Skatteverket skickade i veckan ut statistik som visar att kostnaden för RUT och ROT blev 6,8 miljarder kronor dyrare än vad regeringen räknat med. Totalsumman för det första året landade på 10,3 miljarder. Siffrorna är framtagna av Skatteverket och speglar bara den summa som betalats ut, läs mer här.
Skatteverket ger med sin information en alltför ensidig och inte helt rättvisande bild. Nu är det visserligen så att Skatteverket bara har tagit fram den statistik som visar hur mycket pengar de har betalat ut. Den andra statistiken är svårare att ta fram. Men om Skatteverket kan uppskatta hur stort skattefel vi har så borde de också kunna uppskatta hur mycket pengar som kommer in i systemet. Skatteverket borde åtminstone kunna nämna att ett antal miljarder beräknas komma tillbaka till staten genom att ROT–avdraget gör svarta jobb till vita.
För RUT avdraget blir det än mer onyanserat. RUT avdragets del i kostnaden uppgår till 900 miljoner kronor. Men eftersom RUT har skapat en helt ny bransch där 75 procent av de som utför tjänsterna, som har fått det stora förtroende det innebär att t.ex. städa i någon annans hem, kommer från arbetslöshet kommer RUT-avdraget med största sannolikhet att ge en vinst för staten. Många av dessa jobb utfördes också svart tidigare. Det är därför inte rättvisande att tala om RUT som en kostnad, finansiell för staten eller psykisk hos de som utför jobben.
Det är också svårt att förstå varför Skatteverket kallar avdragen för ROT och hushållsarbete. Antingen ROT och RUT men ännu hellre bara hushållsavdrag som inkluderar både RUT och ROT. Så fungerar det i Finland. Där gör man inte skillnad på jobb för män eller kvinnor eller konstruerar fula eller fina jobb.
Man kanske kan tycka att det inte är Skatteverkets sak att påverka attityder för företagande i allmänhet och småföretagande i synnerhet, men det är just vad Skatteverket gör genom att inte visa på de positiva effekterna - åtminstone skattemässigt.
Jobb är jobb och det ska alla vara väldigt glada för.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
Under Almedalsveckan medverkade Camilla Littorin bland annat i rundabordssamtalet "Vem skapar jobben?" arrangerat av Liberala Företagare. Andra medverkande var riksdagspolitiker, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Ung Företagsamhet, en mängd ungdomar m.fl.
Enligt ungdomspanelen är normen att bli löntagare och inte företagare. För de flesta ungdomar är företagande inte något alternativ. De tror att det krävs mer kunskap och utbildning kring hur man driver företag för att ungdomar ska våga språnget. För att det ska bli enklare och mer attraktivt att starta företag för ungdomar krävs det mer trygghet i form av utvecklat sjukförsäkringssystem, en attitydförändring gällande synen på företagande, mer nätverk och kunskap.
Andra röster under seminariet: att konstant prata om hur negativt det ser ut på arbetsmarknaden för unga gör att de unga tappar framtidshoppet. Alla ska inte bli företagare men företagsamma människor med anställning är viktigt. Det är enkelt att driva företag så länge du inte tjänar pengar eller har anställda. Så fort du börjar dra in pengar samt anställer får du ofta väldigt dåligt bemötande av samhället. Näringspolitiken är anpassad efter storbolagen och inte småföretagen som står för 96 procent av alla företag.
FöretagarFörbundet vill se generella åtgärder för ett bättre småföretagarklimat, ej riktade insatser. Sänkt arbetsgivaravgift är den viktigaste åtgärden för ett gott småföretagarklimat!
Gästbloggat av Maria Linde, Press- och informationssekreterare
Moderatkvinnorna höll idag ett seminarium i Almedalen om RUT-avdragets betydelse och vikten av att RUT också behålls efter valet. Enligt Skatteverket är det 298 000 personer som har köpt RUT tjänster under det senaste året och den siffran växer med ca 20 000 personer i veckan. Trenden visar att fler och fler äldre personer köper tjänsterna men unga singelhushåll är också flitiga köpare.
Speciellt inbjuden var Ulla-Maj Wideroos, gruppordförande för Svenska Folkpartiet i Finland, som talade om det finska hushållsavdraget som har funnits sedan början på 90-talet. Där inkluderas både RUT och ROT i hushållavdraget. Finland saknar blockpolitik och når istället konsensus utifrån en mer pragmatisk, rationell syn. Det är också anledningen till att landet byggts upp väldigt snabbt igen efter de kriser som varit under 1900-talet. I Finland har det därför aldrig funnits någon pigdebatt på samma sätt som i Sverige.
I Finland var det socialdemokraterna som lanserade hushållsavdraget vilket säkert har påverkat debatten. Talarna var också överens om att det säkerligen också finns ett politiskt intresse av att skapa en pigdebatt i Sverige eftersom de rödgröna riskerar att förlora kärnväljare när deltidsarbetande kvinnor istället startar egna RUT-företag.
RUT leder till att en helt ny sektor med företag skapas. Det borde därför permanentas på samma sätt som i Finland. Låt pragmatism och rationalitet få råda.
Gästbloggat av
Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
