Cateringföretagaren Mats Eriksson har lobbat stenhårt för sänkt restaurangmoms. I går fick han som han ville – trots att nyttan av sänkningen är ifrågasatt. Regeringen viker fem miljarder i höstbudgeten till billigare krogmat och jobb för unga. Det står att läsa i Aftonbladet.
Det är otroligt roligt att se att det lönar sig att vara engagerad och uthållig. På momsbloggen.se kan man se filmen om hur Mats Eriksson gjorde.
En sänkt restaurangmoms leder troligen till fler jobb, höjda marginaler för många småföretag i restaurang- och cateringbranscherna, mindre osund konkurrens på grund av svartjobb samt ökade möjligheter för unga med flera att komma in på arbetsmarknaden.
FöretagarFörbundet har under de senaste fem åren varit starkt engagerade i frågan och givetvis skulle vi vilja se en generell sänkning av momsen för alla tjänsteföretag men detta är ett stort steg framåt!
”För att möta krisen vill vi stärka företagen. Vi är därför överens om att i höstbudgeten satsa på förenklad expertskatt, lättnader i 3:12-reglerna samt utökad avdragsrätt för forskning”, skriver finansminister Anders Borg, utbildningsminister Jan Björklund, näringsminister Maud Olofsson och bostadsminister Stefan Attefall, på SvD Brännpunkt, idag.
Det är välkomna åtgärder i rätt riktning som stärker företagandet. Helst hade vi sett slopade 3:12-regler i syfte att stimulera företagandet (att vara företagare) och ta bort den särbeskattning som drabbar ägaren av småföretagen.
Ett borttagande av dessa regler ger också en bättre balans mellan de risker det innebär att vara företagare och den möjliga ekonomiska belöning som kan uppkomma.
Reglerna för fåmansbolag (3:12 reglerna) syftar till att hindra ägare av fåmansbolag att omvandla tjänsteinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster. Tillväxtstarka företag överbeskattas i och med att aktieutdelning och försäljning av andelar i fåmansbolag i alltför hög grad beskattas som inkomst av förvärvsarbete – ofta med en skattesats kring cirka 57 procent istället för inkomst av kapital med en skattesats på 30 procent. Den som är delägare i ett fåmansföretag har ofta ett väsentligt svagare ”skyddsnät” än den som endast är anställd.
FöretagarFörbundet anser det därför rimligt att delägare i ett fåmansbolag ges flexiblare möjligheter att bygga upp ett personligt ekonomiskt skydd för att möta företagarriskerna. Räknat på statens inkomster i form av skatter och avgifter samt ägarens nettoinkomst, i form av aktieutdelning eller löneuttag, blir brytpunkten i en rimlig nivå för småföretagarens normallön vilket motiverar ett fritt val av sätt utan specialregler. Nuvarande överbeskattning, utöver ett rimligt löneuttag, måste upphöra och incitament skapas för att fler individer ska våga starta, utveckla och överlåta/avveckla ägandet i företag. Samhället måste mer kraftfullt beakta småföretagarriskerna.
När det gäller ökad avdragsrätt för forskning föreslår FöretagarFörbundet att små- och medelstora företag får 20 procents skatteavdrag på godkända teknik- och marknadsutvecklingskostnader, upp till högst 50 prisbasbelopp (cirka 2,1 miljoner kronor) per år och högsta avdraget blir därmed cirka 420 000 kronor.
Forskning och utveckling har idag en mycket låg prioritering hos små- och medelstora företag.
Det finns flera anledningar härtill: Det medför kostnader med en osäker återbetalningstid, finansieringen tar direkt resurser från rörelsekapitalet och nya innovationer kräver ofta tillskott av kompetens och nya investeringar.
Regional tillväxt är beroende av att de lokala företagen utvecklas och anpassar sig till en allt hårdare konkurrens och härmed bättre marknadsposition. Ett led i detta utvecklingsarbete innebär att företagen också vandrar uppåt i värdekedjan av vad kunderna efterfrågar.
Teknik- och marknadsutvecklingsinsatser skapar bättre konkurrenskraft med ökade möjligheter till långsiktig lönsamhet. För att utvecklingsarbetet ska få direkt effekt krävs att insatserna anpassas till respektive företags situation i dess verksamhetsutveckling. Det innebär att projekt kan beviljas i bred omfattning från relativt enkel produktutveckling till avancerad forskning.
Alla behövs! Det gäller att se möjligheterna - bara funktion, inga hinder.
Vi vet av genomförda undersökningar att de flesta övergångar från Samhall sker till småföretagen och vi vet också att det behövs positiva förebilder som visar att det är möjligt att kombinera med affärsnytta. Därför är Visa vägen-priset så viktigt.
Nominera eldsjälar som visar vägen!
Samhall delar varje år ut ”Visa vägen”-priset till de som gjort mest för att öppna arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning, både till en arbetsgivare och en person (eldsjäl). En fristående jury utser vinnarna (som inte behöver vara kunder hos Samhall). Bland tidigare års vinnare återfinns Pär Johansson från Glada Hudik teatern, Max hamburgerrestauranger samt Länspolismästaren Carin Götblad i Stockholm.
Nominera din vinnare senast 30 september via Samhalls hemsida
www.samhall.se
Ett inspirerande seminarium på tema kommersiell hållbarhet där vinnarna av Visa vägen-priset 2011 koras.
Vid seminariet medverkar arbetsgivare som vet hur man gör - som de slutnominerade till Samhalls CSR-utmärkelse Visa vägen-priset.
Affärs- och finansmannen Carl Bennet, IKEAs miljö och hållbarhetschef Jeanette Skjelmose och ICAs VD och koncernchef Kenneth Bengtsson, kommer att ge sin syn på hur man kan göra skillnad.
Andra som kommer att inspirera under eftermiddagen är Mats Lederhausen, tidigare McDonalds och Bicky Chakraborty, VD och grundare av Elite Hotels.
Seminariet avslutas med att vinnarna av Visa vägen-priset 2011 koras.
Tid: 30 november kl 15-17
Plats: Rival, Mariatorget 3, Stockholm
Seminariet avslutas med lättare förtäring och mingel efter seminariet.
De flesta småföretagare tycker att det är självklart att anställda blir sjuka och ska ersättas. Men idag täcker sjuklöneansvaret all typ av sjukskrivning, vilket för många småföretagare känns orättvist. Jag kan hålla med om att det är tveksamt att en arbetsgivare ska betala sjuklön för medarbetare som inte kan arbeta på grund av en skönhetsoperation som inte landstinget står för.
FöretagarFörbundet har frågat riksdagspartierna om vad de anser om dagens upplägg av sjuklöneansvaret och hur det påverkar företagandet. Meningarna är delade men några partier tycker att sjuklöneansvaret helt ska slopas för företag med högst 10 anställda.
Många småföretagare anser att sjuklöneansvaret är orättvist. De betalar idag höga sjukförsäkringsavgifter på medarbetarnas löner samtidigt som de till stor del ändå får bekosta själva när någon medarbetare blir sjuk.
Jag och många med mig är övertygade om att sjuklöneansvaret är ett särskilt stort hinder när det gäller att anställa personer som varit sjukskrivna en längre tid eller som har en sjukdom som kanske går i skov. Och eftersom de minsta företagen idag är Sveriges största arbetsgivare skulle ett slopat sjuklöneansvar göra en stor skillnad inte bara för hundratusentals småföretagare, utan också för alla de som idag står utanför arbetsmarknaden.
Driva Egets chefredaktör Anders Andersson kräver i sin blogg en ändring av sjuklöneansvaret hos småföretagare:
– Det är med rätta irriterade över att de ska behöva betala sjuklön under anställdas två första sjukveckor och vara oroliga för kostnader för både sjuklön och lön till den sjukes ersättare, skriver han.
Sveriges småföretagare anser att ansvaret för sjuklönen tillsammans med nivån på arbetsgivaravgifterna är de absolut största hindren för att de minsta företagen ska våga anställa. Vad krävs då för att vi ska få småföretagen att våga anställa?
Den 22 augusti skrev jag senast i min blogg om behovet av en sänkt restaurangmoms.
Mats Eriksson, Momsbloggen och Momspromenaden, har länge kämpat för en halvering av momsen för restaurang- och cateringbranschen liksom SHR har kämpat. Handelns Utredningsinstitut har presenterat en rapport om effekterna av en sänkt restaurangmoms från 25 procent till 12 procent.
Idag läste jag i Dagens Nyheter att även Skatteverket starkt förespråkar sänkt restaurangmoms eftersom de är övertygade om att det minskar skattefusket.
Det är mycket bra! Vi behöver sund konkurrens mellan företag.
Jag kan inte förstå att man ska ha olika momssatser beroende på om man äter på restaurangen eller tar maten med sig hem. Ur alla synpunkter - socialt, ekonomiskt och skattemässigt - tjänar vi alla på att momsen sänks samt blir enhetlig.
Det blir billigare att gå på restaurang eller café, vi träffas och umgås med våra medmänniskor, småföretagen och företagen får en enklare administration och ökad lönsamhet i en hårt pressad bransch, fler arbetstillfällen skapas då efterfrågan ökar, osund konkurrens motverkas och staten får in rätt skatter.
Win-win-situation!
I juni månad fattade regeringen beslut om att regelförenklingsarbetet ska ner på regional och lokal nivå. Det var ett mycket angeläget beslut!
"Bra regler för företag är en viktig tillväxt- och konkurrensfaktor. Det är viktigt att vi hittar en bra modell för svenska förhållanden, men vi ska dra lärdom av vad andra länder redan gjort, eftersom Sveriges företag verkar i en global miljö", sa näringsminister Maud Olofsson, i ett pressmeddelande den 6 juni.
”Långa handläggningstider ger färre investeringar och jobb”, skriver Jens Hedström, vd NNR (Näringslivets Regelnämnd) i sin blogg den 24 augusti.
Tillväxtanalys publicerade i december år 2010 rapporten "Regelbördans ekonomiska effekter". Rapporten visar att de s.k. indirekta effekterna som uppstår till följd av regelverken påverkar både tillväxten och företagsdynamiken. I rapporten påtalas även vikten av att regelverken redan från början måste utformas på ett effektivt sätt.
De svenska kycklingbönderna är ett exempel på småföretagare som vill utveckla för att kunna tillgodose efterfrågan på svensk kyckling. Men en snårskog av regler, miljötillstånd samt olika regionala krav, och inte minst långdragna handläggningstider hos framför allt länsstyrelserna, gör att utvecklingen stannar av. Långtgående miljökrav på hela verksamheter kan också göra det omöjligt att uppfylla de nya kraven och samtidigt behålla lönsamheten, skriver Maria Donis, vd Svensk Fågel och Camilla Littorin, förbundssekreterare FöretagarFörbundet, på DI debatt, idag.
Enligt en undersökning från FöretagarFörbundet lägger tre av tio små företagare ned mer än 25 procent av sin arbetstid på regelkrångel.
Och för Sveriges kycklingbönder tillkommer dessutom regler och krav för exempelvis djurskydd, miljö och smittskydd. Regelbördan tar en stor del av småföretagarens arbetstid som de annars kunde använda till att utveckla verksamheten, skapa tillväxt och nya jobb – i hela Sverige.
Sverige måste som exempelvis Storbritannien, Tyskland och Finland, införa speciella småbolagsregler. Och det är bråttom!
Barometerindikatorn föll ytterligare tre enheter i augusti och den har därmed minskat närmare tolv enheter de senaste tre månaderna. Indikatorn ligger nu endast ett par tiondelar över genomsnittet, vilket indikerar en avsevärd inbromsning av tillväxten i svensk ekonomi. Så står det i Konjunkturbarometern som kom från Konjunkturinstitutet idag.
Samtliga sektorer i näringslivet och hushållen bidrog till nedgången i augusti. Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin sjönk sex enheter, indikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet backade fyra enheter, medan nedgången blev fem enheter i både detaljhandel och privata tjänstenäringar.
Detta är självklart en oroande trend som också bekräftar den bild jag får när jag talar med olika medlemmar. Signalerna är att "det står still", det händer inget på marknaden. Många småföretagare vittnar också om att man har fulla orderböcker, jobbar på för fullt men att lönsamheten är dålig. Bokförings-/redovisningsbyråer vittnar om samma sak.
Ändå har Sverige klarat sig bra under krisen och börsoron jämfört med många andra europeiska länder men då vi är så exportberoende och beroende av ekonomierna i andra delar av världen så påverkas givetvis de svenska företagen.
Småföretagen är beroende av att det går bra för de medelstora och stora företagen - allt hänger ihop.
En sak är dock klar - småföretagarna är flexibla, uthålliga och slitstarka - men det finns en gräns. Sänka egna löner samt låna av sig själv är ett självklart första steg för att rädda företaget och kunna behålla sina anställda. I nästa steg hotas företaget och jobben.
Varför har vi statligt monopol på fotografering för pass och körkort vid första tillfället?
Den frågan fick jag av en medlem häromdagen. Han är fotograf och skrev så här:
"För mig som liten företagare har detta stor betydelse för hur mitt företag kan utvecklas och för min lönsamhet. Dessutom får jag ofta höra från kunder som förnyar sitt körkort, att man ser ut som en straffånge på körkortet.
Argumentet som jag hört har varit säkerhet, men kan inte polisen eller myndigheten avgöra om personen framför dem är den på kortet hur skall det då kunna göras när det hamnat i pass eller körkort?
Idag fotograferar vi digitalt och skulle enkelt kunna lägga in korten på en lämplig sida så att polisen direkt kan få upp kortet när personen är framför dem.
Kan ju lämpligen ordnas med någon form av auktorisering och så lägger vi in korten på personnumret
Tror också detta skulle minska ned kötiden hos myndigheten.”
Medlemmen tar passkort till alla länder - utom Sverige! Och samma system gäller i Sverige om man vill ha ett internationellt id-kort. Polisen måste ta kortet.
Det här är en viktig principiell fråga och egentligen finns det ingen som helst anledning att systemet fortsatt ser ut som det gör. Andra länder har lyckats lösa det på ett enkelt och säkert sätt.
Slopa det statliga monopolet på fotografering för pass och körkort! Släpp fram småföretagen och öppna upp för fri konkurrens.
Under helgen som varit har företrädare för Alliansen respektive Oppositionen haft sina sommartal. En för landets småföretag viktig fråga är en kraftfull sänkning av restaurangmomsen.
Partiledare Håkan Juholt och Socialdemokraterna säger fortsatt nej till sänkt restaurangmoms medan Alliansen med statsminister Fredrik Reinfeldt i spetsen, öppnar för en sänkning.
Få branscher är så ungdomstäta och restaurangnäringen står för stora delar av de nya jobben för ungdomar och invandrare. Mellan 2000 och 2008 var jobbtillväxten för unga 19 procent i branschen. I övriga samhället var den noll, enligt en undersökning från Sveriges Hotell & Restaurangföretagare (SHR).
Restaurangfackets vice ordförande Therese Guovelin menar att en lägre moms kan bättra på den klena lönsamheten i branschen. Konkurserna har ökat.
- Det kan ge förbättrad chans till överlevnad, säger hon i en TT -intervju i Sundsvalls tidning.
I mars föreslog regeringens utredning om sänkt moms på vissa tjänster att momsen på restaurang- och cateringtjänster bör sänkas till 12 procent den 1 januari 2012. Något som finansminister Anders Borg då ställde sig positiv till.
Syftet med en sänkt restaurangmoms är att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden, öka arbetsutbudet samt främja fler och växande företag.
FöretagarFörbundet har jobbat hårt för att restaurangmomsen ska halveras och förslaget är ett steg i rätt riktning för fler jobb.
En sänkning av momsen kommer att leda till att restaurang- och cateringföretag kan utvecklas och fler kan anställa. Dessutom kommer en del oseriösa företag att rensas bort.
Det är dyrt att bli sjuk som egenföretagare. En utökning av karensdagarna i sjukförsäkringen, från en till sju dagar, gör att det blir dyrt att sjukanmäla sig och anställa personal, står det i en artikel i Katrineholms Kuriren idag.
Men många småföretagare vågar inte heller anställa då man har ett sjuklöneansvar för sina anställda.
En medlem skriver i ett mail till mig följande: "Jag tycker det börjar bli dags att ta upp frågan om finansiering av sjukskrivningar. Vi har en montör som spelar fotboll på fritiden, i lördags bröt han benet och är sjukskriven i två månader, följdakligen får vi stå för kostnaden första 14 dagarna. Montören i fråga är jätteduktig och vi saknar honom mycket, en olycka händer så lätt, men varför ska arbetsgivaren stå för fiolerna när en anställd skadar sig på fritiden?
Vi jobbar stenhårt och systematiskt med arbetsmiljön och har aldrig haft några arbetsolyckor."
Småföretagarna är rädda att anställa mer personal då det kostar för mycket. Det beror på att du som anställer betalar arbetsgivaravgift på drygt 32 procent av lönen och sjuklön, de första 14 dagarna, om den anställde blir sjuk.
Ett slopat sjuklöneansvar och en kraftigt sänkt arbetsgivaravgift, skulle utan tvekan medföra att fler småföretagare vågar anställa.
Det innebär också att man som småföretagare har "råd" och möjlighet att vara hemma när man är sjuk.
