Idag startar vår kampanj Stöd uppropet för halverad restaurangmoms. Det här är vårt första upprops-inlägg.
Restaurangbranschen har under en lång tid brottats med fusk och ojusta villkor. Tidigare har framgångsrika åtgärder för att minska svartarbetet och ordna en rättvis konkurrens gjort att kassaregisterlagen tillkommit och att personalliggare inrättats. Det har visat sig vara framgångrika åtgärder som har medfört att fusket har minskat.
Tyvärr har nu nya sett att fuska uppmärksammats. Som DN skriver har Skatteverket uppmärksammat att momssatsen för hämtmat används inte bara för de som hämtar mat utan också för de som äter i restaurangen. Genom det redovisas moms med 12 procent istället för det korrekta 25 procenten. Det här är ett fusk som är utbrett i hela landet, läs mer här.
Alliansen har lovat en sänkning av restaurangmomsen under mandatperioden om finanserna så tillåter. För att inte det tidigare arbetet med att stävja fusket ska vara ogjort vill FöretagarFörbundet se att ändringen görs så snart som möjligt. Vi vill helt enkelt se en rättvis konkurrens för alla småföretag. Det utbredda fusket med de olika momssatserna borde också innebära att den nuvarande situationen leder till en nedsida för statskassan jämfört med tidigare, vilket skulle kunna påskynda ändringen ytterligare.
Mer intressant läsning om restaurangmoms:
Momsbloggen
Politiska bloggar om restaurangmoms
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
Som rapporterades om på Ekot i morse är det fler och fler som startar företag och fler och fler som startar aktiebolag. Fler än hälften av de som startar gör det nu i aktiebolagsform, läs mer här.
En stor del av ökningen för aktiebolagen är relaterad till att aktiekapitalsgränsen sänktes till 50 000 kr. Det är något FöretagarFörbundet länge arbetat för. Många slipper nu låna pengar för att starta. Det är också en klar fördel att ha företagets ekonomi skild från den privata ekonomin.
Se också inslag i A-ekonomi.
Andra ändringar vi drivit är den slopade revisionsplikten. Att de minsta företagen nu kan slippa att koppla in en extern revisor sparar både pengar och krångel. Vi arbetar nu vidare mot främst en sänkt arbetsgivaravgift men ser också möjligheter i att det kommande investeringskontot för privatpersoner även kan leda till skattegynnat sparande för att starta företag eller för att investera i andra småföretag.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
Det är dags att göra politik av en hel del rättsosäkerhet som finns i samhället. Som togs upp på ledarsidan i SvD igår söndag finns många uppslag för ett nytt borgerligt uppdrag, bl.a. om rättssäkerhet, läs krönikan här. Oftast är behovet av rättsäkerhet som störst där risken borde vara lägst. Nämligen i förhållandet mellan den enskilde och kommuner och statliga myndigheter. Relationen däremellan påminner lite om hur brukssamhället gestaltade sig en gång i tiden. Som undersåte får du oftast det stöd och den hjälp som behövs men ibland kan det gå helt snett utan objektivitet och möjlighet att påverka. Det är dags att modernisera detta.
FöretagarFörbundet har i en rapport visat på vilka brister som finns i skatteprocesser. Många småföretagare har hört av sig för att berätta sin historia. Detta är inget unikt område, men ett område mycket bra att börja med.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
I helgen sändes ett uppmärksammat radioprogram av Kaliber i P1. Programmet handlar om Krafman AB:s indrivning av fordringar gällande småföretagare som tidigare drivit aktiebolag som gått i konkurs. Programmet handlar om småföretagandets hårda villkor vid konkurs i de fall en kontrollbalansräkning inte upprättats, men också om moraliskt tvivelaktiga affärsmetoder.
Som företagare har man en skyldighet att upprätta en kontrollbalansräkning när det finns anledning att misstänka att det egna kapitalet är mindre än hälften av det registrerade aktiekapitalet. Det är ett skydd för bolagets leverantörer och andra borgenärer. Om en sådan inte upprättas blir företagaren personligen ansvarig för skulderna som har en preskriptionstid på tio år.
Krafman AB:s affärsmodell går ut på att bolaget i många fall letar upp fordringsägare till konkursade bolag. Krafman AB utverkar sedan fordringsägarens godkännande att mot provision driva in fordran. Ett exempel som det rapporterades om i programmet rör en åtta år gammal fordran. Utan att göra en tillräcklig utredning om kontrollbalansräkning har upprättats skickas ett kravbrev till den person som gått i konkurs. Personen får sedan en vecka på sig att betala till Krafman AB. Om personen nekar eller inte hör av sig skickas ett erbjudande om förlikning kort därefter. Om personen fortfarande inte vill förlikas startar Krafman AB en process mot personen.
Oavsett om det finns en grund eller inte till kravet är det många som känner obehag och betalar därför, antingen direkt eller via förlikning. Ofta kanske inte företagaren heller vet var intyg på att kontrollbalansräkning har upprättats går att finna. De som går med på förlikning över en individuell fordran kan dock räkna med att få alla krav från konkursen riktade mot sig på samma sätt. Det går därvid att ha moraliska synpunkter på sättet som indrivning i det här fallet bedrivis på. Lagstiftning som ska hindra oseriösa företagare från att köpa varor som sedan inte betalas utnyttjas här i sin tur på ett tvivelaktigt sätt. Sättet Krafman AB bedriver sin verksamhet på går inte att beskriva på annat än tvivelaktigt, även om det är inom lagens råmärken.
Kaliber intervjuade Mats Eriksson som just fick ett krav från Krafman AB åtta år efter en tidigare konkurs. Mats svarade inte på Krafmans krav och fick kort senare istället erbjudande om att förlikas. Om inte skulle Krafman starta en process angående fordran. Eftersom Mats upprättat en kontrollbalansräkning nekade Mats till förlikningserbjudandet vilket gjorde att Krafman inte hade någon framgång i domstol. Mats får då ytterligare krav från Krafman AB på ersättning för att ha startat en oriktig process. Ett sådant krav framstår som ytterst tvivelaktigt i den situationen.
Jan Ertsborn, Folkpartistisk riksdagsledamot och advokat, har tidigare försökt komma tillrätta med kontraproduktiv lagstiftning på insolvensområdet. Han har som ensamutredare gjort insolvensutredningen, se utredningen här. Som Jan beskriver i programmet leder gällande lagstiftning varken till fler företag, sysselsättning eller utveckling. Tyvärr verkar den utredningen ha hamnat i skrivbordslådan. Har man som företagare gått i konkurs efter konstens alla regler borde det innebära att man sedan är fri.
Kaliber som gjorde programmet har information på sin hemsida om Krafman AB och dokument kopplade till Krafman AB. Det går också att lyssna på radioprogrammet i repris, länk till Kaliber.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
