Idag startar vår kampanj Stöd uppropet för halverad restaurangmoms. Det här är vårt första upprops-inlägg.
Restaurangbranschen har under en lång tid brottats med fusk och ojusta villkor. Tidigare har framgångsrika åtgärder för att minska svartarbetet och ordna en rättvis konkurrens gjort att kassaregisterlagen tillkommit och att personalliggare inrättats. Det har visat sig vara framgångrika åtgärder som har medfört att fusket har minskat.
Tyvärr har nu nya sett att fuska uppmärksammats. Som DN skriver har Skatteverket uppmärksammat att momssatsen för hämtmat används inte bara för de som hämtar mat utan också för de som äter i restaurangen. Genom det redovisas moms med 12 procent istället för det korrekta 25 procenten. Det här är ett fusk som är utbrett i hela landet, läs mer här.
Alliansen har lovat en sänkning av restaurangmomsen under mandatperioden om finanserna så tillåter. För att inte det tidigare arbetet med att stävja fusket ska vara ogjort vill FöretagarFörbundet se att ändringen görs så snart som möjligt. Vi vill helt enkelt se en rättvis konkurrens för alla småföretag. Det utbredda fusket med de olika momssatserna borde också innebära att den nuvarande situationen leder till en nedsida för statskassan jämfört med tidigare, vilket skulle kunna påskynda ändringen ytterligare.
Mer intressant läsning om restaurangmoms:
Momsbloggen
Politiska bloggar om restaurangmoms
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
Som rapporterades om på Ekot i morse är det fler och fler som startar företag och fler och fler som startar aktiebolag. Fler än hälften av de som startar gör det nu i aktiebolagsform, läs mer här.
En stor del av ökningen för aktiebolagen är relaterad till att aktiekapitalsgränsen sänktes till 50 000 kr. Det är något FöretagarFörbundet länge arbetat för. Många slipper nu låna pengar för att starta. Det är också en klar fördel att ha företagets ekonomi skild från den privata ekonomin.
Se också inslag i A-ekonomi.
Andra ändringar vi drivit är den slopade revisionsplikten. Att de minsta företagen nu kan slippa att koppla in en extern revisor sparar både pengar och krångel. Vi arbetar nu vidare mot främst en sänkt arbetsgivaravgift men ser också möjligheter i att det kommande investeringskontot för privatpersoner även kan leda till skattegynnat sparande för att starta företag eller för att investera i andra småföretag.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
Det är dags att göra politik av en hel del rättsosäkerhet som finns i samhället. Som togs upp på ledarsidan i SvD igår söndag finns många uppslag för ett nytt borgerligt uppdrag, bl.a. om rättssäkerhet, läs krönikan här. Oftast är behovet av rättsäkerhet som störst där risken borde vara lägst. Nämligen i förhållandet mellan den enskilde och kommuner och statliga myndigheter. Relationen däremellan påminner lite om hur brukssamhället gestaltade sig en gång i tiden. Som undersåte får du oftast det stöd och den hjälp som behövs men ibland kan det gå helt snett utan objektivitet och möjlighet att påverka. Det är dags att modernisera detta.
FöretagarFörbundet har i en rapport visat på vilka brister som finns i skatteprocesser. Många småföretagare har hört av sig för att berätta sin historia. Detta är inget unikt område, men ett område mycket bra att börja med.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
I helgen sändes ett uppmärksammat radioprogram av Kaliber i P1. Programmet handlar om Krafman AB:s indrivning av fordringar gällande småföretagare som tidigare drivit aktiebolag som gått i konkurs. Programmet handlar om småföretagandets hårda villkor vid konkurs i de fall en kontrollbalansräkning inte upprättats, men också om moraliskt tvivelaktiga affärsmetoder.
Som företagare har man en skyldighet att upprätta en kontrollbalansräkning när det finns anledning att misstänka att det egna kapitalet är mindre än hälften av det registrerade aktiekapitalet. Det är ett skydd för bolagets leverantörer och andra borgenärer. Om en sådan inte upprättas blir företagaren personligen ansvarig för skulderna som har en preskriptionstid på tio år.
Krafman AB:s affärsmodell går ut på att bolaget i många fall letar upp fordringsägare till konkursade bolag. Krafman AB utverkar sedan fordringsägarens godkännande att mot provision driva in fordran. Ett exempel som det rapporterades om i programmet rör en åtta år gammal fordran. Utan att göra en tillräcklig utredning om kontrollbalansräkning har upprättats skickas ett kravbrev till den person som gått i konkurs. Personen får sedan en vecka på sig att betala till Krafman AB. Om personen nekar eller inte hör av sig skickas ett erbjudande om förlikning kort därefter. Om personen fortfarande inte vill förlikas startar Krafman AB en process mot personen.
Oavsett om det finns en grund eller inte till kravet är det många som känner obehag och betalar därför, antingen direkt eller via förlikning. Ofta kanske inte företagaren heller vet var intyg på att kontrollbalansräkning har upprättats går att finna. De som går med på förlikning över en individuell fordran kan dock räkna med att få alla krav från konkursen riktade mot sig på samma sätt. Det går därvid att ha moraliska synpunkter på sättet som indrivning i det här fallet bedrivis på. Lagstiftning som ska hindra oseriösa företagare från att köpa varor som sedan inte betalas utnyttjas här i sin tur på ett tvivelaktigt sätt. Sättet Krafman AB bedriver sin verksamhet på går inte att beskriva på annat än tvivelaktigt, även om det är inom lagens råmärken.
Kaliber intervjuade Mats Eriksson som just fick ett krav från Krafman AB åtta år efter en tidigare konkurs. Mats svarade inte på Krafmans krav och fick kort senare istället erbjudande om att förlikas. Om inte skulle Krafman starta en process angående fordran. Eftersom Mats upprättat en kontrollbalansräkning nekade Mats till förlikningserbjudandet vilket gjorde att Krafman inte hade någon framgång i domstol. Mats får då ytterligare krav från Krafman AB på ersättning för att ha startat en oriktig process. Ett sådant krav framstår som ytterst tvivelaktigt i den situationen.
Jan Ertsborn, Folkpartistisk riksdagsledamot och advokat, har tidigare försökt komma tillrätta med kontraproduktiv lagstiftning på insolvensområdet. Han har som ensamutredare gjort insolvensutredningen, se utredningen här. Som Jan beskriver i programmet leder gällande lagstiftning varken till fler företag, sysselsättning eller utveckling. Tyvärr verkar den utredningen ha hamnat i skrivbordslådan. Har man som företagare gått i konkurs efter konstens alla regler borde det innebära att man sedan är fri.
Kaliber som gjorde programmet har information på sin hemsida om Krafman AB och dokument kopplade till Krafman AB. Det går också att lyssna på radioprogrammet i repris, länk till Kaliber.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
I måndags höll ESBRI- institutet för entreprenörskap och småföretagsfrågor konferensen Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum för nionde gången. Temat var tillgång till kapital och cleantech. Cleantech kan närmast översättas som hållbart och förnyelsebart. Bland annat diskuterades frågeställningar som hur man kan hitta kapital under en recession, hur statlig policy påverkar innovation och entreprenörskap och vilka möjligheter som finns i cleantech sektorn. Talarna var till största del framgångsrika entreprenörer och riskkapitalister från USA vilket var mycket inspirerande att lyssna till. Under en stor del av dagen avhandlades energisektorn och vilka stora möjligheter som finns i Sverige inom området förnyelsebar energi. Detta med hänsyn tagen till de naturresurser vi har och de industrisegment vi varit och fortfarande är framgångsrika inom.
Sist men inte minst delades ESBRI priset för entreprenörskap ut till Internationella Företagarföreningen (IFS). Priset delades ut av regionministern Anna-Karin Hatt och tilldelas en person eller organisation som främjar entreprenörskapsklimatet i Sverige. IFS är en organisation som stödjer invandrarföretagare, bl.a. genom kompetensutveckling rådgivning och opinionsbildning och får nu priset för att konsekvent och med uthållighet arbetat för att stödja företagare med utländsk bakgrund. De insåg också tidigt betydelsen av finansiering i kombination med rådgivning.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
Nu är det klart vilka företagare och projekt som nominerats till 2010 års Landsbygdsgala.
I år är andra året som Landsbygdsnätverket anordnar en nationell gala med utdelning av Ull-baggar med syfte att visa all den kreativitet och företagsamhet som finns på landsbygden och som bidrar till målen i det svenska landsbygdsprogrammet.
DET ÄR DAGS ATT ANMÄLA SIG TILL 2010 ÅRS LANDSBYGDSGALA 23 NOVEMBER! Gör det du också!
Kategorierna vid årets prisutdelning är: Årets landsbygdsföretagare, Årets landsbygdsprojekt, Årets ungdomssatsning, Årets miljösatsning, Årets integrationssatsning, Årets jämställdshetssatsning samt Årets Leader.
Galan anordnas den 23 november i Gyllene salen i Stockholms stadshus. Konferencier blir Maria Möller.
Det är landets länsstyrelser och Jordbruksverket som står bakom årets nomineringar, utom Årets Leader som leadergrupperna i landet nominerat till. Landets länsstyrelser har tillsammans med Jordbruksverket, Sametinget, Skogsstyrelsen och landets leadergrupper samt Landsbygdsnätverkets kansli sedan utsett de fyra bästa i varje kategori.
Landsbygdsnätverkets styrgrupp utser de sju slutliga vinnarna. Dessa vinner, förutom varsin Ull-bagge, också var sitt stipendium på vardera 10 000 kronor.
I Sverige har vi EU-medel till vårt förfogande inom ramen för Landsbygdsprogrammet som gäller från 2007 till 2013.
I programmet finns olika stöd och ersättningar som ska stimulera till att utveckla landsbygden genom nya företag samt nya varor och tjänster. Miljö och hållbar utveckling är också prioriterat i programmet.
Allt utanför storstadsområdena räknas som landsbygd. Det innebär till exempel att även små samhällen som Skänninge eller Vingåker också anses vara landsbygd. Självklart finns det en otrolig kraft och motor hos alla de tusentals människor och småföretagare som bor utanför Stockholm, Göteborg och Malmö. Det är den kraften och det drivet som Landsbygdsprogrammet vill ta fasta på och stötta.
Landsbygdsprogramments övergripande mål är att stödja en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden i Sverige.
Målet med Landsbygdsnätverket är att samla nationella aktörer för att kunna genomföra landsbygdsprogrammet på ett bättre och mer effektivt sätt. Landsbygdsnätverket är också kontaktpunkt för nätverk mellan Leadergrupperna. Jordbruksverket ansvarar för nätverkets kansli.
Landsbygdsnätverket skapar genom sitt arbete möjligheter till mötesplatser där parter på lokal, regional, nationell och internationell nivå kan utbyta information, erfarenheter samt kunskaper om metodutveckling.
Det är nu över 100 nationella aktörer i Landsbygdsnätverket som dessutom innefattar alla landets leadergrupper. FöretagarFörbundet är nybliven medlem i nätverket. Det pågår över 50 gemensamma aktiviteter och nästan samtliga bygger på initiativ från medlemmarna. De gemensamma ansträngningarna ska öka möjligheterna att nå målen med det svenska landsbygdprogrammet 2007-2013.
I FöretagarFörbundets Handlingsprogram står det bland annat - "För att öka sysselsättningen i Sverige måste vi öka och stimulera det lokala ägandet av företag. Lokala ägare med ett engagemang för orten flyttar inte ut arbetstillfällen i samma utsträckning som globala koncerner. Lokala ägare är mer långsiktiga och flyttar inte ut huvudkontor vilket innebär att beslutet fattas lokalt för alla viktiga frågor."
Vi anser att det lokala näringslivet och den lokala offentliga servicen, som vilar på stabila skatteintäkter, är hörnpelare i vårt samhälle. Genom att stimulera en lokal utveckling inom näringslivet och skapa förutsättningar för ett långsiktigt lokalt ägande av näringslivet skapar vi bättre förutsättningar för tillväxt i hela landet. .
Utan Sveriges småföretagare stannar Sverige och utan individers engagemang och idérikedom får vi inga nya företag. Det är därför viktigt att på olika sätt stödja, uppmuntra och lyfta fram dessa människor. Anmäl dig därför till årets Landsbygdsgala och var med och fira människor som vågat!
I tidningen Världen idag skriver ledarskribenten Maria Andersson följande: "Det landsbygdsföretagarna önskat sig allra mest, nämligen en sänkning av egen- och arbetsgivaravgifterna, lyser med sin frånvaro i budgeten.
Enligt SCB står de gröna näringarna i Sverige för 9,1 procent av BNP. Detta att jämföra med hela bilindustrin och dess underleverantörer som står för 4 procent. Samtidigt visar statistiken att lantbrukshushållens nettoinkomst av näringsverksamheten i snitt uppgår till 59 200 kronor. Vilken bilindustriarbetare skulle nöja sig med det?
Att satsa på landsbygden handlar inte om att ge välvilliga allmosor till företagare som i gengäld ska stå med mössan i hand och tacka för att de i än högre grad än någonsin synas, sanktioneras och sätts åt. Det handlar om att ge rimliga konkurrensförutsättningar åt företag som står för en betydande del av svensk välfärd. Det handlar också om att företagarna inom jordbrukssektorn börjar ta betalt för det som alla konsumenter just nu prisar så högt: gott djurskydd och miljövänliga, närproducerade och småskaligt framställda livsmedel. Vill konsumenterna inte betala för det, så är det bara att lägga ner."
LRF skriver i en debattartikel, att de kan hjälpa regeringen att förverkliga några av de frågor allianspartierna gick till val på. Företagarna inom de gröna näringarna som tillsammans driver omkring 90 000 småföretag vill bidra till att skapa goda förutsättningar för arbete och välfärd. De vill vara med och göra Sverige till ett föregångsland inom miljö, mat och hållbar utveckling.
Detta gäller landets småföretagare generellt sett.
I FöretagarFörbundets undersökning ansåg 99 procent av de tillfrågade riksdagsledamöterna att småföretagarna har stor eller mycket stor betydelse för Sveriges tillväxt.
Alla Sveriges småföretagare är de verkliga jobbskaparna. De bygger det lokala samhället, skapar jobb i glesbygd och storstad. Kort och gott – de får Sverige att leva. Därför är det viktigt att de också får de bästa möjliga villkoren för att utveckla sina företag, växa genom att anställa, tjäna pengar och bygga företag.
Idag sitter jag på Tillväxtverkets konferens om Företagare med utländsk bakgrund. Tillsammans med offentliga och privata aktörer har Tillväxtverket mellan 2008 och 2010 genomfört ett projekt för den företagargruppen. Regeringen har avsatt 60 miljoner kronor till programmet. Under projektets gång har man tagit fram statistik på företagare med utländsk bakgrund, satsat på rådgivning och mentorskap samt anpassat företagsstöd. Man har också tagit fram en antologi Möjligheternas marknad och jobbat med kunskap och attityder om företagare med utländsk bakgrund i det finansiella systemet.
Statistik visar att personer som är födda utomlands har större problem att få fäste på arbetsmarknaden än personer som är födda i Sverige. Så ser det inte ut när det gäller företagandet. Sett i relation till sin andel av befolkningen är det lika vanligt bland kvinnor och män som är födda utomlands att driva företag som bland personer födda i Sverige. Idag drivs en femtedel av alla företag av företagare med utländsk bakgrund och man räknar med att den siffran ökat till en tredjedel om tjugo år. Under 2000-talet har den aktuella gruppen ökat med 75 procent!
Företagare med utländsk bakgrund driver företag i alla branscher men är överrepresenterade i branscherna Handel samt Hotell och restaurang. Kommunikationer och Kunskapsintensiva företagstjänster är också relativt vanliga branscher.
Det är vanligare att företagare med utländsk bakgrund driver enskild näringsverksamhet, 77 procent, än aktiebolag, 23 procent. Gruppen företagare med utländsk bakgrund anställer fler än svenska företagare, men omsätter mindre än den senare gruppen.
Här hittar du allt om Tillväxtverkets program Företagare med utländsk bakgrund
Här hittar du aktuell statistik om företagare med utländsk bakgrund
FöretagarFörbundets rapport Småföretagare med utländsk bakgrund
I juni 2008 gav FöretagarFörbundet, tillsammans med SEB, ut en rapport om företagare med utländsk bakgrund. Undersökningen visar att företagare med utländsk bakgrund i större utsträckning använder sig av företagandet för att komma in på arbetsmarknaden. Företagare med utländsk bakgrund har också i stor utsträckning små, men växande företag. Viljan att anställa är hög. Rapporten visar också att det är ovanligare med företagare i familjen bland de undersökta företagarna med annan bakgrund än svensk. Man säljer oftare till privatpersoner än företagare med svensk bakgrund. Marknaden är mer lokal - men samtidigt även mer internationell. Undersökningen visar också att företagare med utländsk bakgrund upplever i stort sett samma hinder och utmaningar som företagare med svensk bakgrund när det kommer till att utveckla sitt företag: krångliga regler, höga arbetsgivaravgifter, och att kunna få tiden att räcka till.
Här hittar du rapporten Småföretagare med utländsk bakgrund
Gästbloggat av Maria Linde, Press- och informationssekreterare
Jag pratade med en småföretagare idag, Reinhold Håkansson som framgångsrikt driver sitt företag Reipal AB med två anställda. Företaget har fått en ny stor order och Reinhold är i behov av att anställa ytterligare en person men kan nu istället tvingas sätta företaget i konkurs.
Anledningen är att Reinhold skadades svårt vid en bilolycka. Han har hittills haft sjukpenning till 50 procent men i dagarna löper sjukförsäkringen ut. Reinhold är arbetsför till 50 procent men lider fortfarande av nervskador efter olyckan. Försäkringskassan vill nu tvinga Reinhold att byta jobb från att arbeta med händerna i sitt eget företag till pappersarbete som han bedöms klara av. Han tvivlar på att han kommer att få något annat jobb och har inte råd att ersätta någon annan i företaget samtidigt som han tvingas betala sin egen lön. Han har inte rätt till någon a-kassa. I slutänden kan det leda till att Reinhold tvingas sätta sitt framgångsrika företag i konkurs för att själv kunna överleva, se artikel i Sydsvenskan.
Det sänder helt fel signaler att som företagare kunna tvingas till detta. FöretagarFörbundet kommer därför att ta upp detta så fort en ny näringsminister är tillsatt.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
Sista dagen i Kina. Och det känns som vi har varit iväg i en månad. Men faktum är att vi har varit i väg i en vecka, vilket säger en hel del om den här företagsresan. Kina är ett otroligt mångbottnat land, som man aldrig kan bli färdig med. I Shanghai, där kineserna bara tänker på pengar, är det affärer som gäller. Pierre och Alan till exempel, från Profil och tryck, hade flera lyckade möten med leverantörer som de haft i flera år men aldrig träffat. Exportrådet som vi träffade på VIP-avdelningen på svenska paviljongen, hjälper många svenska företag med att etablera sig i Kina. Lina Palm, översättare av medicinska dokument, är en av gruppdeltagarna på den här företagsresan som ser en möjlig marknad i Kina. Hon fick bra kontakt med chefen för Exportrådet i östra Kina, Van Hoang, som såg stora möjligheter att hjälpa Lina den dagen hon är beredd att göra affärer i detta Mittens Rike.
Läs här om svenska paviljongen som fick ta emot pris för sin särskilda affärsinriktning.
I Peking ändrade resan fokus från pengar till kulturhistoria. Vi har hunnit med Himmelska Fridens torg, Den förbjudna staden, Himmelens tempel och förstås Kinesiska muren. Och så har vi ätit och shoppat mängder med godsaker.
Men man gör naturligtvis business i Peking också. När man tittar sig omkring kan man tro att det inte finns annat än småföretagare i staden. Men att organisera sig i en partipolitiskt oberoende intresseförening som FöretagarFörbundet (FF) skulle aldrig komma på fråga. Syftet med föreningar likt FF är ju att få till förändringar i lagar och regler för småföretagare. Och det klarar man inte riktigt av utan att kritisera det nuvarande systemet som regeringen har bestämt ska se ut som det gör. Men att kritisera regeringen i Kina skulle aldrig komma på fråga. Den som gör det råkar illa ut. Många journalister, poeter etc, som gjort det sitter idag fängslade. Allt som skrivs i tidningar kontrolleras i tre instanser innan mediet trycks upp! Vad gäller arbetsgivaravgifter och skatter i Kina, så har lönerna de sista åren stigit i Kina, vilket inneburit att även arbetsgivaravgifter och skatter höjts och företag flyttat utomlands. Men det är långt ifrån alla företag som har avtal med sina anställda, svartmarknaden är alltså enorm och miljontals kineser lever utan skyddsnät. Men det finns även andra vägar att undkomma skatt för företagen – att anställa en skattefifflare. För eftersom lagar och regler är relativt nya i Kina (från 1949 när Mao Zedong kom till makten) finns en hel del kryphål i systemet. Därför är skattefifflare högst eftertraktade. Man kan räkna med att så gott som varje större företag i Kina har en skattefifflare anställd. Och skattefifflaren skyltar gärna med sin merit i sitt CV. Inga konstigheter.
Jag vill tacka Lotus Travel för en väldigt bra anordnad företagsresa för våra medlemmar. Vi är alla uppfyllda av nya erfarenheter och inspiration! Om en stund ska vi äta vår sista kvällsmåltid i Kina - Pekinganka.
I nästa nummer av Fria Företagare kan du läsa ett lite längre reportage om företagsresan till Kina.
Xie Xie!
Maria Linde/ Press- och informationssekreterare
