På onsdagskvällen, 9 november, korades Sveriges allra bästa landsbygdssatsningar 2011. Det skedde på svenska Landsbygdsnätverkets Landsbygdsgala i Blå hallen i Stockholms stadshus, där cirka 400 landsbygdsutvecklare, företagare, politiker och makthavare från hela landet samlats, vilket är rekordmånga. Så står det i ett pressmeddelande från Landsbygdsnätverket. Och jag var där som prisutdelare.
- De satsningar som fått pris är exempel på hur landsbygdsprogrammets åtgärder kan få enskilda, grupper och samhällen att blomma upp, något som är extra viktigt i tider av ekonomisk turbulens. Genom att exemplen sprids, såväl inom Sveriges gränser som utomlands, kan andra inspireras till liknande satsningar, vilket bäddar för en mer positiv utveckling av landsbygden, sa landsbygdsminister Eskil Erlandsson.
Jag fick möjlighet att tillsammans med GD Mats Persson, Jordbruksverket, dela ut pris till Årets landsbygdsföretagare 2011.
”Glassbonden är ett spännande företag med hela kedjan från produktion av mjölken till den färdiga produkten – glass! Och med en glassbar! En välplanerad vidareförädlingssatsning i befintligt mjölk- och köttföretag som bedöms öka företagets totala omsättning och lönsamhet,” är motiveringen till utmärkelsen.
Sverige är ett utpräglat småföretagarland där 95 procent av alla företag har 0 – 9 anställda. Det är dessa småföretag som bygger våra lokalsamhällen, producerar varor och tjänster till privatpersoner, andra företag och det offentliga och det är dessa småföretag som ser till att allas vår vardag fungerar.
Det är i småföretagen tillväxtpotentialen finns och dessa företag vill också växa och bygga bolag genom att anställa och tjäna pengar. De är landets hjältar!
Utmärkelsen Årets landsbygdsföretagare 2011 delades ut för att särskilt uppmärksamma de kreativa entreprenörerna och småföretagarna på landsbygden och det kändes verkligen roligt att få möjlighet att medverka till detta.
Det behövs mer förutsättningsskapande åtgärder och verksamheter på landsbygden som gör det enklare för människor att bo, leva och verka där.
Och det behövs mer åtgärder för att det ska bli mer attraktivt att starta, enklare att driva och utveckla samt mer lönsamt att äga företag för att få ett riktigt bra näringslivsklimat. Det gäller hela landet – inte bara landsbygden.
Antalet kommunala bolag ökar och så gör också omsättningen för dessa bolag. 2009 omsatte 1 700 kommunala bolag 180 miljarder. Samtidigt är viktigaste kravet partibok istället för kompetens på de ledamöter som skall väljas in i styrelsen för dessa bolag. Antalet kvinnor är under 25 procent.
Ändå höjer politikerna kraven på könskvotering i börsbolagens styrelser. Nu krävs självrannsakan och handling, skriver Camilla Littorin, Förbundssekreterare Företagarförbundet, Gunilla Arhén, grundare och VD för nätverket Ruter Dam och Jan Rejdnell, verkställande ledamot Tankesmedjan Liberalerna.
År 2009 fanns det 1 700 kommunala bolag med sammanlagt 48 000 anställda och en årlig omsättning på 180 miljarder. Sedan sju år tillbaka (2002) har omsättningen ökat med hela 60 miljarder – från 120 till 180 miljarder (44 %).
Samtidigt fanns 2009 hela 130 landstingsägda bolag med 23 000 anställda med en omsättning på 35 miljarder. Här har omsättningen ökat med blygsamma 3 miljarder på samma tid.
Det har aldrig varit så många kommunala bolag som nu. Under 2000-talet har allt fler underkoncerner bildats. Ett stort antal kommuner har upptäckt att man genom koncernbildningar kan ägna sig åt avancerad skatteplanering och kvitta vinster mot förluster mellan olika bolag i koncernen.
Allt större andel av verksamheterna som kommunerna lägger ut sker i aktiebolagsform. Resultat från de kommunala bolagen var 9 miljarder kronor. Då avses endast majoritetsägda bolag.
Av 3 kap. 16 § kommunallagen framgår att kommunfullmäktige, om inte annat särskilt föreskrivits, får besluta att lämna över vården av en kommunal angelägenhet till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening, en stiftelse eller en enskild individ.
De kommunala bolagen har en mycket omfattande och expanderande verksamhet.
Som alltid är det vilken partitillhörighet som avgör för att bli vald till en kommunal bolagsstyrelse. Därefter kommer lojalitet samt väl uträttat arbete i politiska församlingar. Kravet på kompetens vid val av ledamöter till en kommunal bolagsstyrelse måste ställa sig ännu tydligare med bakgrund till den omfattning som de kommunala bolagsstyrelserna driver sin verksamhet.
Varje person som väljs till en bolagsstyrelse måste bli vald på sig egen kompetens och kvalifikation. I ett kommunalt bolag är det bolagsordningen och affärsidén som skall styra och inte de politiska grundvärderingarna och partipolitiken. Ändå väljer partierna ledamöter utifrån partibok. Det är dags för politikerna att städa framför egen dörr.
För att kraven på näringslivet skall bli trovärdiga måste politikerna i kommunerna prioritera kompetens framför de gamla strukturerna med partitillhörighet. Det är faktisk en helt annan sak att sitta med i en politisk nämnd än i en bolagsstyrelse.
Varför inte bjuda in kompetenta styrelseledamöter från näringslivet som också kan bli en garant för att inte otillbörlig konkurrens sker med de privata bolagen på marknaden?
Tips till de samhällsägda bolagen är de krav på kompetens som kompetenslistan.se ställt på de kvinnor som skall få ingå på listan. Tre minimikrav som vi anser man måste ha uppnått för att sitta i en bolagsstyrelse; erfarenhet av styrelsearbete i ett bolag, ekonomiskt kunnande och styrelseutbildning.
Minst två av tre kriterier måste uppfyllas för att komma ifråga på kompetenslistan.se.
Kriterierna är:
1) ha suttit eller sitter i en bolagsstyrelse i dag (privat bolag eller kommunalt/statligt bolag)
2) har en ekonomisk utbildning alternativt erfarenhet så man kan läsa och tolka ekonomiska rapporter (som Balans- och Resultaträkning)
3) har en utbildning i styrelsearbete
Tyvärr finns det många styrelseledamöter som inte uppfyller dessa minimikrav men ändå sitter i en bolagsstyrelse. Förstår man inte det mest grundläggande som ekonomi och vad aktiebolagslagen stipulerar så riskerar man att inte kunna försvara ägarnas intressen. I de kommunala bolagen handlar det om skattebetalarnas intressen.
I svenska aktiebolagsstyrelser utgörs i dag av 16,7 procent kvinnor. Det är fler kvinnor än vad som finns representerade bland samtliga börsbolags styrelser. I de kommunala bolagsstyrelserna är det något fler kvinnor valda med knappa 25 procent av styrelseledamöterna. Än sämre vad avser styrelseordföranden – 12 procent.
De börsnoterade bolagens styrelser andel kvinnor har nu kommit upp till 22 procent men bland samtliga börsbolag är andelen kvinnor endast 11 procent. Detta framgår av Kollegiet för Bolagsstyrnings Årsrapport 2010.
De politiska partierna måste börja städandet framför egen dörr genom att erbjuda styrelseutbildning till alla politiker som skall sitta i en kommunal bolagsstyrelse. De politiska partierna måste erbjuda styrelseplatser till dem som har kompetens till att kunna delta i styrelsearbetet i ett kommunalt bolag. Sök gärna efter kompetenta kvinnor, för en styrelse skall vara bra sammansatt för att göra ett bra jobb. Erbjud kvinnorna först att gå styrelseutbildningarna, avslutar Camilla Littorin, Gunilla Arhén och Jan Rejdnell.
Småföretagarsverige är positivt inställt till att anställda och chefer förhandlar fram sina löner. Det visar Visma Infolines senaste undersökning, där tre av fyra i småföretag svarar att de föredrar individuell lönesättning.Visma Infolines undersökning visar att 75 procent av de som arbetar i småföretag föredrar individuell lönesättning. 25 procent vill ha kollektiva avtalslöner. Undersökningen besvarades av 929 anställda, chefer och egenföretagare i mindre företag mellan den 3-6 oktober. Frågan som ställdes i undersökningen var "Vilken lönesättning föredrar du?".
Individuell lönesättning har blivit en het fråga i årets avtalsrörelse. Flera arbetsgivarorganisationer kräver att chefer och anställda ska få möjighet att själva förhandla fram sina löner. Många fack är kritiska till utvecklingen och vill inte släppa taget om kollektiva avtalslöner. Även andra undersökningar, exempelvis från chefsorganisationen Ledarna, stärker dock bilden av att allt fler svenskar föredrar individuell lönesättning, skriver Visma i ett pressmeddelande idag.
Vi uppmanar människor att starta och driva företag och vi vill att människor ska förverkliga sina visioner samt skapa arbete och tillväxt dvs lyckas med sina föresatser. Om vi vill detta så måste vi också se till att man någon gång kan få misslyckas utan att det medför konsekvenser för resten av livet.
Nedanstående mail fick jag för ett tag sedan av en medlem.
"Jag är en f.d. företagare som råkade illa ut vid förra finanskrisen i början av 90-talet. Jag drev ett blomstrande företag i byggbranschen med 12 anställda och drygt 15 miljoner i omsättning. Livet lekte!
Så tog regeringen bort ROT-avdragen och ovanpå det räntebidragen. Ingen hade längre råd att bygga eller renovera. Marknaden dog. Förutom mitt företag gick många anrika byggföretag i konkurs.
Jag hade, då allt gick som smort, borgat för företagets lån. Det misstaget har betytt att jag och min hustru sedan 1992 levt på existensminimum med löneutmätning (f.n. 6.400 kr tillsammans per månad). I jämförelse med en morddömd tycks vårt straff inte rimligt.
ABSOLUT PRESKRIPTION måste bli en hederssak att genomföra i Sverige. Det kan inte vara rimligt att en morddömd är fri efter 10 år medan en företagare tar sina skulder med sig i graven och att de lever vidare i dödsboet!"
Ovanstående visar på riskerna med att starta, driva, äga och utveckla ett företag men det visar också på hur viktigt det är med långsiktiga, politiska beslut och spelregler. Dessutom måste konsekvenserna av ett eventuellt misslyckande stå i rimlig proportion.
Svenska småföretagare satsar allt, de äger och har, för att kunna starta och driva sina företag. De lägger ner mängder av tid och egna ekonomiska resurser för att lyckas och det är i svenska småföretag som tillväxten sker då de vill växa genom att anställa personer och tjäna pengar. Det tjänar hela vårt samhälle på!
Det är dags för politiken att se över dessa system om vi vill att fler människor ska starta, driva och äga företag.
På SVT Text kan man nu läsa att priset på el i södra Sverige drog iväg ordentligt redan första dagen med nyordningen dvs då Sverige delats in i fyra elpriszoner.
Prisskillnaden mellan område 1 och område 4, som var 2 öre i måndags, ökade till nästan 9 öre under tisdagen.
Om det fortsätter i den takten blir det svårt att ligga mellan 3 och 7 öres skillnad som gissningarna lutat åt.
Självklart kommer detta att påverka svenska småföretagare och el-tunga tillverkare. Och inte till det bättre.
Mikael Odenberg, GD Svenska Kraftnät, skriver idag i en replik på min och Rolf Dahlberg, Visma Spcs, debattartikel i DI igår, att elpriset handlar om tillgång och efterfrågan och att det är det som Svenska Kraftnät och den svenska elmarknaden har att rätta sig efter.
Självklart handlar det om tillgång och efterfrågan. Det gör det också för svenska småföretag som försöker överleva i en konkurrensutsatt värld.
Det gäller att se till landet som helhet, se alla de småföretagare som kämpar, inte dela in landet i zoner. Det är en gemensam angelägenhet.
Det kom ett mail från en frustrerad medlem angående Bankens agerande. Jag tycker det talar tydligt för sig själv så jag återger det här nedan, med undantag för namnet på banken.
"Jag vill tycka till och det är om våra banker!
Vi har Banken och helt nyligen stoppade de kontanthanteringar i X (förort till Stockholm) och hänvisade till bankboxen vilket kostar oss 70:- per dagskassa. Denna betalningsform tar ca 2 - 3 dagar enligt Loomis.
Första veckan var bankboxen ur funktion och pengar kunde inte sättas in.
Jag behövde häromdagen komplettera med en insättning för en utlandsbetalning och stängde företaget för att åka till närmaste Banken med kontanthantering som ligger ca 1,5 mil från företaget.
Väntetiden var 82 nummer före mig vilket tog ca 45 min och när jag kommer fram till kassan ska Banken ha 200:- för insättningen. Jag vägrade och blev väldigt upprörd varför inte Banken kunde förstå att jag behövde pengarna insatta samma dag för betalningen, men ingen reaktion.
Det hela tog mig ca 1½ timme som jag var tvungen att stänga företaget då jag är ensam anställd.
Jag vägrar sätta in MINA företagspengar och betala 200:- ( som kostnad ) och samtidigt använder de mina pengar för att låna ut till hög ränta. Jag har inte fått en enda krona i ränta trots att det kan finnas mycket pengar på kontot ibland.
På nittitalet bidrog skattebetalarna med många miljoner till Banken vid krisen. Vad fick vi tillbaka? Jo, höga räntor och kostnader för bankkunderna.
Sen hör man på nyheterna att man ska ta från skattebetalarnas pengar för att skaffa en buffert åt bankerna.
Bankerna gör mångmiljardvinster varje år. Varför ska inte de klara sig själva som vi måste göra? Vi kan aldrig räkna med hjälp från någon myndighet. Skulle vi ha svårt att få betalt från våra kunder och därmed svårighet att betala moms/skatter i tid, hotas vi med kronofogden. Även hög ränta påförs.
Är det inte på tiden att man gör något åt dessa banker!? Vi småföretagare skaffar miljarder till bankerna som banken tjänar stora pengar på, utan att betala någon ränta till oss, men skulle vi behöva hjälp så kostar det skjortan.
Jag skulle vilja ha en bank som värnar om oss småföretagare och skulle en sådan finnas är jag villig att byta omgående.
Nu har jag fått skriva av mig lite men jag tror att många, många småföretagare känner frustration över banksituationen och myndigheternas svåra förståelse för oss," avslutar medlemmen sitt mail.
Det finns säkert Banker som fungerar bättre, tänker på småföretagarens situation och som försöker hitta lösningar samt ge service. För något en småföretagare inte har, är tid och pengar.
Något som banker, liksom många andra företag, organisationer, institutioner och myndigheter i Sverige behöver, så är det kunskap om en småföretagares vardag och verklighet.
Småföretagen måste få en rimlig chans att överleva och växa till starkare och större företag. Det tjänar hela vårt samhälle på - även bankerna.
”Istället för osäkerhet måste vi få tydliga och konkurrensneutrala regler för elpriserna”. Det kräver Camilla Littorin på FöretagarFörbundet och Visma Spcs vd Rolf Dahlberg i en gemensam debattartikel i Dagens Industri.
Bakgrunden är att Sverige i dag, den 1 november, får fyra elprisområden. Följden blir att elpriset kan bli 10 procent högre i södra Sverige än i norra. Detta påverkar konkurrenskraften för företagen i södra Sverige, menar vi.
Flest företag i dyra zoner
Prisskillnaderna det talas om är mellan tre och sju öre per kilowattimme plus moms och andra skatter. Det kan kan visserligen låta bagatellartat men faktum är att nio av tio registrerade småföretag finns i de dyraste elprisområdena, skriver vi i debattartikeln.
Enligt debattartikeln tror dessutom flera experter att elpriset i det sydligaste elprisområdet kommer att anpassas mot det betydligt högre elpriset i Danmark.
Oro för höga vinterpriser
Enligt en webbenkät som Visma genomförde i början av oktober oroade sig cirka två av tre småföretagare för höjda elpriser i vinter redan före elprisområdena infördes.
De fyra zonerna kommer innebära att elpriset kan bli upp till dubbelt så högt i södra delen av landet jämfört med norra.
De svenska småföretagen är stommen i vårt näringsliv. Det är småföretagen som vill växa genom att anställa och bygga bolag. Svenska småföretag uppmanas att expandera, utöka sina marknader, ge sig ut på export mm men då måste också kostnadsläget i Sverige vara bättre. Det Sveriges småföretagare behöver är inte höjda elpriser.
Även Dagens Opinion har uppmärksammat frågat.
För en småföretagare är det här med konkurrens på lika villkor en kärnfråga.
Häromdagen träffade jag en målare i Stockholmsområdet som var mycket frustrerad. Det är han och hans bror som driver företaget som gått mycket bra de senaste tio åren. Men nu, sedan 8 - 9 månader tillbaka så har det blivit tyst, trots att han lämnar anbud både till privatpersoner, bygg- och fastighetsbolag och det offentliga så får han nästan inga jobb.
Och trenden är densamma även om han arbetar som underleverantör till något annat bolag. Inte ens Rut-avdraget har längre någon positiv inverkan enligt denne företagare, för självklart väljer man som privatperson en offert som ligger 20 - 30 000 kr lägre, bara jobbet blir gjort.
Han berättade att ordrarna istället går till måleriföretag som tar in utländsk arbetskraft till helt andra kostnader än vad han kan konkurrera med. Han har själv sett offerter från dessa företag. Företagen fungerar som någon form av bemanningsföretag. Timpriset för hans del ligger på ungefär 300 kr medan dessa företag ligger på knappt hälften. De betalar inte skatt och sociala avgifter i Sverige, de kommer hit och jobbar i sex månader och reser sedan tillbaka till något annat EU-land. Målarna som kommer hit får löner motsvarande de i sina hemländer. Nivån på skatter och sociala avgifter är också lägre.
Om man som företagare vill jobba vitt, vara seriös och följa det svenska regelverket så kan man inte konkurrera med dessa priser.
Frågan är inte enkel för samtidigt som vi vill ha fri konkurrens, fri rörlighet samt möjligheter för svenska företag att söka sig utanför den inhemska marknaden så kan man ju inte hindra utländska aktörer att komma in på vår marknad.
Nästan hälften av alla småföretag med 0 - 9 anställda vill växa, framkommer i en undersökning som FöretagarFörbundet gjort.
Men för att kunna växa och därmed öka antalet jobbtillfällen samt tillväxten i landet krävs det konkurrens på lika villkor.
En kraftfull sänkning av nivån på arbetsgivaravgiften är en sådan åtgärd som svenska småföretagare alltid önskar sig. Det skulle minska kostnaderna för att anställa och därmed priserna.
Regeringen har ett tufft löfte att hålla – till 2012 ska regelbördan sänkas med 25 procent.
Vi har frågat småföretagarna om hur de vill att regler och lagar kring företagande ska fungera. Enkla checklistor eller regelböcker från myndigheter, en kontaktperson som samordnar mellan myndigheterna och sammanslagning av myndigheter är några av förslagen.
I undersökningen, i FöretagarFörbundets medlemspanel angående småföretagarnas tankar om regelförenkling, framkom spontant 12 regelområden där många förbättringar kan göras. Men de ger också konkreta förslag på hur man också skulle vilja ha det.
Något måste göras, särskilt med tanke på att en småföretagare i genomsnitt lägger ner en dryg arbetsvecka i månaden på byråkrati och pappersarbete enligt färska siffror från Marginalen Bank.
Igår var jag på Näringsdepartementet Förenklingsdag - förenkla för företagen. Näringsminister Annie Lööf sa bland annat att arbetet nu ska inriktas på de reformer som ger störst och bäst effekt i en företagares vardag och verklighet.
Det är framförallt fem stora områden som man riktar in sig på: förenkla på kommun- och länsnivå, bättre konsekvensutredningar, minskat uppgiftslämnande för företagen, förenklingsförslag från näringslivet ska tas upp och konkretiseras samt att målet på 25 procents minskade administrativa kostnader ska uppnås.
I en ny rapport från Tillväxtverket framkommer att allmänt sett upplevs lagar och regler som ett stort tillväxthinder hos 21,7 procent av alla små och medelstora företag. Det största regelproblemet enligt dem är reglerna kring anställning och uppsägning. Störst är problemet bland de lite större småföretagen, alltså de med 10 – 49 anställda.
Storföretagen utgör 0,1 procent av näringslivet vilket innebär att de små och medelstora utgör resten, 99,9 procent. Dessa 99,9 procent står för ungefär 60 procent av omsättningen och 60 procent av alla anställda i näringslivet, skriver Ekonomifakta i en artikel om rapporten.
Tillväxtverkets undersökning visar att tre av fyra av företagen med mellan 1-49 anställda vill växa. Antingen genom att öka sin omsättning eller genom att anställa fler. Samtidigt pekar de ut ett antal hinder på vägen. Mer specifikt handlar det i huvudsak om tre områden: möjligheter att hitta rätt personal, lagar och myndighetsregler samt finansiering, tillgång till lån och krediter.
Ovanstående bild av småföretagens situation och vardag bekräftas också av FöretagarFörbundets tidigare undersökningar och rapporter. Småföretagarna vill växa, man vill anställa och man vill öka sin omsättning. Det är i småföretagen som nya anställningar tillkommit under de senaste åren.
Men självklart kan inte de små- och medelstora företagen hålla ut hur länge som helst utan att det sker förbättringar och förenklingar. Därför är det oerhört viktigt att vi snabbar på processerna när det gäller regelförenklingar och att förslag och utredningar leder till konkreta beslut och handling.
Regeringen har fattat beslut om att ge 13 myndigheter i uppdrag att genomföra en kartläggning över de uppgiftskrav som myndigheten ställer till företag. Finansiering av uppdraget ska rymmas inom respektive myndighets befintliga anslag.
Företagarna runt om i Sverige vittnar om en tung administrativ börda i att lämna samma typ av uppgifter till många av statens myndigheter. I dagens samhälle med modern teknik bör detta kunna minska avsevärt, säger näringsminister Annie Lööf, i ett pressmeddelande.
Ansvarig myndighet för att koordinera och leda arbetet med kartläggningen blir Bolagsverket. Uppdraget ska slutredovisas den 20 juni 2012.
De 13 myndigheter som fått ansvaret att göra kartläggningen är:
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Tullverket, Livsmedelsverket, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverket, Bolagsverket, Tillväxtverket, Trafikanalys och Trafikverket.
Till Bolagsverkets arbete med att leda arbetet har regeringen knutit en referensgrupp med representanter från Datainspektionen, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Tullverket, Jordbruksverket, Tillväxtverket, E-delegationen och Sveriges Kommuner och Landsting.
Regeringen avser också att tillsätta en kommitté som ska arbeta med att genomföra förslag för att förenkla företagens uppgiftslämnande till myndigheter. Arbetet med att utarbeta kommittédirektiv pågår i Regeringskansliet, avslutas pressmeddelandet från Näringsdepartementet.
Det är otroligt glädjande nyheter. Mycket kan göras för att underlätta den administrativa bördan för småföretagare och resultatet av detta ser vi fram emot.
Totalt finns det ca 230 - 240 olika myndigheter i landet varav 84 samlar in uppgifter från företagare - med stöd av lag eller författning. Det innebär en enorm arbetsbörda för landets företag och inte minst för våra småföretagare - som inte har någon att delegera uppgiften till.
Det allra bästa vore om ett "meta-register" inrättades där man samlar in alla uppgifter en gång per år och där olika myndigheter fick olika mandat att inhämta uppgifter direkt. Det skulle underlätta för småföretagarna men också för myndigheterna.
Sedan kan man ju också fråga sig vad man använder all information till. Behövs verkligen all data man samlar in?
Att Bolagsverket fått samordningsansvaret ser jag mycket positivt på efter att igår varit där och hört hur man resonerar. Redan idag har Bolagsverket ett myndighetssamarbete kring att starta och driva företag verksamt.se Det är en bra och informativ hemsida som underlättar mycket om man vill starta eget.
