Jag närvarade idag på SNS konferens om arbetsmarknaden. Mycket av det som diskuterades rörde frågan om hur arbetslösheten eller utanförskapet ska minskas, hur man mäter det och om det har minskat. De två sista frågeställningarna lämnar jag därhän, men vill lägga desto mer fokus på problemet med hur människor som inte har arbete och vill arbeta ska kunna börja arbeta.
Det är därvid viktigt att inledningsvis konstatera att hönan kommer före ägget i den bemärkelsen att det behövs en politik för företagande för att arbetstillfällen ska kunna skapas. Det är därför viktigt att konstatera att företagande är ett allmänintresse. Utan företag som anställer – inga arbetstillfällen.
Satsningen på sänkt restaurangmoms diskuterades, inte alltid med positiva ordalag från forskningshåll. En sådan satsning är enligt min mening inte fel. Antalet arbetade timmar i samhället, av användarna – de som köper tjänsten, kommer inte att öka vilket är effekten med t.ex. RUT-avdraget. Men jag ser ändå tre bra argument för att sänka den. Av dessa fungerar åtminstone två absolut som konjunktursvängare.
Det första argumentet innebär att göra momssystemet mer rationellt. Att betala olika mycket i moms beroende på om kaffet tas med eller om det dricks på plats är bara logiskt i teorin. I praktiken blir det olika momssatser beroende på var du sätter dig. Ändringen medför inte att momssystemet blir krångligare. Tillämpningsproblemen med moms rör väldigt sällan vilken momssats som ska användas. Argument nummer två är att antalet svartarbeten kommer att minska samtidigt som det totala antalet arbetstillfällen i branschen kommer att öka. Människors förtroende för skattesystemet ökar dessutom. Det sista argumentet är att sänkningen kommer att göra människor gladare; vikten av psykologi i konjunktursvängningar ska inte underskattas. Är vi gladare konsumerar vi mer.
Det finns dock enligt mig en solklar lösning på hur fler ska kunna få arbete och det är att satsa på småföretagen generellt. Som vi sett under de senaste 10-15 åren har i stort sett alla nya arbetstillfällen skapats i den kategorin företag. Att företagande är ett allmänintresse hindrar dock inte att särskilt riktade satsningar behövs för att rätt effekt ska kunna uppnås. Arbetsgivaravgifterna behöver sänkas för den minsta kategorin företag och medfinansieringen i sjukförsäkringen behöver tas bort. Dessa hinder tas ständigt upp som de största tillväxthämmarna hos företag med upp till 10 anställda.
Som FöretagarFörbundet länge har påpekat är det inte nödvändigt att samma regler och restriktioner som gäller för L.M. Ericsson även ska gälla för Annas hårklipp, läs mer här.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
Alliansen har idag presenterat sitt valmanifest – Jobbmanifestet
Alliansen säger att man vill skapa goda förutsättningar för arbete och välfärd bland annat genom att fler företag ska starta, växa och stanna i Sverige. Fler och växande företag i hela landet behövs för jobben, utvecklingen och välfärden. Entreprenörskap och företagande måste uppmuntras, skriver man i manifestet.
Det tycker jag är en bra ambition och inriktning.
Under rubriken ”Fler och växande företag i hela Sverige” skriver Alliansen följande:
”Sverige behöver fler företag och företagare. Ett attraktivt entreprenörsklimat är centralt för sysselsättningen, produktiviteten och tillväxten i ekonomin och utgör därmed grunden för en positiv utveckling i alla delar av landet. Genom att vi skapar ett dynamiskt näringslivsklimat och förbättrade förutsättningar för innovationer vågar fler människor satsa på att bli företagare och fler entreprenörer ser Sverige som det mest intressanta landet att starta och driva företag i.
Sverige ska vara ett land där det lönar sig att arbeta. Sänkta inkomstskatter, för framför allt låg- och medelinkomsttagare, är ett verkningsfullt instrument för att minska utanförskapet, öka den varaktiga sysselsättningen och göra företagande mer attraktivt.
Det ökar också människors makt över den egna vardagen.”
Vem skriver inte under på detta? Frågan är HUR man tänkt sig uppnå det utan att genomföra lättnader såsom sänkta arbetsgivaravgifter eller slopat sjuklöneansvar. Småföretagarnas viktigaste frågor!
Alliansen vill, under kommande mandatperiod, att:
• RUT- och ROT-avdragen ska finnas kvar.
Alliansen har följande skarpa förslag:
• Satsningen på kvinnors företagande fortsätter.
• Insatser för exportfrämjande förstärks och inriktas mot små och medelstora företag.
• Regelförenklingsarbetet fortsätter.
• Innovationsinsatserna förstärks.
• Rådgivning och mentorskap för företagare, bland andra invandrare, förstärks.
Alliansen har följande reformambitioner, som kommer att genomföras i den takt överskott kan säkras:
• En halvering av momsen på restaurang- och cateringtjänster ska genomföras när de offentliga finanserna och ekonomin så tillåter.
Dessutom ska man tillsätta en bred utredning av företagsbeskattningen, som syftar till att utforma beskattningen så att investeringar och sysselsättning gynnas samt satsa på miljödriven näringslivsutveckling och för säker energitillförsel till landets företag.
Detta är mycket bra. Det måste löna sig att satsa, investera och riskera och det måste finnas möjligheter att tjäna pengar på sitt företagande.
Alliansen skriver att det behövs ytterligare lättnader för att stärka tillväxten. Det gäller lättnader i bl.a. bolagsskatten, arbetsgivaravgifter, värnskatten, riskkapitalavdrag, FoU-avdrag och expertskatt.
Tyvärr är Alliansens samlade bedömning är att det inte finns ekonomiskt utrymme att sänka dessa tillväxtskadliga skatter under nästa mandatperiod. Under perioden 2011 till 2014 är Alliansen beredd att satsa 0,4 miljarder kronor per år. Det är inte mycket för att få till stånd en stark tillväxt och fler jobb!
Efterfrågan, det vill säga företagens vilja att anställa, måste stimuleras. Nästan en halv miljon människor står i dag utanför arbetsmarknaden. Om enbart var fjärde småföretagare skulle rekrytera en person skulle nästan en kvarts miljon nya jobb kunna skapas!
Hjälp småföretagarna att hjälpa Sverige genom att ge dem de rätta förutsättningarna!
Kent Persson,V, Tomas Eneroth,S, Per Bolund, Mp, Roger Tiefensee,C, Liselott Hagberg, Fp, Stefan Attefall, Kd samt Tomas Tobé, M, presenterade sina partiers respektive förslag för ett bättre småföretagarklimat på onsdagskvällens Chatwalk.
FöretagarFörbundet har frågat Sveriges småföretagare om de skulle kunna tänka sig att anställa. Drygt 1 400 deltog i undersökningen och svaret var entydigt. Så många som tre av tio vill anställa om förutsättningarna för företagande i Sverige förbättras. Här följer de enskilt viktigaste frågorna:
a. Ansvaret för sjuklön läggs på försäkringskassan istället för på arbetsgivaren – slopat sjuklöneansvar
b. Arbetsgivaravgiften (för alla) sänks och närmade sig EU-genomsnittet.
c. Alla olika regler som företag måste följa behöver förenklas och blir färre.
d. Det ska vara möjligt att avsluta en anställning som inte fungerar.
e. I kristider ska det vara möjligt för företaget att själv välja vilka anställda som ska få stanna kvar, för att företaget ska komma på rätt köl igen.
De olika riksdagspartierna framförde följande under kvällens debatt:
Vänsterpartiet vill som prio 1, slopa sjuklöneansvaret. Man vill också göra det lättare att våga anställa samt öppna upp för personer som står långt från arbetsmarknaden. Vidare vill man införa ett skatteincitament för forsknings-och utvecklingsinsatser samt satsa på exportrådgivning och fortsätta med att regelförenkla.
Socialdemokraterna tycker inte att småföretagarfrågorna är ett särintresse. S vill sänka arbetsgivaravgiften för småföretagen, vill titta på slopat sjuklöneansvar, satsa på riskkapitalavdrag med 20 %-igt skatteavdrag för personer som satsar i någons företag, exportstöd/bidrag till småföretagen samt korta betalningstiderna så att staten och storföretagen inte längre kan utnyttja småföretagen som bank.
Miljöpartiet vill fortsätta ha fokus på småföretagens villkor och möjligheter. Mp säger att man är Oppositionens småföretagarröst och utgår alltid från de små företagens behov och möjligheter då politiska beslut ska fattas. Man vill sänka arbetsgivaravgifterna samt öka rättssäkerheten för småföretag i skatteprocesser.
Centerpartiet menar att man är Alliansens småföretagarröst och C vill fortsätta med regelförenklingsarbetet t ex slopad revisionsplikt för alla småföretag. C vill ändra arbetsmarknaden genom fler, längre och annorlunda lärlingsplatser och utbildningar. Titta på nya branscher, nischer för nya företag, konkurrensutsätta och utveckla offentlig sektor och tjänstesektorn samt sänka restaurangmomsen.
Folkpartiet menar att det är fyra 'K:n' som är viktiga för småföretagare - - krångel, kapital, kompetens och konkurrens . Fp vill minska krånglet genom t ex ”en-dörr-in” i myndighets-Sverige, möjliggöra kapital från privata investerare genom riskkapitalavdrag samt en skatterabatt, sänka arbetsgivaravgiften, satsa på kompetens genom utbildningsinsarser samt öppna upp offentlig sektor för fler privata alternativ.
Kristdemokraterna ser fyra utmaningar - fortsätta ha goda offentliga finanser, fortsätta minska regelkrånglet (nu minus 7 %), öka tillgången till riskkapital genom skatteavdrag och olika fonder, ej återinföra förmögenhetsskatten samt sänka arbetsgivaravgiften när det finns ekonomiska förutsättningar. Man kan också tänka sig en halvering av sjuklöneansvaret.
Moderaterna ser en enorm potential i alla de företag vi har och att politiken måste fortsätta vrida landet till att bli än mer företagsvänligt. M vill hålla kvar kontrollen över svensk ekonomi. Det måste bli enklare att få lönsamhet i sitt företag samt det behövs en bred skatteöversyn av de skatter som påverkar företagen. M vill också sänka arbetsgivaravgiften när det finns ekonomiskt utrymme samt underlätta för generationsskifte i företagen.
V kritiserade Alliansen för att inte ha infört riskkapitalavdrag. M säger att det stämmer på grund av att man fick problem med EU-rätten. Förslaget ligger kvar för kommande mandatperiod men i annan form.
S vill att Alliansen inför sänkta arbetsavgifter samt riskkapitalavdrag som man lovade i förra valrörelsen.
Kd tog upp frågan om Oppositionens förslag att slopa sänkta arbetsgivaravgifter för unga och menade att det innebär höjda kostnader för småföretagen. S menar att det är bättre med generell sänkning till alla småföretag.
Mp vill ha en långsiktighet i de politiska besluten så att företag och företagare vet, över tid, vilka spelregler som gäller. Fp menar att Mp hamnat i dåligt sällskap i och med att de bl a tvingas säga nej till Rut-avdrag.
Enligt C har Alliansen levererat vad gäller de tre viktigaste frågorna för företagandet vid förra valet i och med att man slopat Förmögenhetsskatten, slopat medfinansieringen av tredje sjuklöneveckan samt reformerat 3:12-reglerna.
Attityden till företagare och företagande måste förändras och det måste kunna löna sig att satsa och tjäna pengar på sikt, enligt M.
Vi måste satsa på att få de företag som finns att växa och bli större - inte bara på att få nya företag, säger Mp.
De politiska partierna var rörande överens om att man kan tänka sig ett skatteavdrag för fysiska personer vid investeringar i småföretag och onoterade bolag samt att företagande ska vara ett naturligt alternativ till anställning. Det är viktiga markeringar inför framtiden och bådar gott för en attitydförändring visavi företagande.
Däremot är V, S och M emot en rejäl, generell sänkning av arbetsgivaravgiften ner till EU-snittet dvs. ca 20 procent medan Mp och C var helt för det. Fp och Kd var tveksamma. När det gäller slopande av sjuklöneansvaret för de första fjorton dagarna är V, S, Mp och Fp för det medan C och Kd sa nej och M var tveksam.
En kraftig sänkning av arbetsgivaravgiften och ett slopande av sjuklöneansvaret är de två frågor som alltid kommer högst på småföretagens önskelista och två saker som man som småföretagare vill ha för att man ska vilja och våga anställa.
Synd att det inte finns en politisk enighet och förståelse för detta.
I valdebattens Sverige har pensioner, skola, vård och omsorg högsta prioritet. Dessutom lovar alla partier fler jobb. Men var ska alla dessa jobb skapas och vem ska betala för de generösa välfärdslöftena som lockar väljare?
Småföretagen är Sveriges största arbetsgivare och det är också de som har störst möjlighet att skapa nya jobb. Det är just i små och medelstora företag som de flesta nya jobben har kommit de senaste åren. Offentliga sektorn har inte skapat några nya jobb alls och varslen bland storbolagen har varit många.
Statsminister Fredrik Reinfeldt har tidigare kallat småföretagarna för ”Sveriges ryggrad” och säg den politiker som inte har hyllat och älskat småföretagaren.
Men i valdebatten råder nu tystnad, småföretagarfrågorna lyser med sin frånvaro. När nya jobb skapar en starkare välfärd, hur är det då möjligt att småföretagen kallas ett ”särintresse” bland andra?
Vi har därför frågat Sveriges småföretagare om de skulle kunna tänka sig att anställa. Drygt 1 400 deltog i undersökningen och svaret var entydigt. Så många som tre av tio vill anställa om förutsättningarna för företagande i Sverige förbättras. Bland annat vill man ha sänkta arbetsgivaravgifter för alla, slopat sjuklöneansvar samt färre och enklare regler.
Nu är glappet mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft rekordstort. Därför måste efterfrågan, det vill säga företagens vilja att anställa, stimuleras.
Nästan en halv miljon människor står i dag utanför arbetsmarknaden. Om enbart var fjärde småföretagare skulle rekrytera en person skulle nästan en kvarts miljon nya jobb kunna skapas!
”Tillsammans gör vi Sverige till ett föregångsland!” står det på en av alla valaffischer. Släpp då in Sveriges hundratusentals småföretag i valspurten.
Vi på FöretagarFörbundet tar nu själva tag i diskussionerna kring frågan om småföretagen och jobben. I kväll, den 25 augusti, ställer vi riksdagspartiernas företrädare för företagarfrågor mot väggen i en debatt i Stockholm. Och Sveriges nästan 900 000 småföretag vill ha svar.
Hjälp småföretagarna att hjälpa Sverige!
Vilken härlig momsdag, skrev cateringföretagaren Mats Eriksson, på sin blogg den 19 augusti. Det var efter att han deltagit på Svenskt Näringslivs Entreprenörsmöte där företrädare för de olika riksdagspartierna fick svara på hur de ställde sig till halverad tjänstemoms inom restaurangsektorn.
Följande partier var positiva till en kraftig sänkning av momsen: Moderaterna Tomas Tobé, Folkpartiet Carl B Hamilton, Centerpartiet Annie Johansson, Kristdemokraterna Mikael Oskarsson samt Miljöpartiet Per Bolund.
Idag är Mats och hans kollegor inom catering-, restaurang- och cafébranscherna ännu gladare! Alliansregeringen meddelade idag att man bland annat vill halverar tjänstemomsen inom restaurangbranschen.
Alliansen presenterade idag huvudinriktningen för reformer och förstärkningar inom företagande, entreprenörskap och innovation under nästa mandatperiod. Ett jobb- och företagarpaket som beräknas kosta 2,45 miljarder kronor under perioden 2011-2014.
Bland förslagen finns sänkt tjänstemoms i restaurangbranschen till samma nivå som för livsmedel. Fortsatt satsning på kvinnors företagande, regelförenklingar, innovationsinsatser och stöd till företagare. Inom energi och klimat föreslås satsningar på miljöteknik och energiforskning.
En liten brasklapp dock i samband med sänkningen av momsen. Alliansen skriver: ”Reformen ska genomföras när de offentliga finanserna och ekonomin så tillåter samt i den takt överskott kan säkras.”
Det är bra att man ser till att landet har en stark och god ekonomi men samtidigt måste vi satsa, förändra och förnya för att det ska skapas nya företag, få fler som vill driva och utveckla företag samt få fler jobb. Det är i småföretagen jobbtillväxten sker och det är alla dessa hårt arbetande människor som ser till att vi kan betala för välfärden.
Då är sommaren över och hösten samt den spännande valrörelsen i full gång. Det har duggat tätt med utspel under sommaren men varit ganska tunt när det gäller vad man vill göra för landets företagsklimat samt småföretagare. Därför är det postivit att Svenskt Näringsliv dragit igång en debatt på Newsmill om hur vi ska få ett företagsklimat i världsklass.
Våra riksdagspartier samt bloggare har där gjort en hel del inlägg. Alla är rörande överens om att det är jobben som är det viktiga i årets valrörelse men synen på hur vi ska fixa jobben eller vilka det är som ska fixa dem, varierar.
Valet 2010 handlar till stor del om jobb och ekonomin, det är bra med en tydlig arbetslinje. Dock tycker vi denna bör kompletteras med en tydlig företagslinje. Fler företag betyder fler jobb, starkare ekonomi och bättre välfärd. Det är viktigt att människor med idéer vågar satsa på att starta eget, skriver Caroline Szyber (KD), riksdagskandidat Stockholm stad och Peter Soilander (KD) Kristdemokraternas största bloggare.
Det måste göras en övergripande totalreform av de regler som omgärdar företagande. På den punkten har den här regeringen mycket kvar att göra, det skriver Hanna Wagenius, riksdagskandidat för Centerpartiet och förbundsstyrelseledamot i CUF.
Kent Persson (V), näringspolitsik talesperson skriver att skattelättnader och hushållsnära tjänster leder inte till att Sverige stärker sin position som företagarnation i en globaliserad värld och det är definitivt ingen väg att skapa utveckling utanför tillväxtområdena.
En viktig del i en statlig näringspolitik blir därför att bland annat initiera och ge stöd till utvecklingsprogram för olika branscher, initiativ till strategiprogram och branschspecifika forskningssatsningar är viktigt för att vässa konkurrenskraften, menar Kent Persson, V.
Att istället sänka skatten generellt för alla företag genom sänkta arbetsgivaravgifter är en betydligt vettigare politik. Du underlättar för alla, istället för ett fåtal. Du ger samma förutsättningar för företagare oavsett bransch, istället för att särbehandla. Därtill ger du företagarna det de själva ber om, menar Christian Valtersson, förbundsstyrelseledamot i Grön Ungdom och riksdagskandidat I Stockholm stad.
Tomas Tobé (M), riksdagsledamot och näringspolitisk talesperson, menar att industrin kommer att fortsätta vara en grundpelare för svenskt näringsliv men att den kompletteras av en snabbt växande och diversifierad tjänstesektor. Andelen soloföretagare förväntas också öka men utmaningen är likväl att vi måste få fler att våga ta steget till entreprenörskap. Många upplever fortfarande att risken med att starta företag, anställa och utveckla verksamheten inte motsvarar den förväntade lönsamheten i uppgiften. Vi vill därför fortsätta att minska företagens kostnader så att det blir lättare och mer lönsamt att driva företag förutsatt att vi ansvarsfullt kan finansiera det.
Ericssons AXE-växlar, som i sig ledde till att Ericsson är ett av världens största företag inom telekom, är ett exempel på hur branchsamtal, statlig grundforskning och samfinansiering skapat arbetstillfällen, exportprodukter och vitaliserat industrin. Socialdemokraterna vill åter slå in på denna väg, skriver företagaren och bloggaren Johan Westerholm (S).
Carl B Hamilton Stockholm, ordförande i näringsutskottet (FP) vill reducera arbetsgivaravgiften med 10 procent för de första 300 000 kronorna i lönesumma. Han vill också införa skatteincitament för små och medelstora företag att investera mer i Forskning och Utveckling, en så kallad FoU-rabatt. I flera andra länder, bland andra Storbritannien, Kanada och Frankrike, finns redan sådana stödsystem. FP vill också stimulera fler personer att satsa sitt privata kapital i nya idéer och företag, genom att införa ett riskkapitalavdrag samt göra det möjligt att skjuta upp reavinstbeskattningen om man återinvesterar sin vinst från företagsförsäljning i ett svenskt tillväxtföretag.
Många fler har skrivit inlägg och har förslag på åtgärder som man vill införa om man kommer i regeringsställning.
Det FöretagarFörbundets medlemmar, i undersökning efter undersökning för fram, är att man vill ha generellt, kraftigt sänkta arbetsgivaravgifter, slopat sjuklöneansvar och ett rättvisare sjukförsäkringssystem samt att regelverk och administration i småföretagen minskas dvs inför Småbolagsregler.
Skatteverket skickade i veckan ut statistik som visar att kostnaden för RUT och ROT blev 6,8 miljarder kronor dyrare än vad regeringen räknat med. Totalsumman för det första året landade på 10,3 miljarder. Siffrorna är framtagna av Skatteverket och speglar bara den summa som betalats ut, läs mer här.
Skatteverket ger med sin information en alltför ensidig och inte helt rättvisande bild. Nu är det visserligen så att Skatteverket bara har tagit fram den statistik som visar hur mycket pengar de har betalat ut. Den andra statistiken är svårare att ta fram. Men om Skatteverket kan uppskatta hur stort skattefel vi har så borde de också kunna uppskatta hur mycket pengar som kommer in i systemet. Skatteverket borde åtminstone kunna nämna att ett antal miljarder beräknas komma tillbaka till staten genom att ROT–avdraget gör svarta jobb till vita.
För RUT avdraget blir det än mer onyanserat. RUT avdragets del i kostnaden uppgår till 900 miljoner kronor. Men eftersom RUT har skapat en helt ny bransch där 75 procent av de som utför tjänsterna, som har fått det stora förtroende det innebär att t.ex. städa i någon annans hem, kommer från arbetslöshet kommer RUT-avdraget med största sannolikhet att ge en vinst för staten. Många av dessa jobb utfördes också svart tidigare. Det är därför inte rättvisande att tala om RUT som en kostnad, finansiell för staten eller psykisk hos de som utför jobben.
Det är också svårt att förstå varför Skatteverket kallar avdragen för ROT och hushållsarbete. Antingen ROT och RUT men ännu hellre bara hushållsavdrag som inkluderar både RUT och ROT. Så fungerar det i Finland. Där gör man inte skillnad på jobb för män eller kvinnor eller konstruerar fula eller fina jobb.
Man kanske kan tycka att det inte är Skatteverkets sak att påverka attityder för företagande i allmänhet och småföretagande i synnerhet, men det är just vad Skatteverket gör genom att inte visa på de positiva effekterna - åtminstone skattemässigt.
Jobb är jobb och det ska alla vara väldigt glada för.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
Under Almedalsveckan medverkade Camilla Littorin bland annat i rundabordssamtalet "Vem skapar jobben?" arrangerat av Liberala Företagare. Andra medverkande var riksdagspolitiker, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Ung Företagsamhet, en mängd ungdomar m.fl.
Enligt ungdomspanelen är normen att bli löntagare och inte företagare. För de flesta ungdomar är företagande inte något alternativ. De tror att det krävs mer kunskap och utbildning kring hur man driver företag för att ungdomar ska våga språnget. För att det ska bli enklare och mer attraktivt att starta företag för ungdomar krävs det mer trygghet i form av utvecklat sjukförsäkringssystem, en attitydförändring gällande synen på företagande, mer nätverk och kunskap.
Andra röster under seminariet: att konstant prata om hur negativt det ser ut på arbetsmarknaden för unga gör att de unga tappar framtidshoppet. Alla ska inte bli företagare men företagsamma människor med anställning är viktigt. Det är enkelt att driva företag så länge du inte tjänar pengar eller har anställda. Så fort du börjar dra in pengar samt anställer får du ofta väldigt dåligt bemötande av samhället. Näringspolitiken är anpassad efter storbolagen och inte småföretagen som står för 96 procent av alla företag.
FöretagarFörbundet vill se generella åtgärder för ett bättre småföretagarklimat, ej riktade insatser. Sänkt arbetsgivaravgift är den viktigaste åtgärden för ett gott småföretagarklimat!
Gästbloggat av Maria Linde, Press- och informationssekreterare
Moderatkvinnorna höll idag ett seminarium i Almedalen om RUT-avdragets betydelse och vikten av att RUT också behålls efter valet. Enligt Skatteverket är det 298 000 personer som har köpt RUT tjänster under det senaste året och den siffran växer med ca 20 000 personer i veckan. Trenden visar att fler och fler äldre personer köper tjänsterna men unga singelhushåll är också flitiga köpare.
Speciellt inbjuden var Ulla-Maj Wideroos, gruppordförande för Svenska Folkpartiet i Finland, som talade om det finska hushållsavdraget som har funnits sedan början på 90-talet. Där inkluderas både RUT och ROT i hushållavdraget. Finland saknar blockpolitik och når istället konsensus utifrån en mer pragmatisk, rationell syn. Det är också anledningen till att landet byggts upp väldigt snabbt igen efter de kriser som varit under 1900-talet. I Finland har det därför aldrig funnits någon pigdebatt på samma sätt som i Sverige.
I Finland var det socialdemokraterna som lanserade hushållsavdraget vilket säkert har påverkat debatten. Talarna var också överens om att det säkerligen också finns ett politiskt intresse av att skapa en pigdebatt i Sverige eftersom de rödgröna riskerar att förlora kärnväljare när deltidsarbetande kvinnor istället startar egna RUT-företag.
RUT leder till att en helt ny sektor med företag skapas. Det borde därför permanentas på samma sätt som i Finland. Låt pragmatism och rationalitet få råda.
Gästbloggat av
Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
Staten går med vinst på socialförsäkringarna, konstaterade SvT Rapport den 20 juni. Förklaringen är att staten tar ut mycket mer i avgift för socialförsäkringen än vad som betalas ut till kunderna.
-Avgifterna ska enbart finansiera själva socialförsäkringarna. Tar man ut en avgift för en sjukförsäkring så ska den inte användas till något annat, det är så lagstiftningen är formulerad, säger Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker på Folksam.
Orsaken är att socialförsäkringarna inte är några renodlade försäkringar. Det har både Riksrevisionen och Socialförsäkringsutredningen visat. De sociala avgifterna går in i statsbudgeten som vilka skatter som helst och betalas ut oavsett om de täcks av avgifterna eller inte. Man kan vara ”försäkrad” utan att ha betalat premier. Det finns ingen självklar koppling mellan inbetalningar och försäkringsskydd, skriver DN på ledarsidan idag.
Under det senaste halvseklet har svensk politik aldrig på allvar ställt sig frågan hur man kan stimulera företagandet och den privata sektorn, skriver Patrik Engelau och Thomas Gür idag på DN debatt, idag.
Den enda vägen till ökad sysselsättning är att skapa sådana villkor att företagare vill anställa fler människor, skriver de. Att sänka de sociala avgifterna så att kostnaderna för att anställa minskar är ett sätt att göra detta på.
FöretagarFörbundets medlemmar har i undersökning efter undersökning lyft fram just denna fråga som nummer 1.
Sänk arbetsgivaravgiften!
Nivån på arbetsgivaravgiften är det absolut största hindret för småföretag att anställa och expandera. Sänkta arbetsgivaravgifter har flera positiva effekter på företagen, samhället och på ekonomin som helhet.
FöretagarFörbundet föreslår ett grundavdrag i arbetsgivaravgiften motsvarande hälften av arbetsgivaravgiften på årslönesummor upp till en miljon kronor. På lång sikt bör arbetsgivaravgiften sänkas till 20 procent för alla arbetsgivare. Det motsvarar genomsnittet inom OECD.
Sjukförsäkringen bli en försäkring istället för en skatt
Varje månad betalar företagen sjukförsäkringsavgift på medarbetarnas löner. Men när sedan medarbetaren blir sjukskriven betalar arbetsgivaren sjuklönen under de första 14 dagarna. Det vill säga avgiften är en skatt och inte en försäkring.
Dessutom har i dag småföretagen betydligt lägre sjukfrånvaro bland sina anställda än storföretag och offentligsektor. Men de betalar samma avgift till systemet som de dubbelt så ”sjuka” storföretagen och den offentliga sektorn.
FöretagarFörbundets föreslår att avgiften till försäkringen ska vara försäkringsmässig och avgiftens storlek ska relateras till hur mycket man belastar systemet.
Strax efter arbetsgivaravgifter är sjuklöneansvaret det största hindret för att småföretagare ska våga anställa.
FöretagarFörbundet föreslår att arbetsgivarens betalningsansvar för sjuklönen de första 14 dagarna avskaffas. Semesterersättning ska inte heller betalas ut under långa sjukskrivningar.
Alla dessa kostnader ska finansieras via sjukförsäkringssystemet.
För att säkra tillväxten, skapa fler arbetstillfällen samt ett bättre småföretagsklimat, måste det bli:
1) Mer attraktivt att starta företag – det ska vara ett naturligt alternativ till anställning.
2) Mer lönsamt att äga företag – det ska vara mindre riskfyllt att satsa på småföretag.
3) Enklare att driva och utveckla – det ska vara möjligt att växa.
