Samhall har utsett årets jury till Visa vägen, företagets CSR-pris. Juryns uppgift är att lyfta fram förebilder som öppnat arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning och som kan inspirera andra.
Med Visa vägen-priset vill Samhall lyfta fram fler förebilder. Priset delas ut i två kategorier, till ett företag eller en organisation samt till en eldsjäl. Vinnarna ska ha arbetat för attitydförändringar, motverkat fördomar eller på annat sätt raserat hindren för personer med funktionsnedsättning att ta sig in på arbetsmarknaden.
– Många företag och myndigheter tvekar att anställa personer med funktionsnedsättning. Vi vill lyfta fram goda exempel som kan inspirera andra att ta efter, säger Camilla Littorin, juryordförande Visa vägen och förbundssekreterare FöretagarFörbundet.
Och Arbetsförmedlingen visar kraften!
Det finns egentligen inga hinder:
Hur går det till när man anställer en person med funktionsnedsättning? Vilka stöd finns? Vad behöver man tänka på som arbetsgivare? Grunden är som i alla anställningar att hitta rätt person. Någon med den kompetens, bakgrund och personlighet som behövs. Arbetsförmedlingen kan ge en rad möjligheter till skräddarsydda stöd.
Det finns många bra exempel! 2010 års vinnare var LK Armatur i Helsingborg samt Carin Götblad, Länspolismästare i Stockholm. Max Hamburgerrestauranger är ett annat.
Årets pris delas ut vid ett seminarium den 30 november i Stockholm. Nomineringen är öppen för alla fram till den 30 september, och görs via Samhalls hemsida.
Nästan tre av tio småföretag har minst en medarbetare med funktionsnedsättning. Så många som 45 procent kan tänka sig att anställa någon med funktionsnedsättning, och 30 procent svarar kanske. (FöretagarFörbundets undersökning 2010)
De tycker det är självklart och odramatiskt att ta ett så stort ansvar man kan, utan att äventyra verksamheten. Småföretagarna är ryggraden i det lokala samhället och de verkliga hjältarna när de även sysselsätter de som ofta står längst ut på arbetsmarknaden.
Cateringföretagaren Mats Eriksson har lobbat stenhårt för sänkt restaurangmoms. I går fick han som han ville – trots att nyttan av sänkningen är ifrågasatt. Regeringen viker fem miljarder i höstbudgeten till billigare krogmat och jobb för unga. Det står att läsa i Aftonbladet.
Det är otroligt roligt att se att det lönar sig att vara engagerad och uthållig. På momsbloggen.se kan man se filmen om hur Mats Eriksson gjorde.
En sänkt restaurangmoms leder troligen till fler jobb, höjda marginaler för många småföretag i restaurang- och cateringbranscherna, mindre osund konkurrens på grund av svartjobb samt ökade möjligheter för unga med flera att komma in på arbetsmarknaden.
FöretagarFörbundet har under de senaste fem åren varit starkt engagerade i frågan och givetvis skulle vi vilja se en generell sänkning av momsen för alla tjänsteföretag men detta är ett stort steg framåt!
”För att möta krisen vill vi stärka företagen. Vi är därför överens om att i höstbudgeten satsa på förenklad expertskatt, lättnader i 3:12-reglerna samt utökad avdragsrätt för forskning”, skriver finansminister Anders Borg, utbildningsminister Jan Björklund, näringsminister Maud Olofsson och bostadsminister Stefan Attefall, på SvD Brännpunkt, idag.
Det är välkomna åtgärder i rätt riktning som stärker företagandet. Helst hade vi sett slopade 3:12-regler i syfte att stimulera företagandet (att vara företagare) och ta bort den särbeskattning som drabbar ägaren av småföretagen.
Ett borttagande av dessa regler ger också en bättre balans mellan de risker det innebär att vara företagare och den möjliga ekonomiska belöning som kan uppkomma.
Reglerna för fåmansbolag (3:12 reglerna) syftar till att hindra ägare av fåmansbolag att omvandla tjänsteinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster. Tillväxtstarka företag överbeskattas i och med att aktieutdelning och försäljning av andelar i fåmansbolag i alltför hög grad beskattas som inkomst av förvärvsarbete – ofta med en skattesats kring cirka 57 procent istället för inkomst av kapital med en skattesats på 30 procent. Den som är delägare i ett fåmansföretag har ofta ett väsentligt svagare ”skyddsnät” än den som endast är anställd.
FöretagarFörbundet anser det därför rimligt att delägare i ett fåmansbolag ges flexiblare möjligheter att bygga upp ett personligt ekonomiskt skydd för att möta företagarriskerna. Räknat på statens inkomster i form av skatter och avgifter samt ägarens nettoinkomst, i form av aktieutdelning eller löneuttag, blir brytpunkten i en rimlig nivå för småföretagarens normallön vilket motiverar ett fritt val av sätt utan specialregler. Nuvarande överbeskattning, utöver ett rimligt löneuttag, måste upphöra och incitament skapas för att fler individer ska våga starta, utveckla och överlåta/avveckla ägandet i företag. Samhället måste mer kraftfullt beakta småföretagarriskerna.
När det gäller ökad avdragsrätt för forskning föreslår FöretagarFörbundet att små- och medelstora företag får 20 procents skatteavdrag på godkända teknik- och marknadsutvecklingskostnader, upp till högst 50 prisbasbelopp (cirka 2,1 miljoner kronor) per år och högsta avdraget blir därmed cirka 420 000 kronor.
Forskning och utveckling har idag en mycket låg prioritering hos små- och medelstora företag.
Det finns flera anledningar härtill: Det medför kostnader med en osäker återbetalningstid, finansieringen tar direkt resurser från rörelsekapitalet och nya innovationer kräver ofta tillskott av kompetens och nya investeringar.
Regional tillväxt är beroende av att de lokala företagen utvecklas och anpassar sig till en allt hårdare konkurrens och härmed bättre marknadsposition. Ett led i detta utvecklingsarbete innebär att företagen också vandrar uppåt i värdekedjan av vad kunderna efterfrågar.
Teknik- och marknadsutvecklingsinsatser skapar bättre konkurrenskraft med ökade möjligheter till långsiktig lönsamhet. För att utvecklingsarbetet ska få direkt effekt krävs att insatserna anpassas till respektive företags situation i dess verksamhetsutveckling. Det innebär att projekt kan beviljas i bred omfattning från relativt enkel produktutveckling till avancerad forskning.
Alla behövs! Det gäller att se möjligheterna - bara funktion, inga hinder.
Vi vet av genomförda undersökningar att de flesta övergångar från Samhall sker till småföretagen och vi vet också att det behövs positiva förebilder som visar att det är möjligt att kombinera med affärsnytta. Därför är Visa vägen-priset så viktigt.
Nominera eldsjälar som visar vägen!
Samhall delar varje år ut ”Visa vägen”-priset till de som gjort mest för att öppna arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning, både till en arbetsgivare och en person (eldsjäl). En fristående jury utser vinnarna (som inte behöver vara kunder hos Samhall). Bland tidigare års vinnare återfinns Pär Johansson från Glada Hudik teatern, Max hamburgerrestauranger samt Länspolismästaren Carin Götblad i Stockholm.
Nominera din vinnare senast 30 september via Samhalls hemsida
www.samhall.se
Ett inspirerande seminarium på tema kommersiell hållbarhet där vinnarna av Visa vägen-priset 2011 koras.
Vid seminariet medverkar arbetsgivare som vet hur man gör - som de slutnominerade till Samhalls CSR-utmärkelse Visa vägen-priset.
Affärs- och finansmannen Carl Bennet, IKEAs miljö och hållbarhetschef Jeanette Skjelmose och ICAs VD och koncernchef Kenneth Bengtsson, kommer att ge sin syn på hur man kan göra skillnad.
Andra som kommer att inspirera under eftermiddagen är Mats Lederhausen, tidigare McDonalds och Bicky Chakraborty, VD och grundare av Elite Hotels.
Seminariet avslutas med att vinnarna av Visa vägen-priset 2011 koras.
Tid: 30 november kl 15-17
Plats: Rival, Mariatorget 3, Stockholm
Seminariet avslutas med lättare förtäring och mingel efter seminariet.
De flesta småföretagare tycker att det är självklart att anställda blir sjuka och ska ersättas. Men idag täcker sjuklöneansvaret all typ av sjukskrivning, vilket för många småföretagare känns orättvist. Jag kan hålla med om att det är tveksamt att en arbetsgivare ska betala sjuklön för medarbetare som inte kan arbeta på grund av en skönhetsoperation som inte landstinget står för.
FöretagarFörbundet har frågat riksdagspartierna om vad de anser om dagens upplägg av sjuklöneansvaret och hur det påverkar företagandet. Meningarna är delade men några partier tycker att sjuklöneansvaret helt ska slopas för företag med högst 10 anställda.
Många småföretagare anser att sjuklöneansvaret är orättvist. De betalar idag höga sjukförsäkringsavgifter på medarbetarnas löner samtidigt som de till stor del ändå får bekosta själva när någon medarbetare blir sjuk.
Jag och många med mig är övertygade om att sjuklöneansvaret är ett särskilt stort hinder när det gäller att anställa personer som varit sjukskrivna en längre tid eller som har en sjukdom som kanske går i skov. Och eftersom de minsta företagen idag är Sveriges största arbetsgivare skulle ett slopat sjuklöneansvar göra en stor skillnad inte bara för hundratusentals småföretagare, utan också för alla de som idag står utanför arbetsmarknaden.
Driva Egets chefredaktör Anders Andersson kräver i sin blogg en ändring av sjuklöneansvaret hos småföretagare:
– Det är med rätta irriterade över att de ska behöva betala sjuklön under anställdas två första sjukveckor och vara oroliga för kostnader för både sjuklön och lön till den sjukes ersättare, skriver han.
Sveriges småföretagare anser att ansvaret för sjuklönen tillsammans med nivån på arbetsgivaravgifterna är de absolut största hindren för att de minsta företagen ska våga anställa. Vad krävs då för att vi ska få småföretagen att våga anställa?
