I måndags höll ESBRI- institutet för entreprenörskap och småföretagsfrågor konferensen Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum för nionde gången. Temat var tillgång till kapital och cleantech. Cleantech kan närmast översättas som hållbart och förnyelsebart. Bland annat diskuterades frågeställningar som hur man kan hitta kapital under en recession, hur statlig policy påverkar innovation och entreprenörskap och vilka möjligheter som finns i cleantech sektorn. Talarna var till största del framgångsrika entreprenörer och riskkapitalister från USA vilket var mycket inspirerande att lyssna till. Under en stor del av dagen avhandlades energisektorn och vilka stora möjligheter som finns i Sverige inom området förnyelsebar energi. Detta med hänsyn tagen till de naturresurser vi har och de industrisegment vi varit och fortfarande är framgångsrika inom.
Sist men inte minst delades ESBRI priset för entreprenörskap ut till Internationella Företagarföreningen (IFS). Priset delades ut av regionministern Anna-Karin Hatt och tilldelas en person eller organisation som främjar entreprenörskapsklimatet i Sverige. IFS är en organisation som stödjer invandrarföretagare, bl.a. genom kompetensutveckling rådgivning och opinionsbildning och får nu priset för att konsekvent och med uthållighet arbetat för att stödja företagare med utländsk bakgrund. De insåg också tidigt betydelsen av finansiering i kombination med rådgivning.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
Nu är det klart vilka företagare och projekt som nominerats till 2010 års Landsbygdsgala.
I år är andra året som Landsbygdsnätverket anordnar en nationell gala med utdelning av Ull-baggar med syfte att visa all den kreativitet och företagsamhet som finns på landsbygden och som bidrar till målen i det svenska landsbygdsprogrammet.
DET ÄR DAGS ATT ANMÄLA SIG TILL 2010 ÅRS LANDSBYGDSGALA 23 NOVEMBER! Gör det du också!
Kategorierna vid årets prisutdelning är: Årets landsbygdsföretagare, Årets landsbygdsprojekt, Årets ungdomssatsning, Årets miljösatsning, Årets integrationssatsning, Årets jämställdshetssatsning samt Årets Leader.
Galan anordnas den 23 november i Gyllene salen i Stockholms stadshus. Konferencier blir Maria Möller.
Det är landets länsstyrelser och Jordbruksverket som står bakom årets nomineringar, utom Årets Leader som leadergrupperna i landet nominerat till. Landets länsstyrelser har tillsammans med Jordbruksverket, Sametinget, Skogsstyrelsen och landets leadergrupper samt Landsbygdsnätverkets kansli sedan utsett de fyra bästa i varje kategori.
Landsbygdsnätverkets styrgrupp utser de sju slutliga vinnarna. Dessa vinner, förutom varsin Ull-bagge, också var sitt stipendium på vardera 10 000 kronor.
I Sverige har vi EU-medel till vårt förfogande inom ramen för Landsbygdsprogrammet som gäller från 2007 till 2013.
I programmet finns olika stöd och ersättningar som ska stimulera till att utveckla landsbygden genom nya företag samt nya varor och tjänster. Miljö och hållbar utveckling är också prioriterat i programmet.
Allt utanför storstadsområdena räknas som landsbygd. Det innebär till exempel att även små samhällen som Skänninge eller Vingåker också anses vara landsbygd. Självklart finns det en otrolig kraft och motor hos alla de tusentals människor och småföretagare som bor utanför Stockholm, Göteborg och Malmö. Det är den kraften och det drivet som Landsbygdsprogrammet vill ta fasta på och stötta.
Landsbygdsprogramments övergripande mål är att stödja en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden i Sverige.
Målet med Landsbygdsnätverket är att samla nationella aktörer för att kunna genomföra landsbygdsprogrammet på ett bättre och mer effektivt sätt. Landsbygdsnätverket är också kontaktpunkt för nätverk mellan Leadergrupperna. Jordbruksverket ansvarar för nätverkets kansli.
Landsbygdsnätverket skapar genom sitt arbete möjligheter till mötesplatser där parter på lokal, regional, nationell och internationell nivå kan utbyta information, erfarenheter samt kunskaper om metodutveckling.
Det är nu över 100 nationella aktörer i Landsbygdsnätverket som dessutom innefattar alla landets leadergrupper. FöretagarFörbundet är nybliven medlem i nätverket. Det pågår över 50 gemensamma aktiviteter och nästan samtliga bygger på initiativ från medlemmarna. De gemensamma ansträngningarna ska öka möjligheterna att nå målen med det svenska landsbygdprogrammet 2007-2013.
I FöretagarFörbundets Handlingsprogram står det bland annat - "För att öka sysselsättningen i Sverige måste vi öka och stimulera det lokala ägandet av företag. Lokala ägare med ett engagemang för orten flyttar inte ut arbetstillfällen i samma utsträckning som globala koncerner. Lokala ägare är mer långsiktiga och flyttar inte ut huvudkontor vilket innebär att beslutet fattas lokalt för alla viktiga frågor."
Vi anser att det lokala näringslivet och den lokala offentliga servicen, som vilar på stabila skatteintäkter, är hörnpelare i vårt samhälle. Genom att stimulera en lokal utveckling inom näringslivet och skapa förutsättningar för ett långsiktigt lokalt ägande av näringslivet skapar vi bättre förutsättningar för tillväxt i hela landet. .
Utan Sveriges småföretagare stannar Sverige och utan individers engagemang och idérikedom får vi inga nya företag. Det är därför viktigt att på olika sätt stödja, uppmuntra och lyfta fram dessa människor. Anmäl dig därför till årets Landsbygdsgala och var med och fira människor som vågat!
I tidningen Världen idag skriver ledarskribenten Maria Andersson följande: "Det landsbygdsföretagarna önskat sig allra mest, nämligen en sänkning av egen- och arbetsgivaravgifterna, lyser med sin frånvaro i budgeten.
Enligt SCB står de gröna näringarna i Sverige för 9,1 procent av BNP. Detta att jämföra med hela bilindustrin och dess underleverantörer som står för 4 procent. Samtidigt visar statistiken att lantbrukshushållens nettoinkomst av näringsverksamheten i snitt uppgår till 59 200 kronor. Vilken bilindustriarbetare skulle nöja sig med det?
Att satsa på landsbygden handlar inte om att ge välvilliga allmosor till företagare som i gengäld ska stå med mössan i hand och tacka för att de i än högre grad än någonsin synas, sanktioneras och sätts åt. Det handlar om att ge rimliga konkurrensförutsättningar åt företag som står för en betydande del av svensk välfärd. Det handlar också om att företagarna inom jordbrukssektorn börjar ta betalt för det som alla konsumenter just nu prisar så högt: gott djurskydd och miljövänliga, närproducerade och småskaligt framställda livsmedel. Vill konsumenterna inte betala för det, så är det bara att lägga ner."
LRF skriver i en debattartikel, att de kan hjälpa regeringen att förverkliga några av de frågor allianspartierna gick till val på. Företagarna inom de gröna näringarna som tillsammans driver omkring 90 000 småföretag vill bidra till att skapa goda förutsättningar för arbete och välfärd. De vill vara med och göra Sverige till ett föregångsland inom miljö, mat och hållbar utveckling.
Detta gäller landets småföretagare generellt sett.
I FöretagarFörbundets undersökning ansåg 99 procent av de tillfrågade riksdagsledamöterna att småföretagarna har stor eller mycket stor betydelse för Sveriges tillväxt.
Alla Sveriges småföretagare är de verkliga jobbskaparna. De bygger det lokala samhället, skapar jobb i glesbygd och storstad. Kort och gott – de får Sverige att leva. Därför är det viktigt att de också får de bästa möjliga villkoren för att utveckla sina företag, växa genom att anställa, tjäna pengar och bygga företag.
Idag sitter jag på Tillväxtverkets konferens om Företagare med utländsk bakgrund. Tillsammans med offentliga och privata aktörer har Tillväxtverket mellan 2008 och 2010 genomfört ett projekt för den företagargruppen. Regeringen har avsatt 60 miljoner kronor till programmet. Under projektets gång har man tagit fram statistik på företagare med utländsk bakgrund, satsat på rådgivning och mentorskap samt anpassat företagsstöd. Man har också tagit fram en antologi Möjligheternas marknad och jobbat med kunskap och attityder om företagare med utländsk bakgrund i det finansiella systemet.
Statistik visar att personer som är födda utomlands har större problem att få fäste på arbetsmarknaden än personer som är födda i Sverige. Så ser det inte ut när det gäller företagandet. Sett i relation till sin andel av befolkningen är det lika vanligt bland kvinnor och män som är födda utomlands att driva företag som bland personer födda i Sverige. Idag drivs en femtedel av alla företag av företagare med utländsk bakgrund och man räknar med att den siffran ökat till en tredjedel om tjugo år. Under 2000-talet har den aktuella gruppen ökat med 75 procent!
Företagare med utländsk bakgrund driver företag i alla branscher men är överrepresenterade i branscherna Handel samt Hotell och restaurang. Kommunikationer och Kunskapsintensiva företagstjänster är också relativt vanliga branscher.
Det är vanligare att företagare med utländsk bakgrund driver enskild näringsverksamhet, 77 procent, än aktiebolag, 23 procent. Gruppen företagare med utländsk bakgrund anställer fler än svenska företagare, men omsätter mindre än den senare gruppen.
Här hittar du allt om Tillväxtverkets program Företagare med utländsk bakgrund
Här hittar du aktuell statistik om företagare med utländsk bakgrund
FöretagarFörbundets rapport Småföretagare med utländsk bakgrund
I juni 2008 gav FöretagarFörbundet, tillsammans med SEB, ut en rapport om företagare med utländsk bakgrund. Undersökningen visar att företagare med utländsk bakgrund i större utsträckning använder sig av företagandet för att komma in på arbetsmarknaden. Företagare med utländsk bakgrund har också i stor utsträckning små, men växande företag. Viljan att anställa är hög. Rapporten visar också att det är ovanligare med företagare i familjen bland de undersökta företagarna med annan bakgrund än svensk. Man säljer oftare till privatpersoner än företagare med svensk bakgrund. Marknaden är mer lokal - men samtidigt även mer internationell. Undersökningen visar också att företagare med utländsk bakgrund upplever i stort sett samma hinder och utmaningar som företagare med svensk bakgrund när det kommer till att utveckla sitt företag: krångliga regler, höga arbetsgivaravgifter, och att kunna få tiden att räcka till.
Här hittar du rapporten Småföretagare med utländsk bakgrund
Gästbloggat av Maria Linde, Press- och informationssekreterare
Jag pratade med en småföretagare idag, Reinhold Håkansson som framgångsrikt driver sitt företag Reipal AB med två anställda. Företaget har fått en ny stor order och Reinhold är i behov av att anställa ytterligare en person men kan nu istället tvingas sätta företaget i konkurs.
Anledningen är att Reinhold skadades svårt vid en bilolycka. Han har hittills haft sjukpenning till 50 procent men i dagarna löper sjukförsäkringen ut. Reinhold är arbetsför till 50 procent men lider fortfarande av nervskador efter olyckan. Försäkringskassan vill nu tvinga Reinhold att byta jobb från att arbeta med händerna i sitt eget företag till pappersarbete som han bedöms klara av. Han tvivlar på att han kommer att få något annat jobb och har inte råd att ersätta någon annan i företaget samtidigt som han tvingas betala sin egen lön. Han har inte rätt till någon a-kassa. I slutänden kan det leda till att Reinhold tvingas sätta sitt framgångsrika företag i konkurs för att själv kunna överleva, se artikel i Sydsvenskan.
Det sänder helt fel signaler att som företagare kunna tvingas till detta. FöretagarFörbundet kommer därför att ta upp detta så fort en ny näringsminister är tillsatt.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
