I den jämställdhetspolitiska debatten lyfter politiker ofta fram Norges kvoteringslag, som tvingar större – ofta börsnoterade – norska aktiebolag att ha minst 40 procent av respektive kön i sina styrelser.
I praktiken handlar det om att bereda plats för fler kvinnor i styrelserna. Som en följd av lagen har antalet kvinnor i styrelserna ökat. Men när lagen granskas framkommer tydliga negativa konsekvenser för både företagen och de kvinnor som har kvoterats in.
Den norska kvoteringslagen är inget föredöme. Stick i stäv med vad som hävdas i den svenska debatten har lagen fått allvarliga konsekvenser för både företagen och kvinnorna. Det är slutsatsen i rapporten ”Kvotering - inte bara en kosmetisk reform” som Li Jansson har skrivit och som presenterades på Timbro i går.
Vid rapportpresentationen medverkade Li Jansson, pol mag i nationalekonomi och verksam på Svenskt Näringsliv, Camilla Wagner, reporter på Veckans Affärer och jag, Camilla Littorin, förbundssekreterare på FöretagarFörbundet. Debatten modererades av Maria Rankka, vd på Timbro.
När vi i Sverige diskuterar införandet av en motsvarande lagstiftning så ska vi komma ihåg att syftet är gott samt att debatten i sig är positiv. Men jag tror inte på jämställdhet genom tvång - här behövs istället en attitydförändring. Och jag tror inte heller på system där politiker är inne och lagstiftar om saker som företagen själva bestämmer om – det är ett intrång i äganderätten – och vi riskerar att få ändrade spelregler vart fjärde år.
Nej, det som behövs är en ständigt pågående debatt, attitydförändringar samt generella åtgärder som underlättar företagande – oavsett kön, etnisk bakgrund eller ålder. Hela denna fråga bottnar i vårt samhällssystem och den samhällsutveckling vi haft samt har – beroende på förd politik.
Jämställdhetsfrågan engagerar regering, opposition och riksdag. Regeringen har bedömt att det behövs en samlad strategi för jämställdhetspolitiken och därför tagit fram en skrivelse ”En jämställd arbetsmarknad – Regeringens strategi för jämställdhet på arbetsmarknaden och i näringslivet”. Arbetet ska ha följande fyra inriktningar:
1. Motverka könsuppdelningen på arbetsmarknaden och i näringslivet.
2. Främja jämställda villkor för entreprenörskap.
3. Jämställt deltagande i arbetslivet.
4. Jämställda arbetslivsvillkor.
Vid jämförelser så visar det sig att kvinnor arbetar mindre än män, kvinnor tjänar mindre och färre kvinnor innehar chefspositioner eller startar egna företag. Majoriteten av förvärvsarbetande kvinnor i Sverige arbetar inom offentlig sektor.
För att bli styrelseledamot krävs rätt utbildning och kompetens, att man varit egen företagare, gjort chefskarriär samt har långa arbetsdagar.
Vad behöver då göras istället för att införa kvotering?
För att uppnå en ökad jämställdhet krävs det reformer och generella åtgärder som ökar företagandet samt lönsamheten, minskar hemarbetet och möjliggör för fler kvinnor att arbeta lika mycket som männen genom t ex möjligheter till avdrag för hushållsnära tjänster och en mer flexibel barnomsorg samt ökad konkurrens i offentlig sektor.
Det skulle gynna tillväxten, ge fler företag och fler jobb samt en positiv samhällsutveckling oavsett kön, etnisk bakgrund eller ålder.
På GP Debatt, 2 mars, skriver Björn O Nilsson, Göran Arvidsson och Thomas Malmer, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, att nya jobb inte skapas på Arbetsförmedlingen. De uppstår i företag som växer. Det är därför dags att Sverige kraftsamlar för att skapa en nationell strategi för att ta fram fler innovationer. De är nyckeln till en livskraftig tillväxt.
Hemligheten bakom livskraftig tillväxt heter innovation – förnyelse. Innovation är mycket mer än uppfinningar och ny teknik. Det kan handla om nya varor och tjänster, förbättrade sätt att producera och leverera, effektivare organisationer och banbrytande affärsmodeller. Det kan gälla musik på nätet, platta paket, unik design, smarta logistiklösningar eller nya sätt att bota sjukdomar.
Sverige har ett starkt näringsliv, en välutbildad befolkning och en bra offentlig förvaltning. Vi hör också till de mest innovativa länderna i världen, men vi lyckas inte omsätta detta i tillräcklig utsträckning till affärsidéer och nya företag.
Vi behöver bättre villkor och möjligheter för att framtidens kunskapsföretag ska bildas och växa. Däri ligger nyckeln till att sysselsättningenkan ökas, avslutar författarna.
Jag instämmer i ovanstående. Det behövs satsningar av olika slag för att frigöra kreativiteten samt få fler människor att våga samt kunna satsa på sitt företag.
En stor del av sparandet i Sverige sker i fonder. Större fonder investerar inte i onoterade bolag och småföretag går därmed miste om riskvilligt kapital. För att kunna expandera bör därför småföretagarna ges bättre möjligheter att attrahera riskkapital från privatpersoner (fysiska personer). Men för att få fram kapital i önskad omfattning krävs en skattestimulans.
Små- och medelstora företag har ofta inte heller en ekonomisk möjlighet att prioritera forskning och utveckling och därmed säkerställa en långsiktig tillväxt. För en sund regional utveckling är det viktigt att de lokala företagen anpassar sig till en allt hårdare konkurrens.
FöretagarFörbundet föreslår därför att ett riskkapitalavdrag införs samt att det införs ett 20-procentigt skatteavdrag på godkända teknik- och marknadsutvecklingskostnader.
"Allt fler människor i arbete är centralt för att medborgarnas och statens finanser ska stärkas och tryggt bära oss in i framtiden. Men det räcker inte att tala om fler arbetade timmar, de måste alltid arbetas i något företag. För att leverera vad man lovar måste arbetslinjen utvecklas och även inbegripa politik som gör att företag och entreprenörer får utrymme att utvecklas och växa.
För att det ska löna sig att arbeta måste det också löna sig att äga. Det som lönar sig och ges utrymme, växer och utvecklas. Företagare, och följaktligen företagsägare, är själva förutsättningen för fler arbeten och fler arbetade timmar."
Detta skriver Signhild Arnegård Hansen, ordförande i Svenskt Näringsliv, på Brännpunkt i dagens Svenska Dagbladet.
Svenskt Näringsliv presenterar idag en rapport där man använt resultaten av FORA:s (organisation under danska näringsdepartementet) analyser för att syna Sveriges entreprenörsklimat.
En framgångsrik politik måste utgå från var själva basen för välståndet och allt det som politikerna är ivriga att fördela, skapas. Det sker i företagen, bland flitigt arbetande anställda och företagsledare.
Vikten av företagande och ägande måste bli en lika central del av regeringens arbetslinje som jobbskatteavdrag.
Jag instämmer helt i vad Signhild Arnegård Hansen skriver. Det kan inte nog understrykas hur viktiga företagen (oavsett företagsstorlek) och företagsägarna är för skapandet av arbetstillfällen och fortsatt samhällsutveckling.
Det har under en alltför lång period varit fokus på storföretag, fonder och institutionellt ägande. Nu är det dags att stärka äganderätten. Det måste bli mer lönsamt att äga företag och mindre riskfyllt att satsa.
Varför får inte enskilda näringsidkare och handelsbolags delägare dra av kostnader för friskvård?
Jag har haft kontakt med en medlem som är 57 år och har ett fysiskt krävande jobb. Hela företagets existens kräver hans arbetsinsats på ca 65 till 80 timmar/vecka.
Han måste vara frisk och i god form hela året. Och för att orka med trots sin ålder har han skaffat ett gymkort.
Detta gymkort skulle vara avdragsgillt om han var anställd men enligt nuvarande regler är det omöjligt att bokföra det som en kostnad i företaget.
Jag kan inte inse varför sättet du försörjer dig på dvs om du är anställd eller företagare, ska avgöra om friskvård är avdragsgill eller inte!! Det viktiga är väl att människor kan ägna sig åt sitt jobb och vara friska? Förebyggande hälsovård är dessutom viktigt för alla människor och för samhället i stort. Det kostar mindre än att rehabilitera en människa som blivit sjuk.
Min medlem upplever det som en diskriminering av småföretagare.Och jag håller med honom.
Skatteverket kommer i år att göra 50 000 oanmälda besök för att kontrollera att lagen om kassaregister följs. Det skriver Privata Affärer den 18 februari.
Varje kund måste erbjudas ett kvitto och vid besöket kan tjänstemännen också kontrollera att ett godkänt kassaregister används och att hanteringen är korrekt.
Det är bra att införda lagar kontrolleras men frågan är om "maktbalansen" känns bra.
Jag har på kort tid blivit kontaktad av två olika medlemmar med två helt olika verksamheter. Bägge dessa medlemmar hade sina system i ordning och vad jag vet även ordning och reda i sin verksamhet.
Men bägge småföretagarna vittnade om att det varit mycket obehagliga besök. Skatteverket kommer in i lokalen utan att ta någon som helst hänsyn till den pågående verksamheten eller om det finns kunder i lokalen. Dessutom var det tre personer från Skatteverket som kom in - för att granska en person.
För mig låter det inte som en rimlig demonstration av "makt" och inte heller rimligt att tre personer avsätts för en kontroll. Jag förstår att Skatteverket varje år begär utökade anslag för kontroller.....
Man kanske också kan avsätta en del av dessa kontollfunktioner och se över sin egen verksamhet.
I går var jag inbjuden av näringsminister Maud Olofsson och Näringsdepartementet till en dialog om förutsättningarna för ökad tjänsteinnovation i Sverige.
Vi var drygt 50 personer från företag, myndigheter, departement och organisationer. En väl sammansatt blandning av människor med olika bakgrunder. Det var ett av de bästa dialogmöten jag varit på.
Syftet med mötet var att diskutera hur vi på bästa sätt ska öka tjänsteinnovationerna i svensk ekonomi samt att utveckla en strategi för detta.
Näringsministern öppnade mötet med att poängtera att Näringsdepartementet är till för företagen och företagarna i landet - något som uppskattades av deltagarna. Maud O menade att det krävs en förnyelse i det svenska näringslivet där vi nu haft mycket fokus på kriser, av förklarliga skäl. Sverige är en tjänsteekonomi nära kopplat till produktekonomin. Det ska vi ta vara på och utveckla än mer.
Tjänstesektorn har klarat sig relativt bra under det senaste årets turbulens. Sektorn har inte minskat och det är framförallt avancerade tjänster som växer.
Vi måste ha ett bredare perspektiv när det gäller innovationer. Det är så mycket mer än att uppfinna en produkt. Det omfattar så mycket mer än att uppfinna en ny tjänst. Inom begreppet tjänsteinnovationer ryms områden som patent och rättigheter, mjukvara, tekniska och praktiska lösningar på uppkomna problem eller behov, relationen mellan kund/köpare och innovatör/entreprenör, försäljning, marknad, logistik mm. Här finns hur mycket som helst att verka utifrån!
Framtidens utveckling av tjänstesektorn kommer än mer att utgå från kundens behov samt i konkurrens inom företag och mellan företag.
Näringsdepartementet kommer nu att öppna upp en hemsida för fortsatt dialog kring dessa viktiga frågor och strategin beräknas vara klar till sommaren.
Vi går från ett industrisamhälle till ett tjänstesamhälle men vi är beroende av varandra. Nu gäller det att hitta nya samarbetsformer, skapa kreativa miljöer och mötesplatser samt att släppa in de unga, hitta kompetenser som vågar tänka utanför den fyrkantiga boxen, vågar ifrågasätta och vända på alla stenar.
Hela världen ligger framför våra fötter och utgör en gigantisk marknad och möjlighet till export. Vi är i Sverige duktiga på teknik, uppfinningar, samhällsbyggande, vård och omsorg osv - det kan vi exportera bara vi vågar tänka nytt och samarbetar.
Jag har precis fått ett uppgivet mail från en av våra medlemmar.
Han och hans son driver ett litet företag som har tre olika verksamhetsgrenar - försäljning, bygg och lantgårdscamping. Nu har de fått ett stort problem med sin campingverksamhet. Man vill flytta en kraftledning till deras marker så att campingen får stora ledningar hängande över sig.
Medlemmen har klagat till alla instanser och begärt att man skall gräva ner den men inte fått gehör för detta. Vad gör man? avslutar han.
Ja, vad gör man? Självklart behöver vi säkerställa kraftförsörjningen i landet men ska man för den skull äventyra ett företags verksamhet?
Stora hängande kraftledningar över en camping, kommer ju att störa idyllen samt kraftigt riskera verksamheten med minskat antal besökare och intäkter. Det borde verkligen vara möjligt att visa mer hänsyn samt försöka hitta en lösning som bägge parter kan leva med.
Regelverken i landet måste anpassas mer till småföretagens behov och möjligheter att existera samt utveckla sina verksamheter.
Många småföretag i Sverige drivs idag av människor med utländsk bakgrund. Som framgår av en rapport från Tillväxtverket gällande 2008 drivs ca 1/10 av alla småföretag idag av personer som är födda i ett annat land. Dess andel av samtliga nystartade företag uppgår till ca 13 %.
Av rapporten framgår att rekordmånga företag idag startas av människor med utländsk bakgrund. Tillväxtverket arbetar också målinriktat i ett särskilt program mellan 2008 och 2010 för att den gruppen företagare ska få bättre förutsättningar att driva och utveckla sina företag.
Det finns idag ingen forskning om betydelsen av företag som drivs av personer med utländsk bakgrund. Samtidigt är generellt sätt den enskilde företagaren i denna grupp mer välutbildad vid en jämförelse med samtliga småföretagare. Företagaren med utländsk bakgrund är också mer exportbenägen och ser färre risker med internationell handel. Viktiga lärdomar kan därför dras, både kulturellt som dörröppnare och mentalt som initiativtagare.
Att det särskilt satsas på att underlätta för den grupp småföretagare som vi vet minst om och som därför behöver det mest omfattande stödet visar på en ökad insikt om betydelsen av småföretagande. Inget får dock falla till ro. Snarare är det så att den grundsten som nu håller på att läggas för hela Sveriges samlade småföretagande i fortsättningen måste slipas och förfinas för att nå önskat resultat.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark, Näringspolitisk sekreterare
Den 1 februari skriver TT i ett pressmeddelande att USA:s president Barack Obama kommer att föreslå
skatterabatter på 33 miljarder dollar (över 240 miljarder kronor) för att uppmuntra småföretagare att nyanställa.
Småföretag ska kunna få 5 000 dollar (cirka 36 000 kronor) i avdrag för varje arbetstillfälle som tillkommer 2010. Summan begränsas till 500 000 dollar (3,6 miljarder kronor) per bolag för att se till att merparten ska gå till småföretag.
Det innehåller även sänkta socialförsäkringsavgifter för företag som höjer löner eller ökar timmar för sina anställda.
Obama vill också förbättra småföretagens kreditmöjligheter.
Dagens Industri skriver i dag att USA´s finansminister Timothy Geithner sagt att stöd till småföretag är en central del av Obama-administrationens ansträngningar för att skapa fler jobb. Budgetförslaget för 2011 inkluderar flera skattelättnader och utlåningsprogram riktade till ägare av småföretag.
Sådana program "är väldigt viktiga för oss och för våra åtgärder att försöka att få återhämtningen starkare när tillväxt kommer, och för att säkra att det skapas så många jobb som möjligt", sade han.
Obama, har gjort jobben till en huvudfråga.
Även den svenska regeringen liksom Oppositionen har gjort jobben till en huvudfråga men vi har ännu inte sett samma kraftfulla, generella åtgärdsprogram för svenska småföretagare.
I en intervju i tidningen Affärsvärlden betonade finansminister Anders Borg vikten av att öka anställningsbarheten och nämnde att arbetsgivaravgiften för vissa sektorer kanske kan sänkas och att exempelvis lärlingskontrakt och provanställningar kan diskuteras.
FöretagarFörbundet vill se kraftfulla, generella insatser som förbättrar för svenska småföretagare.
Idag finns ingen forskning om invandrares företagsamhet och betydelse för Sverige. Vad som finns är forskning i Storbritannien och i USA, som vi har fört över på svenska förhållanden. Och det är inte tillförlitligt. Nu sitter det forskare på Lunds Universitet redo för att gräva i dessa frågor. Man har redan börjat smyggräva i förhållandena och kommer i stort sett fram till precis samma sak som vi på FöretagarFörbundet gjorde i vår undersökning om småföretagare med utländsk bakgrund. Man har svårt för att få kapital samt jobbar något mer än svenskar. Problemen man stöter på handlar inte om etnicitet, kön eller ålder - man måste upp på individnivå. Alltså - vad som måste till är generella åtgärder för ett bättre företagsklimat. För alla.
Gästbloggat av Maria Linde/Press- och informationssekreterare
