Kollektivavtal är bra till mycket. En stor anledning till varför de en gång skapades var för att hantera sociala och ekonomiska konflikter i samhället. I förhandlingarna har sedan köpkraft ställts mot konkurrenskraft.
För småföretagare ser dock situationen annorlunda ut. Där är världen inte lika svart eller vit. Där är istället det viktigaste att kunna anpassa företaget efter alla yttre faktorer som påverkar, stora som små. I den mån dessa faktorer är hjälpande är det ofta ett mindre problem. Men ofta kan dessa yttre faktorer istället vara stjälpande för ett litet företag. Kollektivavtalen för småföretagare begränsar i dessa situationer småföretagens handlingskraft. Kollektivavtal borde istället vara frivilligt för våra allra minsta företag.
Det finns inget tydligt samhällsekonomiskt perspektiv varför de allra minsta företagen ska omfattas av kollektivavtal. För att säkra långsiktig tillväxt menar jag att för de minsta företagen borde kontrollen helt finnas hos de som skapar tillväxten, dvs. företagarna själva. Först när företaget har blivit stabilt och bärkraftigt kan frågan sättas i ett annat perspektiv.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
Katrineholms Kommun har stora planer för den tekniska skola de tillsammans med SKF ska starta för att säkerställa kompetensförsörjningen i det lokala näringslivet. Målet är att skolan ska bli bäst i Sverige, läs mer här, på att tillhandahålla kompetent arbetskraft.
I samma glädjeyttring framgår vidare att eleverna inte bara kommer att vara arbetsförberedda utan också direkt anställningsbara...
I detta försök till nytänkande saknas en av de viktigaste aspekterna när det gäller att förbättra näringslivsklimat och tillväxt; nämligen möjligheten till företagande. Det handlar till stor del om att undanröja det mentala hinder som finns och istället göra det lika naturligt att själv bli företagare och driva småföretag.
För att göra det hela dynamiskt kan en skola därför inte ha som mål att eleverna ska bli anställningsbara. I synnerhet inte om kommunen samtidigt gör anspråk på titeln ”bästa utbildningen i Sverige”.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark
Näringspolitisk sekreterare
Ekonomifakta visar idag lite skrämmande siffror på hur sysselsättningen har utvecklats, eller snarare inte utvecklats, från 1950 och framåt. Trots att befolkningen har ökat med ca 2 miljoner är antalet privatanställda identiskt idag med antalet privatanställda 1950. Antalet offentliganställda har däremot ökat med drygt 900 000 fram till 2005.
Att antalet sysselsatta har ökat med drygt 900 000 kanske inte är så dåligt kan tyckas. Problemet är att offentlig sektor skapar ingen tillväxt, utan finansieras av tillväxt. Det är därför villkoren för att driva småföretag måste förbättras. I längden går ekvationen inte ihop om antalet sysselsatta i privat sektor är konstant; eller t.o.m. minskar.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark
Näringspolitisk sekreterare
Nyhetsbrevet Mailbox.se tar idag upp tre intressanta saker ur ett småföretagarperspektiv.
1) Det har startats 60 000 nya företag i år – en ökning med 9,5 procent jmf med förra året. Det är programvaruföretaget Visma Spcs som tagit fram dessa uppgifter.
2) Den första månaden med halverat aktiekapitalkrav gav utslag direkt i registreringen av nya företag. Antalet nya aktiebolag ökade med mer än 20 procent jämfört med april i fjol. Det visar färsk statistik från Bolagsverket.
3) Betalningsmoralen bland företag och myndigheter har förbättrats det senaste året, men den offentliga sektorn har sämre betalningsdisciplin än de flesta privata företag. Det framgår av en färsk undersökning från kredit- och affärsinformationsföretaget Soliditet.
Ovanstående visar på en optimism och framtidstro inom det privata företagandet. Människor vågar satsa och försöka samt man vill ha rimliga ekonomiska möjligheter att också göra det. Då får vi fler och växande företag!
Ett litet företags kassaflöde är otroligt känsligt - därför är det viktigt att de stora aktörerna som t ex det offentliga, verkligen ser till att korta ner sina betalningstider än mer.
