05 mars 2009

Direktrapport från vårt seminarium med Affärsvärlden: Är småföretagen Sveriges hopp egentligen?

Referat från vårt småföretagsseminarium: Hej! Arvid Malm här, som gästspelar på Camillas blogg. Här kommer första referatet från vårt seminarium i morse (vi började 08:00) tillsammans med Affärsvärden. Trots den tidiga timmen hade massor med folk dykt upp, och det känns bra. Ämnet var "Småföretagen, Sveriges sunda hopp?", och professorer, företagare, politiker och Camilla fick berätta om hur de ser på småföretagens roll. Här är det råa referatet:

Camilla Littorin från oss (och den här bloggens innehavare) började seminariet med att berätta om hur landets småföretag egentligen ser ut. 96 procent av landets företag är småföretagare, och ingen småföretagare är den andra lik.

Vi i FöretagarFörbundet har därför mejslat ut fem grova företagarkategorier, som ni kan läsa mer om här på hemsidan.

Camilla berättar också om landets unga företagare, nästa generation småföretagare. Drivkrafterna bakom företagandet skiljer sig åt mellan yngre och äldre. Unga företagare drivs till exempel främst av att vara uppskattade och omtyckta av sin omgivning.

Småföretagare är flexibla i en kris - man tar kanske en lönesänkning istället för att avskeda. I vissa storföretag fungerar ledningen ungefär tvärt om. I småföretagen är kopplingen till verkligheten lite mindre.

Svenskarna mindre entreprenöriella - vad är förklaringen? Troligtvis att svensk politik länge främjat anställning och storföretag snarare än eget företagande.

Camilla berättar också om varför sänkta arbetsgivaravgifter är viktigt för att få fler att anställa. Hon får även frågan om det inte bara är det gamla vanliga gnället.

Marnosh Saatchi berättar om sitt företag, som heter Humblestorm. Hon startade företaget 2002 och har i dag 37 anställda. Företaget jobbar med marknadsföring i IT- och Telekombranschen.

Det är viktigt att vara ödmjuk när man gör affärer och att träffa kunden där kunden finns.

Humblestorm tror på att vara offensiva i lågkonjunkturen (tillsammans med en stor gnutta ansvarsfullhet). De delar därför upp bolaget för att bredda sin portfölj när det vänder nedåt.

Marnosh berättar om företagets historia. Det var svårt i början (prisstrukturen och allt det praktiska spökade), men i dag har hon tre bolag.

Att Pappa var entreprenör var väldigt viktigt första tiden och Mamma tryckte också på. Det hjälpte också att hon inte var beroende av en fast inkomst. Marnosh hade också en befintlig kund i Microsoft, och det var viktigt.

I början var det kul med ett litet gäng som drev företaget tillsammans. Företaget hade en jämlik företagskultur. När det blev en 8-10 personer blev det nödvändigt med en tydligare ledarroll. Det första utvecklingssamtalet var riktigt nervöst, och att bli chef var en stor personlig utmaning.

Med över 30 anställda var det dags att plocka in mellanchefer och bli VD på riktigt. Och även det var en stor utmaning - vad är egentligen en "långtidsstrategi"? Det är inte alltid enkelt att veta.

En annan utmaning är arbetsgivarens skyldigheter. Skatterna är viktigt, och arbetsgivarens utsatthet. Arbetsgivaren har svårt att ta risker. Personalfrågorna och HR är alltid en utmaning.

Problem med delat ägarskap bland de anställda - gav problem med kontrollen.

Viktigt att ta in hjälp när omgivningen förändras. Hur hanterar man egentligen en lågkonjunktur?

När man äger är det lätt att ta kritik mot företaget personligt.

Riskkapitalet:

Hur skapades egentligen riskkapitalet till de svenska storbolaget? Per H Börjesson från Spiltan berättar om hur affärsänglar skapade de svenska storföretagen för drygt hundra år sedan.

Per berättar också hom hur svenska privatpersoner i dag har lite egna pengar. Det är ett stort problem när vi ska få små företag att växa.

Per ger exempel på var pengarna kommer från ett nytt svenskt företag: Pengar från lokalt riskkapital och FVD (Familj, vänner och dumbommar).

Vi får redogörelser för hur ännu fler företag fått sina pengar. Det blir mycket FVD och riskkapitalister. Det är lätt att bli lite ledsen över alla investeringsmöjligheter man missat genom åren.

I Mackmyra har man till och med fått in kunderna som aktieägare. Per kastade prospektet i papperskorgen 2001, men det var inte helt rätt drag.

Hur tycker Börjesson att Sverige ska
'bli bättre på riskkapital?
- Avskaffa 3:12-reglerna?
Riskkapitalavdrag för ALLA.
PPM-fonder för onoterade aktier.
"Sydeuropeiska" regeltolkningar t.ex. prospektkrav för FVD.
Attitydförändringar på ALLA plan.

Magnus Henrekson, VD på IFN berättar om entreprenörskap och entreprenörskapets roll. Magnus tycker att det är ett misstag att titta på råa företagardata. "Slåss inte för företagen med makrostatistik." Om man bara tittar på råa siffror startas tillräckligt med företag.

Men alla företag startar inte av rätt skäl. Till exempel startas många företag bara för att kringgå Sveriges hårda arbetsrättslagstiftning.

De flesta ska vara anställda - och de ska jobba i företag ledda av duktiga entreprenörer.
Det är viktigt att göra skillnad på entreprenörskap och icke-entreprenöriellt företagande. (Det här liknar lite vår uppdelning i t.ex. utvecklare, fixare, jobbare, etc.)
Magnus tycker att Sverige har en bra arbetsmarknad, i varje fall jämfört med t.ex. Italien, som inte förmår bygga stora företag. De har svårt att dra nytta av globaliseringen.

I dag är det extra viktigt att kunna få in externt kapital. Det är svårt att "göra en Kamprad" i dag.

Magnus berättar om hur svenska höga skatter drev fram IKEA. Eftersom svenskarna hade hög skatt på arbete men låg skatt på fritid skapade Kamprad en möbel man skruvade ihop själv på den obeskattade fritiden.

Henrekson pekar också på hur duktiga Svenska entreprenörer drivit fram lösningar på polisbristen, med t.ex. Securitas, ASSA och Falck.

Magnus gör också en poäng av hur viktigt entreprenörskapet är, och vi ofta underskattar det och överskattar teknologins vikt. I telekom konkurrerar människor ihjäl varandra. I möbler och säkerhet tjänar svenska företag stora pengar. Att organisera människor är ofta mycket viktigare än att kunna uppfinna fiffiga saker.

Han avslutar med att efterlysa mer entreprenörskap i vården, och kanske då särskilt psykiatrin. Skulle vi kunna få se ett psykiatrins IKEA, med avancerad uppföljning och systematisk

Till sist: Företagaren måste kunna rekrytera bra människor. Men den som lämnar för ett nytt företag ger upp sin trygghet. Tryggheten måste bli portabel och ska inte vara bunden till arbetsgivaren.

Karin Pilsäter, ordförande i näringsutskottet berättar om vad Alliansen gör för att stärka företagen. Hon är lite tidsträngd, så det kommer gå undan.

Karin berättar om att småföretagen de senaste åren skapat fler jobb än de stora företagen och att småföretagen i regel är mer stryktåliga när det vänder nedåt.

Pilsäter berättar att det inte med finanskrisen som bakgrund går att återställa efterfrågan med bara svenska åtgärder. Hon berättar om åtgärderna för att hjälpa företagen (du hittar dem alla i våra rapporter) och myntar samtidigt uttrycket "nyspråksjobb". Det kommer vi att använda i framtiden. Hon nämner även höjningen av arbetsgivaravgifterna som särskilt känns i småföretag, vilket känns ärligt. Däremot vore det extra roligt om reformen rullades tillbaka.

Blir det fler skattesänkningar? Det är svårt att säga med tanke på finanskrisen - massor av områden kommer kräva åtgärder och statens finanser blir sämre snabbt. Hon tror också på en "ketchupeffekt" på regelförenklingsområdet när Regeringens åtgärder slår igenom.

Den sociala tryggheten nämns och Karin uttalar sig positivt om förslaget till högkostnadsskydd i sjukförsäkringen. Det tackar vi särskilt för -

När det gäller kapitalförsörjningen förstärks ALMI och förmånsrätten nämns (alltid en hjärtefråga för oss).

Och där kom vårdreformerna och avskaffandet av apoteksmonopolet. Vi gillar de reformerna, men vi kommer behöva hålla ögonen på hur de genomförs i praktiken. Kommer t.ex. bara storföretag kunna köpa apotek?
Karin berättar också om hur det ska bli lättare att hantera illojal konkurrens från kommuner.

Karin avrundar med att hon hoppas att vi kan sätta Sverige i ett läge så vi står väl rustade när konjunkturen vänder.

Karin får välja sin favoritreform: Sju miljarder i skattebortfall för en procentenhet mot ungefär en miljard för att avskaffa 3:12 och därför får det nog bli 3:12 först.