Idag blev jag kontaktad av en småföretagare som vill att FöretagarFörbundet tittar närmare på hur LOU slår.
Han driver ett en-mans företag och blir idag diskad innan han ens har lämnat in en ansökan. Och det är storleken på omsättningen=antalet anställda som fäller oss små, skriver han.
Kunder som han tidigare jobbade med har nu omsättningskrav. Och han vet att dessa kunder fortfarande har projekt med en storlek som passar hans lilla företag.
Så här är det över hela linjen, upplever han.
Helt klart sätter det konkurrensen ur spel när man väljer att inte låta de små vara med. Nu tillåts bara medelstora och stora att delta i upphandlingar.
Kan detta vara lagligt att diskriminera små företag trots att det finns projekt som passar dessa? undrar han.
Konsekvensen blir att de små numera har 50% av marknaden att arbeta på - den privata.
Det är aldrig lätt att driva ett litet bolag men nu i och med LOU som den har utvecklats har det blivit mycket svårare genom att marknaden har krympt drastiskt.
Självklart ska systemet inte fungera på detta sätt. Det måste till förenklingar även inom detta område så att landets småföretagare har en rimlig chans att driva, utveckla och bygga upp sina företag.
Blev idag uppringd av en medlem som var mycket upprörd.
Han är en-mansföretagare, arbetar minst 13 timmar per dygn och har fullt upp med att driva sitt företag. Nu har han blivit uppmanad av SCB att fylla i en mängd statistik om sitt företag, företagets ekonomi mm.
Han hinner inte göra det och hans kontoplan överensstämmer inte med SCB´s vilket innebär att han skulle tvingas sitta och göra omräkningar. Om han skulle be sin bokföringsbyrå göra det så kostar det pengar och vem betalar det? Jo, företagaren.
Det måste gå att samordna all statistikinsamling hos företagen till en gång per år och på ett ställe. Att myndigheterna vill samla in uppgifter kan jag förstå men inte att företagaren ska behöva stå för kostnaden eller tiden det går åt - varje gång. En småföretagare har ingen att delegera uppgiften till och arbetar längre dagar än en anställd.
Det borde vara statens uppgift att samla in data en gång och sedan tillåta olika myndigheter att inhämta de uppgifter som behövs från den gemensamma databasen.
Skatteverket, Bolagsverket m fl har redan idag en mängd uppgifter som de borde kunna dela med sig av.
Regelförenklingar och minskad adminstrativ börda för landets småföretagare är efterlängtade reformer!
Intresset för att starta eget efter pensionen fortsätter att växa. Första halvåret i år registrerade sig nästan dubbelt så många över 65 år som enskilda näringsidkare som under samma period förra året. Det visar en färsk sammanställning från Visma.
De vanligaste branscherna bland 65-plussarna är skogsförvaltning, jordbruk och konsultverksamhet i organisationsfrågor.
– Den som går i pension sitter inne med en gedigen kompetens, ett brett nätverk och ofta en tredjedel av livet framför sig. Perfekta förutsättningar för företagande, säger Rolf Dahlberg, vd för Visma Spcs i ett pressmeddelande idag.
Trenden att alltfler i mogen ålder väljer att bli företagare i en eller annan form har märkts under flera år.
– Som seniorföretagare har du pension och därmed en ekonomisk grundtrygghet som yngre företagare bara kan drömma om. Du kan avgöra själv hur mycket du vill jobba med ditt företag, men också med vad och hur länge. Här finns en jättepotential att ta till vara, säger Rolf Dahlberg.
Det är glädjande och positivt att allt fler äldre startar företag samt att denna värdefulla kompetens tas till vara men det säger också något om svårigheterna för yngre personer som vill starta företag.
FöretagarFörbundet föreslår i sitt 21-punkters Handlingsprogram att ett Entreprenörskonto inrättas.
Att ta steget från anställd till företagare kräver inte bara förberedelser utan också ett startkapital. Företagande skulle vara ett mer naturligt val som försörjningsmöjlighet om övergången från anställning till företagande kunde förenklas och uppmuntras.
Införandet av ett Entreprenörskonto innebär att den som har funderingar på att starta företag i framtiden ska kunna göra avsättning i den allmänna deklarationen för en framtida företagsstart med högst ett prisbasbelopp per år. Total avsättning får som mest uppgå till fem prisbasbelopp och beloppet ska på startdagen finnas på spärrat räntebärande konto i bank. Kapitalet omvandlas till aktiekapital och bundna fonder.
Detta är ett förslag som skulle göra det möjligt för fler att förverkliga sin dröm, bli småföretagare och på sikt kanske växa och anställa.
Statistik från Eurostat visar att det blivit svårare för små och medelstora företag i EU att få sina låneansökningar beviljade av bankerna dvs. finansiera sina investeringar med banklån. Effekten är uteblivna investeringar och på sikt kanske även en sämre jobbtillväxt, skriver Ekonomifakta idag i sitt nyhetsbrev.
Det enda land som bryter mot mönstret är faktiskt Sverige. Här har andelen helt avslagna låneansökningar tvärtom minskat något under åren 2007 - 2010. Utifrån detta kan man dock inte dra slutsatsen att det blivit enklare att låna. Undersökningen visar nämligen samtidigt att allt färre låneansökningar i Sverige beviljas i sin helhet (företagen inte har fått godkänt på hela beloppet de ansökt om).
Enligt ALMI Företagspartners Låneindikator har utlåningen till svenska företag bromsat in kraftigt efter sommaren. En förklaring till detta kan vara att färre företag ansöker om lån och istället fokuserar på mer defensiva åtgärder när konjunkturen nu vänder nedåt.
En annan förklaring är helt säkert att det blivit svårare att få sina låneansökningar beviljade, skriver Almi.
Enligt Almi är det oroligheterna på finansmarknaden som gör det svårare för företag att låna och svårast är det för nya företagskunder. Detta innebär en inbromsning i företagens expansions- och investeringsvilja.
Självklart kommer detta att medföra effekter för svenska små-och medelstora företags möjligheter att växa samt att anställa och det i sin tur kommer påverka utvecklingen och tillväxten i landet.
Jag hör från olika håll att det stannat av, att man ligger lågt samt att det inte sker några nya satsningar. Och det stora problemet för många småföretag är likviditeten trots att företagen går för fullt.
En klar majoritet av landets småföretagare oroar sig för höjda elpriser i vinter. De flesta väljer därför att binda sina elavtal. Det visar en färsk undersökning bland drygt tusen småföretagare som genomförts av Visma Spcs.
Förra veckan kom flera positiva rapporter om läget på elmarknaden. Priserna hade mer än halverats, bland annat som följd av dämpade energipriser i spåren av finansoron och av att de svenska vattenmagasinen fyllts till rekordhöga nivåer.
Trots detta vet ingen hur elpriserna blir i vinter, men många småföretagare befarar uppenbarligen prishöjningar, enligt Vismas undersökning.
Energimarknaden idag är en oligopolsituation där ett fåtala aktörer dominerar och kontrollerar marknaden.
Småföretagen vänder sig mot den elprissituation som råder där stora vinster finns ackumulerade hos producenter och leverantörer. Elkostnaderna har stigit i höjden genom åren och uppe på detta läggs sedan energiskatt och moms. Alltför många småföretagare har förra vinterns elpriser i minnet.
Och den 1 november blir det ännu dyrare! Sverige delas in i fyra elprisområden vilket kommer göra det ännu dyrare för småföretagen i södra än i norra Sverige. Prisskillnaderna kan bli betydliga eftersom den sydligaste delen i landet kan komma att jämföras med Danmark där priset för el ligger långt över det svenska.
Svenska staten drar in omkring 47 miljarder kronor på elsektorn i Sverige under ett år. El är en mångmiljonaffär som staten till stor del själv har skapat, via skatter och avgifter. Drygt fyra av tio kronor på elnotan trillar in till staten.
Vi måste få ett mer konkurrenskraftigt elpris för jobben och tillväxten i landet. Sveriges småföretagare behöver kostnadsrelaterade priser på el, som gör att vi kan konkurrera med omvärlden. Det skapar arbetstillfällen i Sverige.
Fyra motioner om förbättringar för småföretagare – avdragsrätt för friskvård vid egen firma, bedrägerier mot småföretagare, förbättrade betalningstider för småföretagare samt införande av enhetligt röstvärde för aktier.
1) Riksdagsledamöterna Maria Plass och Hans Rothenberg (M) har lämnat in en motion Avdragsrätt för friskvård vid egen firma somhandlar om att den som driver en enskild firma inte betraktas som anställd såsom en som driver ett aktiebolag. Konsekvensen av detta är att den som har en enskild firma inte har samma avdragsmöjligheter som en anställd när det gäller till exempel friskvård. Behovet av friskvård är lika stort oavsett bolagsform. Därför är det viktigt att se över avdragsrätten även för dem som driver enskild firma, så att rätten till friskvårdsavdrag är i enlighet med vad som gäller för en anställd eller ägare av ett aktiebolag.
2) Bedrägerier mot småföretagare - Bluffakturor skadar otroligt mycket och stjäl en massa tid i onödan för seriösa företagare. Idag omsätter branschen 1,2 miljarder per år och ett 20-tal personer står för 80 procent av all verksamhet.Vi råder våra medlemmar att så snart som möjligt skicka in underlaget till Varningsinfo som databearbetar alla inkomna bluffakturor och då på ett effektivt sätt kan bistå myndigheter, organisationer och företag med uppgifter som kan bidra till att minska marknaden för bluffakturorna.
Några som tagit fasta på detta problem är riksdagsledamöterna Lars Hjälmered och Hans Rothenberg (M) i sin motion konstaterar att ett återkommande problem för alltför många småföretagare är bluffakturor från bedragare. Motionärerna vill se över möjligheten att skärpa straffskalan för bedrägeriförsök genom bluffakturering så att de skulle kunna klassas som ekonomisk brottslighet. Det skulle leda till hårdare straff för de aktörer som döms och möjliggöra att fallen prioriteras högre hos berörda myndigheter.
3) Maria Plass och Hans Rothenberg (M) vill ha förbättrade betalningstider för småföretagare och de konstaterar i sin motion att idag tvingas många små och medelstora företag in i för dem ofördelaktiga avtal med vissa stora kundföretag. Betalningstiden för erläggande av fakturor, oberoende av belopp, kan i vissa fall uppgå till hela 90 dagar netto. Det påverkar likviditeten i företaget.
Detta förhållande är knappast skäligt och måste bekämpas, menar Hans Rothenberg och Maria Plass, som vill ha en översyn av möjligheten till att förbättra betalningstiderna för mindre företagare genom att jämställa oskäligt långa betalningstider med kreditocker och därtill hörande lagstiftning och rättstillämpning.
4) Införande av enhetligt röstvärde för aktier - Idag är mycket av ägandet anonymt. På börserna världen över och även här i Sverige är det anonyma institutionella ägandet påtagligt. Riskkapitalister, pensionsstiftelser, institutionella ägare, hedge-fonder – det anonyma ägandet tar sig många uttryck. Sådana ägare har inte sällan kortsiktigt ägande med snabb och hög avkastning på investerat kapital som främsta kännetecken. De kan i och för sig tillföra kapital vid behov och de kan även ge viss kredibilitet. Men deras korta investeringshorisont kan aldrig mäta sig med det aktiva engagemanget som långsiktiga ägare erbjuder.
Ansvar förpliktigar och den som äger måste även vara synlig. Således måste det aktiva ägandet uppmuntras. Uppdelningen mellan röststarka A-aktier och röstsvaga B-aktier motverkar denna ambition. Därför borde en översyn göras för att undersöka hur avskaffandet av aktier med olika röstvärde skulle påverka benägenheten att ikläda sig ett högre ägaransvar, menar Hans Rothenberg (M).
Detta är fyra angelägna motioner som skulle underlätta i en småföretagares vardag - fram förallt de första tre. Den fjärde motionen rör mer hur vårt samhälle ska verka och vad vi kan förvänta oss av en ägare. Jag vill absolut se mer av starka, synliga, långsiktiga och ansvarstagande ägare i våra företag. Det behöver vi om vi ska fortsätta och bygga vårt land. Äganderätten måste stärkas!
Riksdagsledamoten Sten Bergheden (M) har lämnat in motioner till riksdagen om att införa en lots för nya företagare, entreprenörskapskurser i skolan, förenklade skatteregler för Ung Företagsamhet och att stimulera fler företag att delta i offentliga upphandlingar.
Sten Bergheden skriver att ”det är avgörande att det blir enklare och mer lönsamt att starta och driva företag. Den som vill starta ett eget företag får klara sig nästan helt själv och finansiera detta på egen hand, trots en omfattande regeldjungel. En lots för nya företagare bör inrättas som ger stöd med ansökningar av olika tillstånd, finansieringsalternativ, affärsrådgivning mm.”
”Offentliga upphandlingar är idag ofta för stora för att mindre företag ska kunna vara med i hela upphandlingen. En uppdelning av de offentliga upphandlingarna i mindre delar skulle underlätta detta. Dessutom bör informationen till näringslivet om hur offentliga upphandlingar fungerar förtydligas, så att kunskapen ökar och fler företag lockas att delta.”
Ja, det är avgörande för Sveriges framtid att det är enklare att starta, driva, äga och utveckla sina företag. Småföretagen är Sveriges ryggrad som får vårt samhälle att fungera, som bygger lokalsamhället och infrastrukturen för allt det som vi tar som självklart och småföretagen finns överallt i hela landet – från Haparanda ner till Ystad.
I alla sammanhang borde man tänka småföretag först och sedan anpassa regelverk, lagar och förordningar, strukturer och system efter det fåtal storföretag vi trots allt har. I FöretagarFörbundets Handlingsprogram finns förslag på 21 åtgärder som på kort tid skulle kunna ge stor effekt i småföretagarlandet Sverige.
95 % av alla företag i landet har 0 – 9 anställda. Och mindre än 1 % har över 500 anställda. Glöm inte det!
Nu är motionsinlämnandet slut och det blev 3 128 stycken!
En motion som speciellt gläder mig är den som Karin Nilsson och Per Åsling, Centerpartiet, lämnat in angående Rättssäkerhet för företagare i skatteprocesser. De bägge vill tillsätta en utredning för att stärka rättssäkerheten för företagare i skatteprocesser.
Nilsson och Åsling konstaterar i sin motion bland annat följande:
”De svenska företagen är förutsättningen för den svenska välfärden. Det är de som skapar arbetstillfällen och genererar vinster i sina verksamheter som sedan beskattas. Därför är det viktigt att vårda denna skattebas och göra det enkelt för företagen att göra rätt och svårt att göra fel.
Det finns företagare som upplever sig misstänkliggjorda av Skatteverket utan att de förstår varför, eftersom de inte medvetet gjort något fel. Det finns också de som påförs skattetillägg för påstådda oegentligheter och skatteundandraganden i bokföringen, som det inte finns bevis eller belägg för.
Det finns i dag brister i rättssäkerheten för företagare på skatteområdet. Varje år drivs ett antal företag i konkurs på felaktiga grunder, företag som ger arbetstillfällen och försörjning till anställda och deras familjer. Att försöka få rätt mot Skatteverket är ofta en komplicerad, kostsam och tidsödande process. Beviskraven i skatteprocesser är oacceptabelt lågt. Det borde kunna vara jämförbart med beviskraven inom straffrätten, men är inte så idag.
Dessutom är kunskapen om företagandets villkor, kunskapen om aktiebolagslagen och bokföringslagen, i en del fall bristfällig ute på de lokala skattekontoren. Om skatteärendet sedan leder till en rättslig process i länsrätten så finns det tyvärr ibland kunskapsbrister även på den nivån. Juristerna och nämndemännen förlitar sig ofta på Skatteverkets processförare. Företagare som överklagar till länsrätten har därför små chanser. Och borgenärssektionen beviljar ytterst sällan anstånd med skatten när någon har överklagat.
Det är därför inte ovanligt att företag går i konkurs innan de har fått sitt ärende prövat i länsrätten. Skatteverket kan på så vis tillåtas fatta felaktiga beslut och driva in pengarna.
Rättssäkerheten varierar och ser olika ut i olika delar av landet.
Våra förhoppningar är att de skattekontor där det brister utgör undantag. Men olikheten är också ett problem. Människor ska behandlas lika inför lagen. Därför anser vi att det är viktigt att Skatteverkets ledning, inte bara sätter upp mål för att jaga in den sista skattekronan, utan också mål för ett rättssäkert bemötande. Och att förvaltningsdomstolarna ser till att det finns kompetens inom företagandets villkor bland domstolens lekmän och lagmän. Domstolarna behöver hjälpa till att utbilda nämndemännen och dessa bör rekryteras ur bredare grupper.
Vi anser att frågan om företagares rättssäkerhet i skatteprocesser bör bli föremål för en djupare granskning och att Skatteverket snarast måste ändra sitt förhållningssätt gentemot den stora och viktiga skattebas som de svenska företagen utgör.”
Jag kunde inte ha skrivit det bättre själv! Tidigare i år lämnade regeringen förslag till en ny skatteförfarandelag med flera välkomnade förenklingar för såväl Skatteverket som företag. Men förslaget innehöll inte svar på de tre mest omdebatterade frågorna: effekterna av tredjemansrevision, dubbelbestraffning samt rätten att få ersättning för processkostnader.
En viktig fråga för många företagare – och kanske framför allt för små- och medelstora företag – är att rättstillämpningen måste vara förutsägbar. I en fungerande rättsstat ska en företagare inte behöva gå i konkurs innan skattetvisten är avgjord. Men så kan vara fallet idag.
Därför är det oerhört viktigt att vi stärker rättssäkerheten på skatteområdet. Framför allt med bättre förutsättningar för att kunna hävda sin rätt.
Både Miljöpartiet och Socialdemokraterna har nu presenterat sina skuggbudgetar. De bägge partierna föreslår en särskild skatt på tunga transporter. Visserligen kallar de det olika saker men det är ingenting annat än den starkt kritiserade kilometerskatt som fanns med i de rödgrönas valmanifest 2010. Dessutom väljer partierna att beskatta sträckan lastbilen kör – inte utsläppen (även om Miljöpartiets också föreslår höjd koldioxidskatt med 24 öre nästa år). En lastbil som kör på biodiesel får således betala samma kilometerskatt som en som kör på vanlig diesel.
Det är en ren straffskatt. Vägtransporterna är en grundförutsättning för att hela Sverige och inte minst lands- och glesbygden ska kunna överleva och utvecklas.
Miljöpartiet och Socialdemokraterna vill börja ta in de extra skattemiljarderna redan 2012 och därigenom uppmuntra till miljösmarta lösningar. Frågan är vad det finns för realistiska alternativ till lastbilstransporterna? Nya, fungerande järnvägar hinner man ju inte bygga till nästa år.
Socialdemokraterna föreslår i sin skuggbudget, en riskkapitalfond samt sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag. I övrigt hittar jag inga speciella satsningar för småföretagen. Och frågan är om en riskkapitalfond verkligen kommer småföretagen till del. Det hade varit bättre med ett skatteavdrag för företag som tar sitt nästa utvecklingssteg inom teknik och marknad.
I Miljöpartiets skuggbudget fanns en rad bra förslag, som till exempel satsningarna på kraftigt lägre arbetsgivar- och egenavgifter och slopat sjuklöneansvar för småföretag. Något som alltid kommer högst upp på önskelistan i FöretagarFörbundets medlemsundersökningar.
Det Sveriges småföretagare behöver är insatser för att stärka äganderätten och vi behöver ekonomiskt starka och livskraftiga företag med tydliga ägare.
Det kan skapas bland annat genom att arbetsgivaravgiften sänks kraftfullt, sjuklöneansvaret slopas samt att vi får bättre villkor som gör att det är attraktivt att starta företag, mer lönsamt att äga företag och enklare att driva och utveckla företag.
Det skapar tillväxt och fler jobb!
Samhall har utsett årets jury till Visa vägen, företagets CSR-pris. Juryns uppgift är att lyfta fram förebilder som öppnat arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning och som kan inspirera andra.
Med Visa vägen-priset vill Samhall lyfta fram fler förebilder. Priset delas ut i två kategorier, till ett företag eller en organisation samt till en eldsjäl. Vinnarna ska ha arbetat för attitydförändringar, motverkat fördomar eller på annat sätt raserat hindren för personer med funktionsnedsättning att ta sig in på arbetsmarknaden.
– Många företag och myndigheter tvekar att anställa personer med funktionsnedsättning. Vi vill lyfta fram goda exempel som kan inspirera andra att ta efter, säger Camilla Littorin, juryordförande Visa vägen och förbundssekreterare FöretagarFörbundet.
Och Arbetsförmedlingen visar kraften!
Det finns egentligen inga hinder:
Hur går det till när man anställer en person med funktionsnedsättning? Vilka stöd finns? Vad behöver man tänka på som arbetsgivare? Grunden är som i alla anställningar att hitta rätt person. Någon med den kompetens, bakgrund och personlighet som behövs. Arbetsförmedlingen kan ge en rad möjligheter till skräddarsydda stöd.
Det finns många bra exempel! 2010 års vinnare var LK Armatur i Helsingborg samt Carin Götblad, Länspolismästare i Stockholm. Max Hamburgerrestauranger är ett annat.
Årets pris delas ut vid ett seminarium den 30 november i Stockholm. Nomineringen är öppen för alla fram till den 30 september, och görs via Samhalls hemsida.
Nästan tre av tio småföretag har minst en medarbetare med funktionsnedsättning. Så många som 45 procent kan tänka sig att anställa någon med funktionsnedsättning, och 30 procent svarar kanske. (FöretagarFörbundets undersökning 2010)
De tycker det är självklart och odramatiskt att ta ett så stort ansvar man kan, utan att äventyra verksamheten. Småföretagarna är ryggraden i det lokala samhället och de verkliga hjältarna när de även sysselsätter de som ofta står längst ut på arbetsmarknaden.
