I eftermiddags höll Näringslivets Regelnämnd (NNR) seminarium här i Almedalen. Vi fick oss en hel del matnyttig information till del om hur regelförenklingsarbetet kommer att se ut framöver. NNR:s VD Jens Hedström gick igenom lite av bakgrunden till regelförenklingsarbetet.
Totalt hälften av alla regler i Sverige kommer från Bryssel. Företagen har totalt 1200 lagar och 2300 förordningar att efterleva. Det ger totalt 20 000 sidor med företagsregler. 94 miljoner blanketter fylls i av företagare årligen.
Och regler kostar: Hanteringskostnader, investeringskostnader, skatter och avgifter lägger en tung börda på företagandet. EU har redan innan det svenska ordförandeskapet satt igång ett regelförenklingsarbete. S.k. "Gold plating" är ett problem, särskilt i Sverige. Med "Gold Plating" avses extraregler ovanpå vad EU kräver.
Det har bildats en expertgrupp för regelförenkling inom EU. Totalt har man kommit med cirka 130 initiativ. Kommissionen, rådet och parlamentet samspelar, men parlamentets roll borde diskuteras mer. Det finns nu ett regelverk för konsekvensanalys inom EU. Utvecklingen går åt rätt håll, men är inte riktigt framme ännu. Ibland hoppas konsekvensanalysen helt sonika över.
Hälften av de administrativa regelkostnaderna kommer från EU. När det gäller investeringskostnaderna kommer 70 procent av investeringskostnaderna från EU. Inom arbetsrättsområdet kommer 50 procent av reglerna från EU. På miljöområdet dominerar EU.
Efter Jens dragning redogör Elisabeth Thand Ringqvist från Näringsdepartementet för Regeringens regelförenklingsarbete. Steg ett är att mäta den administrativa bördan. Därifrån kommer siffran "100 miljarder" för den administrativa bördan på företagen varje år.
Man kommer nu med årliga rapporter i juni om hur regelförenklingsarbetet fortskrider. Elisabeth lyfter fram vikten av bra konsekvensanalyser. Hon puffar för det nyinrättade Regelrådet, som granskar konsekvensanalyserna från departement och myndigheter. I EU vill Sverige nu införa ett nettomål för regelförenkling på 25 procent.
Resultatet av regelförenklingsarbetet fram till sista december 2008 är totalt 940 förenklingsåtgärder. Totalt 700 på myndigheterna och 240 från regeringen. Man driver också på för större användning av internet.
Några konkreta exempel: Jämställdhetsplaner behövs bara vart tredje år för företag med under 25 personer. Kylrumskontroller görs mer sällan, och delar av skogs- och miljöredovisningen avskaffas. Spårbarheten för livsmedel överimplementerades - det rättas nu ( besparingen bara för det är tre miljarder kronor).
Elisabeth är särskilt stolt över att "vi har ett trendbrott". Från 2006 till 2008 sjönk regelbördan med fyra procent. För första gången någonsin minskar nu regelbördan.
Efter Elisabeths dragning tar paneldebatten vid.