LIVE: Att skatt på arbete är dåligt gör inte skatt på kapital bra. Godförmiddag från Visby! Här ska vi precis ta och titta på en paneldiskussion om skatter, hos (inte överraskande) våra vänner på Skattebetalarnas förening.
Lars Hasselfeldt inleder med att ge ett gräsrotsperspektiv på hur skatterna kan kränka den personliga integriteten.
Dick Kling ska nu berätta lite om sin syn på saken. Han berättar om hur den svenska egnahemsrörelsen från 1900-talets början har försvunnit, vilket har ersatts av ett offentligt trygghetssystem. Offentliga sektorn fungerar nu som bank åt människorna (ungefär 80 procent av skatten går tillbaka till den som betalat in den, för genomsnittsskattebetalare).
Han diskuterar hur den svenske medelmiljonären i regel bara är någon som ärvt ett hus. Han diskuterar hur Italienarna har sex gånger större förmögenhet än svenskarna i genomsnitt. Finländarna är dubbelt så förmögna. Britterna är fyra gånger förmögnare. Det beror på att vi låter staten förvalta våra pengar. Det leder också till ökad ojämnlikhet i förmögenhet ? vad gäller det måttet är ojämlikheten större än i USA. Kling anser att genomsnittssvensken genom sin obefintliga förmögenhet blivit till "Radhusproletärer", utan egen makt över privatekonomin.
Robert Gidehag, VD på Skattebetalarna berättar först om hur förmögenhetsskatten hamnat på tapeten igen, trots dess skadlighet. När det gäller Fastighetsskatten lägger Robert krutet på att skatten inte upplevs som legitim, samtidigt som den orsakar legitimitetsproblem för människor. Dessutom var den aldrig en viktig intäktskälla för staten. Samtidigt är Gidehag väldigt negativ till räntebeläggningen av uppskovsbeloppet vid försäljning.
Magnus Henrekson från Institutet för Näringslivsforskning tycker dock att Regeringen "gjorde allting fel" när det gäller fastighetsskatten. Sedan tillväxtsidan: För den som driver företag är problemet att det finns ett "skattefrälse" på ägandesidan, som tränger ut "vanliga" ägare. Det handlar till exempel om de som skattar på Jersey eller stiftelser. Magnus diskuterar också hur reavinstskatten innebär att företag får "fel ägare", eftersom ägaren inte säljer när han eller hon egentligen skulle vilja sälja. Henrekson vill se en löpande fastighetsskatt och en jämn spelplan vad gäller ägarskatterna. Han menar att lån premierats för mycket genom t.ex. ränteavdrag sänks och kapitalskatterna istället borde sänkas. Han påpekar också att bristen på eget kapital har bidragit till de ekonomiska kriser vi ser med jämna mellanrum.
Mats Persson, nationalekonom, menar att kärnproblemet är att alla skatter gör skada. Han vill dock se den gamla fastighetsskatten tillbaka, för att han tycker att den är mindre skadlig än alternativen.
Lars Hasselfeldt tycker absolut inte att fastighetsskatten ska återinföras i sin tidigare form.
Dick Kling argumenterar för att beskattning i praktiken skiljer sig mycket från teorin.
Magnus Henrekson berättar om hur människor hamstrar bostäder i Italien och att det är "dött kapital" på grund av att skatten på bostäder är för låg. Dick Kling håller inte med om att Venedig är en "död stad". Han håller inte heller alltid med om att "effektivitet" alltid ska styra beskattningen.
Nu vidtar livaktiga repliker, framförallt om fastighetsskatten.
Mikaela Valterson redogör för miljöpartiets syn på fastighetsbeskattningen. Dessutom är miljöpartiet negativt inställda till att återinföra förmögenhetsskatten. Hon talar också sig varm för den offentliga sektorns vikt för samhället. Hon tycker att förmögenhetsskatten kommer att vara viktig i förhandlingarna med socialdemokraterna och vänsterpartiet. När det gäller ränteavdragen ber hon om betänketid.
Agneta Berliner från folkpartiet önskar först Mikaela Valtersson lycka till i förhandlingarna med (s) och (mp). Hon håller med Mikaela om att det är viktigt med skatter för att finansiera gemensamma åtaganden. Agneta talar sig varm för (fp):s förslag till grundavdrag i arbetsgivaravgiften. När det gäller ränteavdragen tycker inte Agneta att man bara kan titta på dagens situation.