Det måste bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Men för att både minska tröskeln för framtida företagare att våga ta steget och för att underlätta för befintliga företag bör 3:12-reglerna avskaffas.
Det skulle underlätta för företagen med mindre regelbörda, men ett avskaffande av 3:12-reglerna skulle dessutom minska företagens administrationskostnader, det skriver idag Sten Bergheden, M, riksdagsledamot Skaraborg, Näringsutskottet, på debattsidan i Skaraborgs Allehanda.
Det vore en välkommen reform! Sveriges företagare behöver flexiblare möjligheter att bygga upp ett personligt ekonomiskt skydd för att möta företagarriskerna och öka incitamentet att driva framgångsrika, växande företag.
Det som gynnar småföretagen gynnar Sverige.
Idag stoppar 3:12 reglerna småföretagare att ta avkastningen som aktieutdelning vilket gör det mer fördelaktigt att investera i noterade börsbolag än att satsa pengar i sitt eget företag. Det är upp-och-ned-vända världen.
Endast 3 av 10 studie- och yrkesvägledare känner sig bekväma med att vägleda elever kring eget företagande,
läs mer här. Om målet är att inte bara utveckla människor till att bli anställningsbara utan också till möjliga företagare är det viktigt att skolan också hänger med i utvecklingen.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark
Näringspolitisk sekreterare
I förhållande till rutinerad arbetskraft har ung arbetskraft i Sverige nästan lika mycket betalt. Sju av tio småföretagare tycker därför att ingångslönerna för ungas yrkeserfarenhet är för höga. Det visar en undersökning från Visma Infoline, gjord på deras hemsida.
Om medianlönen bland anställda mellan 18 och 22 år jämförs med medianlönen bland alla anställda mellan 18-64 år, visar det sig att skillnaden inte är större än 4 000 kr, se fakta.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
Hans Backman har i dagarna ställt en fråga till finansminister Anders Borg angående varför tjänsteproducerande bolag betalar en så mycket högre elskatt än varuproducerande bolag, läs mer här. Frågan är inte så enkel att besvara som man skulle kunna tro.
Utan rabatterad el till energislukande bolag inom vår tunga industri skulle våra varuproducerande bolag få en betydligt sämre konkurrensfördel är utländska bolag. Det skulle på sikt leda till en mycket högre risk för att produktionen kommer att förläggas till utlandet. Att ha rabatterad el för denna sektor har därför till viss del med konkurrensneutralitet att göra, men bara i förhållande till utlandet.
Som Hans Backman skriver har tjänsteföretag runt om i landet två tredjedelar mer i energiskatt jämfört med traditionellt tillverkande företag. Det är samma tjänstesektor som är minst lika betydelsefull som våra varuproducerade bolag. Egentligen går det inte att dela upp bolag i dessa två kategorier annat än för pedagogiska syften, eftersom samma bolag ofta är både varu- och tjänsteproducerande. Följande mätningar illustrerar dock betydelsen av tjänstesektorn:
Det finns mätningar som visar att 60 procent av arbetsproduktivitetsökningen mellan 1995 och 2009 kommer från tjänstenäringen. Vidare kan nämnas att tjänsteexportens andel under 2009 uppgick till 32 procent.
Tjänstesektorn blir således mer och mer betydelsefull. Det är därför en berättigad fråga om det inte är dags att ordna likvärdiga villkor även på vår inhemska marknad. Detta i synnerhet när elpriserna skenar på ibland tveksamma grunder. Det skulle ha stor betydelse för alla småföretag. Men varför t.ex. vi i Sverige inte är tvingade att ha samma miniminivå i vattenmagasinen som i Norge är en helt annan fråga…
Gästbloggat av Marcus Gränsmark
Näringspolitisk sekreterare
Betydelsen av småföretag och småföretagande uppmärksammas mer och mer även på EU-nivå. EU-kommissionens vice ordförande med ansvar för näringslivs- och företagarfrågor, Antonio Tajani, skriver att framförallt de 23 miljoner små och medelstora företagen, som står för två tredjedelar av sysselsättningen och 58 procent av förädlingsvärdet i EU, måste placeras i centrum vid den nystart för den inre marknaden som behöver göras och för att EU:s 2020-strategi ska kunna uppfyllas, läs mer här.
Om varje småföretag i EU anställer en enda person leder det till 23 miljoner nya arbetstillfällen. Som Antonia Tajani framför är det mer realistiskt och sannolikt att småföretagen ska anställa en person var än att storföretagen ska anställa 3 800 personer var när ekonomin nu behöver utvecklas.
Småföretagen har således en erkänd nyckelroll att fylla även vid de utmaningar EU ställs inför nu och framöver. På motsvarande sätt är det i Sverige där det skulle skapas drygt 140 000 arbetstillfällen räknat på ytterligare en anställd per aktiebolag med över en miljon i omsättning. Det skulle minska andelen öppet arbetslösa i Sverige med över en tredjedel.
Storföretagen i Sverige har inte svarat för någon nettotillväxt av sysselsättningen de senaste 50 åren. I Sverige är vi därför ännu mer beroende av småföretagen än inom övriga EU. Det är därför dags nu att sänka arbetsgivaravgifterna och slopa sjuklöneansvaret för den minsta kategorin företag med mellan 0 till 9 anställda. Att ta bort det största tillväxthindren kommer leda till fler växande småföretag.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
Regeringen förbereder en lag som ska tvinga handlarna att införa slutna kontanthanteringssystem för att minska rånrisken.
- "Slutna kontanthanteringssystem låter som en bra idé att lagstifta om – men i praktiken blir kostnaderna för att införa systemet ohållbara för många mindre näringsidkare. Dessutom talas det inte alls om den mest sårbara delen av kontanthanteringen, nämligen promenaden till serviceboxen", skriver Patrik Färdow, på säkerhetsföretaget G4S, i en debattartikel i Dagens Industri, idag.
Jag förstår att otryggheten för butiksägare och personal är stor när andelen rån i landet ökar. Men jag förstår inte varför detta ska belasta företagen eller småföretagarna. Ett slutet kontanthanteringssystem beräknas kosta 100 000 kr. Skulle denna lag bli verklighet kommer den innebära slutet för tusentals småföretagare. Det finns helt enkelt inte dessa marginaler i handeln.
Andelen rån i samhället är inte en företagarfråga utan en samhällsfråga.
Det vi borde diskutera är hur vi höjer säkerheten i vårt samhälle - för privatpersoner, handeln och dess personal.
En småföretagare betalar skatt och avgifter precis som alla andra i samhället och ska därför på samma villkor som alla andra, garanteras trygghet och säkerhet.
Sluta belasta småföretagen med ytterligare kostnader!
Småföretagarna i Elupproret i Småland kämpar vidare och får stöd av alltfler.
- Vi känner att vi har fått ett genombrott. Allt fler tunga instanser och politiker lyssnar på oss. Och vi har haft ett stort genomslag i tunga media som Dagens Industri och flera inslag i SVTs nyhetprogram. Så vi har tagit flera steg framåt, säger Elupprorets presstalesman Eric Anderzon.
Enligt Eric Anderzon har alla politiska partier nu uttalat sig för en blocköverskridande energiuppgörelse.
Allt fler ställer sig bakom protesten mot de kraftigt höjda elpriserna och de tre stora elbolagens vinster; Villaägarna, flera andra organisationer, svenska folket och storindustrin.
– Reta inte en Smålänning, ingen av oss är känd för att ge upp. Vi kommer inte att ge oss, säger Elupprorets presstalesman, Eric Anderzon.
El-upprorets Mål
•Att få Regeringen att fatta ett långsiktigt och blocköverskridande beslut om en Svensk Energipolitik, som ligger i linje med regeringsförklaringen, och som ingjuter hopp för Svensk industri till att investera och skapa sysselsättning i Sverige.
•Att få ned priset på el i allmänhet, och på de icke konkurrensutsatta delarna i synnerhet, till rimliga och kostnadsanpassade nivåer.
•Att prisutvecklingen därefter skall följa normalt konsumentprisindex!
FöretagarFörbundet har stöttat upproret sedan starten. Sveriges småföretagare och industri behöver tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Det gynnar tillväxt och jobb i landet.
I gårdagens Kvällsöppet diskuterade finansminister Anders Borg (M) vårbudgeten med Socialdemokraternas ekonomiske talesperson,Tommy Waidelich.
Det jag bland annat noterade var att Anders Borg, med anledning av det femte jobbskatteavdraget, sa: "Har vi mycket skatt på arbete, blir det mindre arbete."
Det var otroligt glädjande att finansministern insett betydelsen av att inte beskatta arbetskraft och det borde nu öppna upp för kraftiga sänkningar av arbetsgivaravgiften.
För om skatt på bensin leder till minskat bilåkande och skatt på alkohol leder till minskat drickande. Vad leder då skatt på arbetskraft?
Det måste finnas förutsättningar för företag att tjäna pengar, våga växa genom att anställa och investera samt bygga företag.
I alla våra undersökningar bland Sveriges verkliga småföretag d.v.s. de med 0 - 9 anställda, framgår att en sänkning av arbetsgivaravgiften står högst upp på önskelistan.
FöretagarFörbundet vill se en kraftfull, generell sänkning av arbetsgivaravgiften ner till OECD-genomsnittet på cirka 20 procent mot dagens 31,42 procent.
I gårdagens Agenda intervjuades socialdemokraternas nye partiledare, Håkan Juholt. Och han sa ja till att höja bensinskatten. Helt i strid med vårt nuvarande upprop Sänk skatten på drivmedel.
Många företag är helt beroende av drivmedel i sin verksamhet. Sex av tio av Sveriges hundratusentals småföretagare använder bilen i jobbet. Nu spås det höjda bensinpriser som kommer att påverka hela världsekonomin och inte minst småföretagarna som är helt beroende av sin bil i jobbet. FöretagarFörbundet står INTE för att vi ska öka användningen av fossila bränslen som på olika sätt påverkar miljön. Men småföretagarna är redan mycket hårt beskattade och lever ofta eller tidvis under hård ekonomisk stress och man kommer att påverkas mycket negativt an en höjning av bensinpriset.
Därför kräver FöretagarFörbundet nu att regeringen, som kommer att plocka hem högre energi- och koldioxidskatter i och med prishöjningen, ger tillbaka en bit av kakan till småföretagarna genom en riktad sänkning av exempelvis energiskatten. Den planerade höjningen av energiskatten på diesel 2013 med 20 öre per liter vill vi också att regeringen stoppar.
Det kommer att vara förödande för många småföretagare om bensinpriset höjs. Alternativet för att inte påverkas ekonomiskt av höjningen är att höja priset på sina varor och tjänster. Men det är inte alltid helt lätt, risken är att man förlorar kunder.
Vad har Juholt för lösning på det?
Gästbloggat av Maria Linde, press- och informationssekreterare
Tidningen Barometern har idag en debattartikel av Anders Ekdahl - vd för Svensk Industriförening, Sinf. Anders Ekdahl skriver bland annat:
"Att ta tillvara den kunskap och erfarenhet som redan finns i vårt land genom utlandsföddas specifika kompetenser är därför mer än angeläget och värt att ta på allvar.
Eftersom detta riskerar att bli en ödesfråga för svensk industri måste även ägarfrågorna i de mindre företagen diskuteras och villkoren förbättras. Med matchning, finansiering och utbildning finns förutsättningar för att många industrier kan leva minst en generation till. Vårt mål är även framöver att den mindre och medelstora industrin inte bara ska överleva utan helst växa sig ännu starkare. Generationsväxling med hjälp av invandrade entreprenörer kan vara en lösning."
Det är över 60 000 svenska småföretagare som vid pensioneringen står inför dilemmat att lägga ner sitt företag om inte ett lyckat generations-eller ägarskifte kan genomföras.
Siffrorna över antalet avregistrerade små företag (färre än 10 anställda och mindre än 10 miljoner kronor i omsättning) visar att tusentals småföretagare varje år, som närmar sig pensionsåldern, aldrig får chansen att sälja sitt företag.
Att sälja sitt företag eller att lägga ner verksamheten är givetvis en stor händelse för de inblandade individerna, men det är också viktigt för samhället i ett längre perspektiv, att så mycket som möjligt av upparbetade värden kan behållas och utvecklas.
Vi kan inte enbart starta nya företag utan måste parallellt också arbeta för lyckade generations-eller ägarskiften!
