Skatteverket skickade i veckan ut statistik som visar att kostnaden för RUT och ROT blev 6,8 miljarder kronor dyrare än vad regeringen räknat med. Totalsumman för det första året landade på 10,3 miljarder. Siffrorna är framtagna av Skatteverket och speglar bara den summa som betalats ut, läs mer här.
Skatteverket ger med sin information en alltför ensidig och inte helt rättvisande bild. Nu är det visserligen så att Skatteverket bara har tagit fram den statistik som visar hur mycket pengar de har betalat ut. Den andra statistiken är svårare att ta fram. Men om Skatteverket kan uppskatta hur stort skattefel vi har så borde de också kunna uppskatta hur mycket pengar som kommer in i systemet. Skatteverket borde åtminstone kunna nämna att ett antal miljarder beräknas komma tillbaka till staten genom att ROT–avdraget gör svarta jobb till vita.
För RUT avdraget blir det än mer onyanserat. RUT avdragets del i kostnaden uppgår till 900 miljoner kronor. Men eftersom RUT har skapat en helt ny bransch där 75 procent av de som utför tjänsterna, som har fått det stora förtroende det innebär att t.ex. städa i någon annans hem, kommer från arbetslöshet kommer RUT-avdraget med största sannolikhet att ge en vinst för staten. Många av dessa jobb utfördes också svart tidigare. Det är därför inte rättvisande att tala om RUT som en kostnad, finansiell för staten eller psykisk hos de som utför jobben.
Det är också svårt att förstå varför Skatteverket kallar avdragen för ROT och hushållsarbete. Antingen ROT och RUT men ännu hellre bara hushållsavdrag som inkluderar både RUT och ROT. Så fungerar det i Finland. Där gör man inte skillnad på jobb för män eller kvinnor eller konstruerar fula eller fina jobb.
Man kanske kan tycka att det inte är Skatteverkets sak att påverka attityder för företagande i allmänhet och småföretagande i synnerhet, men det är just vad Skatteverket gör genom att inte visa på de positiva effekterna - åtminstone skattemässigt.
Jobb är jobb och det ska alla vara väldigt glada för.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
Under Almedalsveckan medverkade Camilla Littorin bland annat i rundabordssamtalet "Vem skapar jobben?" arrangerat av Liberala Företagare. Andra medverkande var riksdagspolitiker, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Ung Företagsamhet, en mängd ungdomar m.fl.
Enligt ungdomspanelen är normen att bli löntagare och inte företagare. För de flesta ungdomar är företagande inte något alternativ. De tror att det krävs mer kunskap och utbildning kring hur man driver företag för att ungdomar ska våga språnget. För att det ska bli enklare och mer attraktivt att starta företag för ungdomar krävs det mer trygghet i form av utvecklat sjukförsäkringssystem, en attitydförändring gällande synen på företagande, mer nätverk och kunskap.
Andra röster under seminariet: att konstant prata om hur negativt det ser ut på arbetsmarknaden för unga gör att de unga tappar framtidshoppet. Alla ska inte bli företagare men företagsamma människor med anställning är viktigt. Det är enkelt att driva företag så länge du inte tjänar pengar eller har anställda. Så fort du börjar dra in pengar samt anställer får du ofta väldigt dåligt bemötande av samhället. Näringspolitiken är anpassad efter storbolagen och inte småföretagen som står för 96 procent av alla företag.
FöretagarFörbundet vill se generella åtgärder för ett bättre småföretagarklimat, ej riktade insatser. Sänkt arbetsgivaravgift är den viktigaste åtgärden för ett gott småföretagarklimat!
Gästbloggat av Maria Linde, Press- och informationssekreterare
Moderatkvinnorna höll idag ett seminarium i Almedalen om RUT-avdragets betydelse och vikten av att RUT också behålls efter valet. Enligt Skatteverket är det 298 000 personer som har köpt RUT tjänster under det senaste året och den siffran växer med ca 20 000 personer i veckan. Trenden visar att fler och fler äldre personer köper tjänsterna men unga singelhushåll är också flitiga köpare.
Speciellt inbjuden var Ulla-Maj Wideroos, gruppordförande för Svenska Folkpartiet i Finland, som talade om det finska hushållsavdraget som har funnits sedan början på 90-talet. Där inkluderas både RUT och ROT i hushållavdraget. Finland saknar blockpolitik och når istället konsensus utifrån en mer pragmatisk, rationell syn. Det är också anledningen till att landet byggts upp väldigt snabbt igen efter de kriser som varit under 1900-talet. I Finland har det därför aldrig funnits någon pigdebatt på samma sätt som i Sverige.
I Finland var det socialdemokraterna som lanserade hushållsavdraget vilket säkert har påverkat debatten. Talarna var också överens om att det säkerligen också finns ett politiskt intresse av att skapa en pigdebatt i Sverige eftersom de rödgröna riskerar att förlora kärnväljare när deltidsarbetande kvinnor istället startar egna RUT-företag.
RUT leder till att en helt ny sektor med företag skapas. Det borde därför permanentas på samma sätt som i Finland. Låt pragmatism och rationalitet få råda.
Gästbloggat av
Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
Staten går med vinst på socialförsäkringarna, konstaterade SvT Rapport den 20 juni. Förklaringen är att staten tar ut mycket mer i avgift för socialförsäkringen än vad som betalas ut till kunderna.
-Avgifterna ska enbart finansiera själva socialförsäkringarna. Tar man ut en avgift för en sjukförsäkring så ska den inte användas till något annat, det är så lagstiftningen är formulerad, säger Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker på Folksam.
Orsaken är att socialförsäkringarna inte är några renodlade försäkringar. Det har både Riksrevisionen och Socialförsäkringsutredningen visat. De sociala avgifterna går in i statsbudgeten som vilka skatter som helst och betalas ut oavsett om de täcks av avgifterna eller inte. Man kan vara ”försäkrad” utan att ha betalat premier. Det finns ingen självklar koppling mellan inbetalningar och försäkringsskydd, skriver DN på ledarsidan idag.
Under det senaste halvseklet har svensk politik aldrig på allvar ställt sig frågan hur man kan stimulera företagandet och den privata sektorn, skriver Patrik Engelau och Thomas Gür idag på DN debatt, idag.
Den enda vägen till ökad sysselsättning är att skapa sådana villkor att företagare vill anställa fler människor, skriver de. Att sänka de sociala avgifterna så att kostnaderna för att anställa minskar är ett sätt att göra detta på.
FöretagarFörbundets medlemmar har i undersökning efter undersökning lyft fram just denna fråga som nummer 1.
Sänk arbetsgivaravgiften!
Nivån på arbetsgivaravgiften är det absolut största hindret för småföretag att anställa och expandera. Sänkta arbetsgivaravgifter har flera positiva effekter på företagen, samhället och på ekonomin som helhet.
FöretagarFörbundet föreslår ett grundavdrag i arbetsgivaravgiften motsvarande hälften av arbetsgivaravgiften på årslönesummor upp till en miljon kronor. På lång sikt bör arbetsgivaravgiften sänkas till 20 procent för alla arbetsgivare. Det motsvarar genomsnittet inom OECD.
Sjukförsäkringen bli en försäkring istället för en skatt
Varje månad betalar företagen sjukförsäkringsavgift på medarbetarnas löner. Men när sedan medarbetaren blir sjukskriven betalar arbetsgivaren sjuklönen under de första 14 dagarna. Det vill säga avgiften är en skatt och inte en försäkring.
Dessutom har i dag småföretagen betydligt lägre sjukfrånvaro bland sina anställda än storföretag och offentligsektor. Men de betalar samma avgift till systemet som de dubbelt så ”sjuka” storföretagen och den offentliga sektorn.
FöretagarFörbundets föreslår att avgiften till försäkringen ska vara försäkringsmässig och avgiftens storlek ska relateras till hur mycket man belastar systemet.
Strax efter arbetsgivaravgifter är sjuklöneansvaret det största hindret för att småföretagare ska våga anställa.
FöretagarFörbundet föreslår att arbetsgivarens betalningsansvar för sjuklönen de första 14 dagarna avskaffas. Semesterersättning ska inte heller betalas ut under långa sjukskrivningar.
Alla dessa kostnader ska finansieras via sjukförsäkringssystemet.
För att säkra tillväxten, skapa fler arbetstillfällen samt ett bättre småföretagsklimat, måste det bli:
1) Mer attraktivt att starta företag – det ska vara ett naturligt alternativ till anställning.
2) Mer lönsamt att äga företag – det ska vara mindre riskfyllt att satsa på småföretag.
3) Enklare att driva och utveckla – det ska vara möjligt att växa.
Skatteverket håller styvnackat på sin sak trots att Långholmen Hotell & Restaurang kan bevisa att en miss i personalliggaren inte var avsiktlig. "Vi har verkligen gjort allt för att leva upp till de nya kraven men nu har jag börjat fundera på rimligheten i dem", säger ägaren Ulf Mannestig, i en intervju i Svenskt Näringslivs nyhetsbrev, 16 juni.
Vid ett besök av Skatteverkets kontrollanter visade det sig att av 16 personer var endast 15 registrerade i systemet. Helt emot företagets instruktioner hade en av de anställda missat att registrera sig i den för tillfället flyttade terminalen. Till saken hör att personen i fråga arbetat på Långholmen i sex år, var schemalagd för tjänstgöring och fanns med i företagets manuella liggare.
Skatteverket utdömde en kontrollavgift eftersom detta sågs som ett allvarligt brott. Anledningen var att det gått fyra timmar sedan den anställde kommit till arbetsplatsen utan att registrera sig. Långholmen kan bevisa att personen i fråga var schemalagd för tjänstgöring vid granskningen, dessutom finns löneavräkningar som visar att personen är fast anställd. Men Skatteverket står fast vid att företaget ska betala en kontrollavgift.
"Vi har gjort allt för att följa lagen, men lagen har utformats så att myndigheterna inte själva behöver hantera den som andra lagar", säger Ulf Mannestig.
Svartjobb och illojal konkurrens ska givetvis kraftfullt motarbetas. Det krävs för att samhället ska fungera på ett bra sätt och det ingår i Skatteverkets uppdrag.
Men att jaga seriösa företagare med blåslampa, när det dessutom går att bevisa att personen inte arbetade svart utan finns med i företagets manualer och redovisning, kan aldrig vara avsikten med personalliggare. Det är som att 'sila mygg och svälja kameler'! Jag instämmer verkligen i Ulf Mannestigs kommentar - man kan börja fundera över rimligheten i ett sådant system.
I SEB:s senaste Företagarpanel om strävan efter tillväxt, konstateras att steget från litet till medelstort företag är det svåra.
På frågan om man planerar för framtida tillväxt så svarar 43 procent ja, 24 procent "ja, men jag vet inte hur det ska gå till" och 33 procent svarar nej. Ett tydligt skifte sker med företag som vuxit över 10 anställda - där är det 68 procent som planerar att växa vidare - men fortfarande 17 procent som inte kan se hur det ska gå till.
- Resan från ensiffrigt antal anställda till en något större organisation - 20-30 anställda - är uppenbart det svåraste, både ekonomiskt och mentalt för många företagare. Många vill ha kvar känslan av att kunna samla företaget runt fikabordet. Det oroande är att så många mindre företag som vill växa inte vet hur det ska gå till. Vi behöver fler växande företag, och här handlar det nog både om inre drivkrafter och om omgivningens attityder, säger Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom, i ett pressmeddelande.
FöretagarFörbundet har tillsammans med banken SEB i en tidigare undersökning ”Småföretagarna – Olika som bär”, konstaterat att knappt hälften av Sveriges småföretagare har som ambition att företaget ska växa de kommande åren.
Det är framförallt ”Fixaren” och ”Utvecklaren” som drivs av tillväxt och vill växa genom att anställa, bygga företag och tjäna pengar.
De har som mål att deras företag ska finnas kvar när de själva slutar.
Dessa två grupper är också mest stolta över att skapa arbetstillfällen genom sitt företagande och har alltid sett sig som egen-företagare.
Men undersökningen visar att för att växa och anställa krävs främst regelförenklingar, sänkta arbetsgivaravgifter och förändringar i LAS. Något som nu återigen bekräftas av SEB:s senaste undersökning.
Skatteverket rustar för kassarazzia, skriver Dagens Handel på sin hemsida.
Från 1 juli gäller skarpt läge för kassaregisterlagen. Alla butiker som tar emot kontanter måste då ha certifierade kassaregister - Skatteverket förbereder 50 000 oanmälda besök hos företag som omfattas av kraven.
Nästan alla företag som tar betalt kontant ska ha speciella kassaapparater, så kallade certifierade kassaregister. Skatteverket ska kontrollera att lagen efterlevs och i år görs 50 000 besök hos företag som omfattas av kraven.
Företagen måste kunna visa att de har beställt certifierat kassaregister och att de ska installeras så fort leverantören kan leverera, dock senast den 1 juli.
- I juli upphör den mjuka linjen och de företag som omfattas av kraven ska ha kassaregistren på plats, säger Lars Lundh, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.
Syftet med lagen är att skydda seriösa företagare från illojal konkurrens. Certifierade kassaregister kommer att göra det mycket svårare för oseriösa företag att undanhålla pengar.
Hittills har Skatteverket besökt över 33.000 företag och de allra flesta har beställt sina kassaregister men inte installerat dem ännu, säger Conny Svensson, riksprojektledare på Skatteverket, skriver Dagens Handel.
Jag har fått en hel del telefonsamtal från medlemmar som fått besök från Skatteverket. Många som upplevt det som obehagligt. Men man tycker samtidigt att det är bra att svartjobb och osund konkurrens motarbetas.
En småföretagare tappade sin kund p g a att Skatteverkets personal inte kunde vänta till dess hon var färdig med behandlingen. Vem står för den kostnaden?
En annan medlem upplevde det som ytterst obehagligt att släppa in personer som hon aldrig tidigare träffat i sin lokal där hon arbetar ensam – trots att de legitimerade sig. Hennes förslag är att Skatteverket i förväg ska skicka ut en namnlista samt foto på de personer från verket som kan komma på oanmälda besök.
Jag hoppas på ömsesidig respekt för det arbete som utförs samt att hänsyn tas från bägge håll.
Trygghetspaketet ska ses som en helhet och man kan inte bara se på karensdagarna.
Från årsskiftet har egen-företagarna fått en nedsättning av egenavgiften med 5 procent och nu får man ytterligare en nedsättningen av egenavgiften med 0,74 procent mot att karensdagarna ökar till 7 dagar.
Sammantaget innebär det en förbättring för egen-företagaren.
Det som inte kommit fram tillräckligt, tycker jag, är att en småföretagare som istället har sitt företag i aktiebolagsform, har inte fått någon av dessa sänkningar.
På sikt måste alla småföretagare, oavsett i vilken form man driver sitt företag, omfattas av en kraftigt lägre sjukförsäkringsavgift då småföretagen betalar in till systemet lika mycket som alla andra men inte använder sig av det. Jag vill se mer av en försäkringslösning när det gäller detta.
Småföretagarna bör dessutom få möjligheter att bygga upp en egen buffert som kan användas vid oförutsedda händelser som sjukdom eller olyckshändelse.
Småföretagarens situation är så mycket mer utsatt än storföretagens eller anställdas och det är viktigt för denna stora grupp att kunna känna att man har en trygghet när något händer.
Det nya trygghetssystemet var mycket välkommet när de antogs av riksdagen i juni. Det innebär bland annat att det blir lättare att få ut A-kassa utan att behöva likvidera sitt företag, att den som provar företagande under ett uppbyggnadsskede får behålla samma ersättningsnivåer som från sitt tidigare jobb, under två år och att reglerna för föräldrapenning för egenföretagare likställs med de som gäller för anställda.
En mycket viktig nyhet för både anställda och företagare i små företag är att ett högkostnadsskydd införs i sjukförsäkringen.
Statistik visar att egenföretagare och företagare i aktiebolag använder försäkringarna i mycket mindre omfattning än anställda. Och våra medlemsundersökningar visar att väldigt få småföretagare har möjlighet att använda sig av systemen. Man jobbar ändå, fast man är sjuk. Eller som en av våra medlemmar uttryckte det "Ipren och en madrass på golvet är min sjukförsäkring".
Det har nu kommit signaler om att egenföretagare reagerar på den längre karenstiden vid sjukdom (7 dagar minimum) som också införs.
Det som egentligen skett är att sjukförsäkringsavgiften har sänkts med 0,74 procent - från 6,78 till 6,04 procent. Den som inte är sjuk särskilt ofta, vilket de flesta företagare faktiskt inte är, vinner alltså på ändringen.
Varje år är det hela 85 % av företagarna som inte tar ut sjukpenning, fastän de betalar in till systemet. Denna avgiftssänkning innebär för en företagare med lägre inkomst 1 100 kr mindre per år och för en med genomsnittlig inkomst nästan 1 800 per år.
Vad gäller då för de 15 procenten som faktiskt är sjuka då och då?
För de som inte valt längre karenstid än 7 dagar finns ett inbyggt högriskskydd. Det träder i kraft när man har varit sjuk vid fem tillfällen och i sammanlagt 21 dagar. Vid det sjätte sjukdomstillfället har företagaren inte längre någon karens utan får sjukpenning från Försäkringskassan direkt.
Med andra ord:
– Är du nästan aldrig sjuk, vilket gäller de allra flesta, vinner du på ändringen eftersom du får sänkt sjukförsäkringsavgift.
– Är du sjuk två eller fler dagar i rad, vid upprepade tillfällen under året, och upp till 21 dagar kan du förlora på ändringen under det året.
– Är du sjuk mer än 21 dagar vid fem tillfällen kan du utnyttja högriskskyddet.
En medlem ringde mig också och talade om att man efter 55 år inte får byta till kortare karenstid men det stämmer inte. En person som fyllt 55 år får byta till kortare karenstid. Så här står det i propositionen (sida 157):
"6. En försäkrad som vid ikraftträdandet har fyllt 55 år får senast den 30 september 2010 till Försäkringskassan anmäla försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid enligt de nya bestämmelserna i 3 kap. 11 § andra stycket."
I framtiden, precis som under nuvarande regler, gäller alltså att man som egenföretagare täcker upp sitt inkomstbortfall med försäkringar eller genom att bygga upp en buffert. Ersättningen från Försäkringskassan täcker, varken nu eller i framtiden, i de flesta fall inte de fasta kostnader man har för lokaler, telefon, lager osv.
"De rödgröna kommer att avskaffa regeringens arbetsgivaravgiftssänkning för unga om de tar makten efter valet. Det skulle innebära ett hårt slag mot landets små och medelstora företag, och i förlängningen mot alla ungdomar som arbetar på dessa företag.
Varför, i en tid av lågkonjunktur, vill oppositionen rikta ett hugg i ryggen på den spirande tjänstesektorn? Och varför, i en tid när 150 000-200 000 unga går utan jobb, vill de avskaffa en av få åtgärder som effektivt stärker ungdomars ställning på arbetsmarknaden?" Så skriver Mats Frid, VD Vendator AB, i en debattartikel i Arbetarbladet, idag.
Det är många av våra medlemmar som har lyckats växa genom att anställa ungdomar, tack vare den låga arbetsgivaravgiften för ungdomar under 26 år. Vid en fördubbling av arbetsgivaravgiften är det främst ungdomarna och småföretagarna som blir förlorare.
Enligt Centerpartiets beräkningar skulle de Rödgrönas förslag öka kostnaden för landets kommuner med 2,1 miljarder kronor. Motsvarande kostnadsökningar för landstingen skulle bli 0,4 miljarder kronor och för näringslivet 15,7 miljarder kronor.
Det är svårt att förstå hur de Rödgröna tänker när förslaget kommer att drabba både ungdomar, småföretag och offentlig sektor så hårt. Om en 22-åring och en 40-åring kostar lika mycket att anställa, varför skulle man som småföretagare anställa 22-åringen som har betydligt mindre erfarenhet än 40-åringen?
