företag är angeläget, särskilt i dagens pressade ekonomiska läge.

Det gäller i synnerhet då de stora offentliga systemen för sparande tenderar att snedvrida stora kapitalflöden bort från mindre företag till större (och därmed för stora fonder lätthanterliga) företag.

På längre sikt vill FöretagarFörbundet se generella lättnader för kapitalbeskattning, som gör att särskilda åtgärder inriktade mot mindre företag blir onödiga. På kortare sikt är dock riktade lättnader att föredra framför inga lättnader alls.

FöretagarFörbundet instämmer samtidigt i den kritik mot utredningens slutsatser som lämnas i Annika Fritschs och Johan Falls särskilda yttrande. FöretagarFörbundet är särskilt kritiskt mot utredningens finansieringsförslag, det vill säga försämringar inom regelverket för fåmansbeskattning. FöretagarFörbundet anser att förslaget inte bör vara självfinansierande, då ett sådant arrangemang motverkar syftet med förslaget. Förslaget bör istället genomföras antingen inom tillgängligt reformutrymme eller som en lånefinansierad stimulansåtgärd.

När det gäller utredningens huvudsakliga förslag vill FöretagarFörbundet lämna följande synpunkter:

Skattereduktion för förvärv av aktier samt Utdelningsavdrag
FöretagarFörbundet stödjer förslagen med följande viktiga förbehåll:

- Det är nödvändigt att den av utredningen föreslagna begränsningen av lättnaderna till "icke marknadsnoterade" aktier ändras till att gälla "onoterade" aktier.

Att inskränka en lättnad till "icke marknadsnoterade aktier" skapar en onödig tröskel för växande företag som är i behov av kapital. Marknader för onoterade bolag som exempelvis First North är viktiga för att göra växande företag attraktiva för investerare. Skatteincitament för investeringar i mindre företag bör därför inte motverka användandet av dessa marknadsplatser.

Begränsningen riskerar även att medföra att förslaget kommer att bedömas strida mot EG-rätten. Detta då avgränsningen till "icke marknadsnoterade" företag gör skillnad mellan olika kategorier av småföretag, vilket inte är tillåtet under EG:s statsstödsregler.

Båda dessa problem undviks om utredningen i stället, enligt det ursprungliga utredningsdirektivet begränsar skatteincitamentet till "onoterade" företag.

Uppskov med kapitalvinstbeskattning
FöretagarFörbundet beklagar att utredningen funnit att nackdelarna överväger fördelarna när det gäller att skapa ett system för uppskov med kapitalvinstbeskattning vid återinvestering av en kapitalvinst i ett nytt företag.

Utredningens observation rörande den begränsade ägarmobiliteten bland onoterade företag är korrekt, men det måste samtidigt påpekas att det är de mest dynamiska och värdeskapande entreprenörerna (s.k. "serieentreprenörer") som skulle ha störst nytta av ett uppskovssystem. De värden dessa individer skapar är betydande för ekonomin i stort.

FöretagarFörbundet anser därför att den ökade dynamik i allokeringen av kapital och andra resurser i ekonomin som ett uppskovssystem skulle innebära överväger de administrativa kostnader utredningen anför som skäl för att avfärda ett uppskovssystem.

Riskkapitalkonton
FöretagarFörbundet beklagar även att utredningen funnit att det är svårt att implementera ett riskkapitalkonto för sparande till företagsstart.

Utredningen konstaterar att reglerna i inkomstskattelagen om kvittning av underskott i näringsverksamhet under de första fem åren i huvudsak fyller samma funktion som det danska systemet med etableringskonton.

FöretagarFörbundet anser dock att syftet med riskkapitalkonton/etableringskonton i första hand bör vara att premiera privat sparande och skapandet av s.k. "informellt riskkapital" - faktorer som är avgörande för ett brett och framgångsrikt företagande. Detta syfte uppnås, enligt vår uppfattning, inte fullt ut genom enbart kvittningsregler i inkomstskattelagen.

FöretagarFörbundet föreslår därför, som ett alternativ till utredningens förslag, att det skapas möjligheter för blivande företagare att göra en avsättning i sin allmänna deklaration för ett framtida företagande, en lösning vi valt att kalla "Entreprenörskonto".

Avsättningen, genom avdrag, får uppgå till högst ett prisbasbelopp per år och totalt högst fem prisbasbelopp. Ett belopp motsvarande avsättningen skall senast när deklarationen skall inlämnas till skattemyndigheten finnas insatt på spärrat räntebärande konto i bank. Kapitalet kan sedan användas till aktiekapital och bundna fonder vid bolagsbildning utan att någon beskattning inträder. Motsvarande system bör införas för även andra företagsformer. Vid avyttring av aktierna inom fem år återförs hela beloppet som inkomst av tjänst. Avsatta medel som inte disponeras inom fem år återförs automatiskt till inkomst av tjänst.