12 januari 2010

Unga är inga offer!

Läste på Svenskt Näringslivs hemsida igår att det skett en överenskommelse mellan företag och fack inom trä- och möbelindustrin om att unga nu kommer att undantas från LAS. Anledningen är inte helt oväntad - göra branschen mer attraktiv och göra det lättare för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Det är bra på många sätt. Det är viktigt att ta till vara på all den kompetens inom hantverksyrkena och alla jobbhungriga ungdomar. Dessutom är det viktigt att trä- och industribranschen överlever. Och ungdomar är en otrolig resurs - de är drivna och välutbildade (inte nödvändigtvis akademiker), de är öppna och står och stampar. De vill jobba! Och alla steg som öppnar upp för möjligheten att få dessa ungdomar att känna sig behövda, göra nytta och ingå i ett sammanhang, är bra! Men frågan är om riktade insatser är rätt väg att gå?

Jag tror att samhället i långa loppet tjänar på att ta hänsyn till hela småföretagargruppen istället för att fokusera på särskild bransch. Vi måste ge småföretagen en tryggare situation än vad de har idag. Och känner småföretagarna sig trygga kommer även facken och storföretagen dra nytta av det. Framför allt behöver småföretagen slippa de tunga regelverken de utsätts för idag och som är ett enormt hinder för att anställa unga. Och gamla. Jag tror inte vi tjänar på att ställa unga mot gamla, de unga behövs oavsett. Vi måste sluta se de unga som offer - de är en fantastisk potential för hela samhället. Vad vi behöver är en mindre stelbent arbetsrätt, oavsett bransch, ålder och kön. Då skapar vi fler jobb!

Gästbloggat av Maria Linde/Press- och informationssekreterare