Tillväxtverket har gjort en undersökning bland landets småföretag om vad de största hindrena är för att komma ut på den internationella marknaden. Idag är det främst branscherna tillverkning, handel och företagstjänster som har etablerat sig internationellt. De största hindrena är främst kunskapsbrist om den internationella marknaden samt brist på kapital - alltså interna hinder. Man har svårt att anpassa din produkt och saknar resurser att lägga på produktutveckling, dessutom har man språkbrister inom företaget som ofta krävs för att lyckas utomlands. Åtgärder som småföretagen efterfrågar är ökad tillgång på information och kunskap. Det behövs alltså utbildning för att öka exporten av svenska produkter och tjänster!
Tillväxtverkets slutsatser är bland annat:
- Interna och externa hinder.
- Samverkan en väl till framgångsrik internationalisering.
- Dyrt med kunskap och kompetens.
- Medvetenhet och motivation för utvecklingsarbete viktigt.
- Främjandet bör i ökad utsträckning fokusera på småföretag.
- Ökat fokus på internationalisering inom tjänstesektorn.
- Viktigt med proaktivt hållning.
Men jag undrar; det finns en uppsjö av information om hur man kommer ut på den internationella marknaden så är det verkligen mer information man behöver? Är det inte egentligen handfast handledning som småföretagarna behöver? Ja, kanske inte då av Exportrådet som är en kostsam historia. Nej, handledning till en rimlig peng.
Gästbloggat av Maria Linde/Press- och informationssekreterare
Det finns en hel del förslag som har stora chanser att gå igenom under året, skriver Dina Avdrag i sitt nyhetsbrev.
Det är bland annat förslag om:
Lägre aktiekapital
Lägsta möjliga aktiekapital föreslås att bli 50 000 kronor. Nuvarande gräns är 100.000 kronor. Syfte är att fler ska ha möjlighet att starta aktiebolag.
Om förslaget går igenom ska det gälla för aktiebolag som bildas från och med 1 april 2010.
Det ska också finnas en möjlighet för äldre bolag att sänka sitt aktiekapital till 50.000 kronor.
Inte obligatoriskt med revisor längre
Slopad revisionsplikt kan, om det blir av, träda i kraft den 1 juli 2010. Det kommer innebära att de flesta aktiebolag slipper den obligatoriska revisionen. Lagen gäller i så fall för räkenskapsår som startar den 1 juli 2010 eller senare.
Skatterabatt på nya aktier
För att öka investeringsviljan föreslår regeringen att den som köper nyemitterade (nyutgivna) aktier ska kunna få en skattereduktion på 20 procent av beloppet.
Om du köper aktier för 100.000 kronor så får du 20.000 kronor tillbaka av staten i form av minskad skatt.
Avdragsgill utdelning på nya aktier
För att ytterliggare få fart på investeringarna så ska utdelning på nya aktier bli avdragsgill. Idag är ingen form av aktieutdelning avdragsgill.
Fler deklarationstillfällen
Idag deklarerar alla som bekant vid samma tillfälle oavsett räkenskapsår. Vilket inte är så lyckat. Så det har föreslagits att deklarationen istället ska vara inne senast sex månder efter bokslutet.
Även inbetalningen av F-skatt och eventuell restskatt kommer att följa räkenskapsåret.
Förslaget gäller från 1 januari 2011 om det går igenom.
Det är flera mycket bra förslag som om de genomförs kommer att underlätta för att starta, att driva samt äga och utveckla småföretag i Sverige.
Men det brådskar med besluten!
Regeringens ambition att minska på regelbördan med 25 procent till 2010 verkar inte gå som planerat. Det har till exempel fått Jens Hedström, vd för NNR (Näringslivets Regelnämnd) att agera kraftfullt.
Redan förra regeringen hade som ambition och uppgift att underlätta för småföretagen och företagandet i Sverige. Något man inte lyckades med.
Eftersom samtliga politiska partier tycks vara rörande överens om behovet av regelförenklingar, är det märkligt att det trots allt ändå inte tycks gå att uppfylla.
Var sitter "proppen"? Är det i vår organisationsstruktur, eller på våra departement och verk? Är det revirtänkande eller brist på kunskap och förståelse för hur företagande ser ut?
En fundering efter att ha lyssnat på gårdagens partiledardebatt i Agenda.
Hela debatten handlade om jobben, arbetslösheten, sjukförsäkring, ungdomarnas möjligheter och skatter av olika slag. Men var var företagsfrågorna?
Vem ska skapa alla dessa arbetstillfällen och vem ska anställa alla dessa ungdomar - om inte just företagen. Och det är framförallt i småföretagen som tillväxten kommit de senaste åren.
FöretagarFörbundet har tidigare påtalat att om varje aktiv småföretagare anställde en person till, så skulle vi kunna skapa 200 - 250 000 nya jobb. Men då behöver företagsfrågorna komma upp i den politiska debatten. Det behövs politiska beslut som underlättar företagandet och som gör att människor i Sverige vill satsa tid, kraft och ekonomiska resurser.
Ge småföretagarna de rätta förutsättningarna - som till exempel sänkt arbetsgivaravgift och slopat sjuklöneansvar - då fixar småföretagen jobben!
Skatteverket sinkar ROT-utbetalningar
Jag lyssnade igår på partiledardebatt en i Agenda. Idag läste jag, att antalet ansökningar om skattereduktion från företag som utfört Hushålls- och ROT-arbeten har ökat kraftigt och överstiger alla Skatteverkets förväntningar.
Man fick under en period kring jul och nyår in som mest 6 000 ansökningar per dag. På grund av det höga trycket riskerar företag att få vänta på sina utbetalningar i mer än tio dagar. Det är i sig olyckligt men förståeligt på grund av det stora intresset.
Sedan den nya fakturamodellen för husavdrag infördes den 1 juli 2009 har Skatteverket sammanlagt tagit emot 250.000 ansökningar från fler än 50.000 företag. Över 4,8 miljarder kronor i husavdrag har betalats ut, enligt FL-Net.
Intressant! Tänk så många jobb som skapats och som blivit vita! Och tänk så mycket skatt som nu faktiskt betalats in vitt - även om det också "kostat" staten nästan 5 miljarder.
Och tänk så många människor som tidigare jobbade svart, inte fick underlag för pension eller sjukförsäkring eller A-kassa mm ... nu är de plötsligt inne i systemen och bygger upp en grundtrygghet samt bidrar till samhällsutvecklingen.
Oppositionen vill de ta bort Hushållsavdraget dvs. de traditionellt kvinnliga sysslorna, om man kommer till makten. ROT-avdraget ska dock få finnas kvar...... och det berör ju främst traditionellt manliga yrken som målning, snickeri mm. Var finns genusperspektivet?
Vad ska då hända med alla de jobb som skapats? Vad ska hända med alla de människor som nu har ett jobb att gå till?
Det här är en fråga som i allra högsta grad berör många, många småföretag!
