22 mars 2010

Tillväxtdagarna i Åredalen

”Alla” var där - på Tillväxtdagarna i Åredalen 2010 som anordnades av Sparbankerna och Swedbank, den 19 – 20 mars.

Det har varit fullspäckade dagar med ett 20-tal intressanta seminarier, talare och diskussioner samt inte minst möten.

Det som diskuterades var lokal och regional hållbar tillväxt, entreprenörskap och företagsamhet med fokus på frågor kring ”morgondagens arbetsmarknad”.

Var finns de nya jobben när industrin inte återanställer och den offentliga sektorn inte längre växer, hur ser framtidens exportindustri ut, hur får vi fler företag att vilja växa och hur ser vi till att dagens unga passar in i denna framtid?

Själv var jag med i två paneler, ”Att arbeta lokalt mot ungdomsarbetslösheten” och ”Så får vi fler unga entreprenörer”.

Vi behöver fler unga entreprenörer som tar vid i framtiden men det vi behöver främst är företagsamma människor – oavsett om du blir företagare eller anställd. I skolans mål står det t ex att våra barn och ungdomar ska vara ”anställningsbara”. Det måste i framtiden vara ett lika naturligt val att bli företagare som att bli anställd.

Vi kan inte isolera det lokala/regionala från det nationella. Mycket arbete, idéer och kraft läggs ner på lokalt och regionalt plan men om det inte finns nationella regelverk, lagar och system som stöttar, möjliggör samt underlättar – så spelar det nästan ingen roll hur mycket fotarbete som görs. Det krävs nationella beslut.

Mycket av våra problem handlar om attityden till företagande och arbete. Vi har haft en övertro på stordrift och vi har inte sett småföretagens betydelse för samhällsbyggandet, servicen och den lokala infrastrukturen. Det är småföretagen som gör att vår vardag fungerar och det är där som jobben har kommit när storföretagen lagt ner.

Synen på arbete har varit att vissa jobb är ”fina” medan andra ansetts mindre ”fina” och "handens kunnande" har inte varit lika högt värderat som hjärnans.

Vi måste i framtiden satsa på att utbilda unga och studenter i att bli företagsamma – inte bara anställningsbara.

Och vi måste utbilda våra unga – oavsett linje i skolan – i hur det är att vara och bli företagare och driva företag.

Praktikplatser och lärlingsutbildningar måste fram i nära samarbete med de lokala företagen samt möta företagens framtida behov. Här måste arbetsmarknadens parter ta sitt fulla ansvar för att minska ungdomsarbetslösheten samt ta hänsyn till småföretagens situation.

Incitamenten till att starta, äga, driva och utveckla företag måste förstärkas genom att det blir enklare, mer lönsamt och mindre riskfyllt.

Den typiska unga generationen småföretagare (FöretagarFörbundets undersökning) är inte ett snabbväxande, mobilt medieföretag i Stockholms innerstad. Utan det handlar främst om personer med praktiska utbildningar som startar tjänsteföretag med stark lokal anknytning t ex frisör, grävmaskinist, åkare, kaféägare eller kanske städare.

Många akademiker som driver kunskapsföretag väljer ofta att starta företag senare i livet.

För att våra unga småföretagare ska orka fortsätta, bli fler och starkare måste vi möta deras behov och här handlar det i första hand inte om frågor som internationalisering, forskning och utveckling eller införande av euro!

Det handlar istället om tre mycket tydliga behov:

1) Sänkta skatter som moms, arbetsgivaravgifter och källskatter

2) Minskad byråkrati och förenklade myndighetskontakter

3) Enklare regler för att anställa – ta bort turordningsreglerna i Las för företag med upp till 10 anställda och modernisera arbetsrätten

Det är generella behov för landets drygt 900 000 registrerade småföretagare (0 – 9 anställda). Men hindren upplevs kanske som ännu tuffare när man är ung och nystartad.

Dessutom borde Sverige inrätta ett Entreprenörskonto samt införa skatteavdrag för investeringar i småföretag. Finansieringen måste bli enklare och därför måste uppbyggandet av eget kapital underlättas.