Det är inget skämt att vara F-skattare.
Med anledning av den nye partiledaren för Socialdemokraterna, Håkan Juholts linjetal, fick jag följande berättelse av en soloföretagare.
"Sedan 1975 har jag varit anställd och jobbat. Har inte varit arbetslös en dag i mitt liv.
Den 1 maj 2009 blev jag uppsagd från en tidigare arbetsplats, inför ett sammangående mellan två stycken firmor. Jag var en av de senast anställda på firman, så det var inte på grund av bristande kompetens jag blev uppsagd. Uppsägningen sköttes på korrekt sätt tycker jag, trots att jag var en av dem som fick gå.
När jag blev varslad ringde jag upp lite olika firmor i min bransch, men på grund av det dåliga ekonomiska läget då, var det ingen som vågade anställa mig. Istället för att "gå arbetslös" så startade jag egen firma, med ett Starta Eget-bidrag i ryggen. Från dag 1 har jag haft uppdrag på heltid, och blir hela tiden kontaktad av olika firmor som hört talas om att jag finns. Jag har fått uppdrag och vikarierat vid sjukdomar, barnledigheter och arbetsbelastningar. Några kostnader för marknadsföring har jag inte behövt lägga ut, förutom att jag gjort en hemsida, och tryckt visitkort.
Det finns stort behov i branschen av att kunna hyra in personer med min kompetens, istället för att anställa.
Jag har varit inhyrd under 5 månader hos det företag som blev resultatet av sammanslagningen med min f.d. arbetsgivare, men det var först drygt 1 år efter uppsägningen.
Jag är uppväxt inom Socialdemokratin, genom att jag hade en far som var aktiv kommunpolitiker. Det svider att höra sådant från Juholt, när jag är i den situationen jag är.
Är det bättre att man går arbetslös än att starta egen firma och få arbete? I och för sig finns det säkert en del företagare som missbrukar det här, genom att säga upp sin personal, och sedan hyra in dem.
För min del har det gått bra, trots att min inte var speciellt kaxig i början. Jag har ombildat en enskild firma till AB, trots att jag är ensam i firman. Det finns väl lite tankar på att eventuellt utöka verksamheten, genom samarbete med någon annan eller eventuellt anställning någon gång i framtiden........".
FöretagarFörbundet har tittat speciellt på just soloföretagarna och har bland annat gett ut rapporten Solistboken. Att vara soloföretagare är bra nog, tycker jag. Soloföretagaren producerar varor eller tjänster till andra företag, privatpersoner eller det offentliga. Och man försörjer sig själv och betalar skatt - precis som alla andra - oavsett om man är anställd eller företagare. Dessutom finns det en tillväxtpotential här dvs en soloföretagare kan växa genom att anställa ytterligare en eller flera personer.
Inget företag börjar eller startas som ett storföretag!
Så underskatta inte soloföretagarnas eller F-skattarnas betydelse för samhällsutvecklingen. Det är istället dags att uppvärdera dem!
Sveriges har ända sedan EU-inträdet tillåtit sig ett generellt undantag från moms för våra ideella föreningar. Det har dock inte varit förenligt med det direktiv som styr den svenska momslagen och har därför länge varit omdiskuterat inom EU. Inför hot om att dra Sverige inför domstol kom regeringen därför tidigare fram med ett förslag med en omsättningsgräns för när momsplikt skulle inträda för en ideell förening. Gränsen sattes till 1 Mkr vilket skulle ha undantagit 90 procent av föreningslivet, läs mer här.
EU har nu meddelat att de inte kan godta ett sådant riktat undantag. Om Kommissionen tar detta till EU-domstolen och utslaget skulle gå emot Sveriges intressen aviserar regeringen att olika kompensationsåtgärder istället kommer att prövas. Det kan vara en generell momsgräns som inte enbart riktar sig till ideell verksamhet utan också till företag, förenklingar i hanteringen av momsen eller mer direkta kompensationer, läs mer här.
En generell momsgräns är enligt Kommissionen acceptabel men samtidigt dyrt. Det är dock något som tillämpas i en rad andra länder där omsättningsgränsen för när momsplikt träder in vanligtvis ligger mellan 20-30 000 EUR.
En sådan omsättningsgräns i Sverige skulle innebära stora administrativa lättnader för svenska småföretag. Det skulle också förbättra likviditeten för de absolut minsta företagen och skapa incitament för de som funderar på att starta företag men inte gjort slag i saken. Omsättningsgränsen skulle där innebära en välkommen respit i uppbyggnadsfasen. Det blir spännande att följa utvecklingen framöver.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
När Kristiina Hampinen i Tierp tog över järnvägskiosken gick en dröm i uppfyllelse, läs mer här. Hon hoppades då få bli återförsäljare av länstrafikkort för Upplandstrafiken, något som hon också fick.
I somras blev dock Kristiina bestulen på länstrafikkort till ett värde av 25 000 kr. Det har inneburit stora problem för henne. Att stölden skedde under den tiden på dygnet då kiosken var öppen medför nämligen att försäkringsbolaget räknar stölden som svinn. Det innebär att hon inte får tillbaka någon ersättning från försäkringsbolaget, läs mer här.
Det blir inte heller någon rättegång mot den misstänkte eftersom han redan straffats för ett grövre brott. Förundersökningen är nedlagd. Beslutet betyder att Kristiina Hampinen går miste om möjligheten att begära skadestånd vid en vanlig rättegång på de 25 000 kronorna som hon förlorade vid stölden och slår därför hårt mot hennes verksamhet och indirekt mot henne personligen.
Alternativet skulle vara en civilrättslig process mot tjuven. En process där Kristiina riskerar att få betala mannens rättegångskostnader om hon förlorar. Hon har också kontrollerat med Upplands länstrafik som bekräftar att det är hon själv som måste stå för kostnaden för korten, trots att de spärrades på en gång efter stölden, läs mer här.
Kristiina är här helt rättslös med varken rätt till ersättning för vad hon lagt ut för korten, skadestånd eller en rättegång mot gärningsmannen. Hon befinner sig därför i ett moment 22. Det är tragiskt att ingen inblandad tar ansvar för detta och att det kan få gå till så.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
- men om alla gör något, blir allting gjort"
Kvinnor i fören 3 - 4 april
Vi vill göra det bästa vi kan för att ni skall trivas med oss som arrangerar denna konferens till havs. Vi tror på möten mellan företagare, företagsamma, organisationer och alla som vill lyfta fram det viktiga entreprenörskapet som kombinerar affärsutveckling med hållbarhet, nytänkande, samarbete och arbetsglädje!
Vad gör kvinnorna framme i Fören?
Jo, vi vill lyfta fram det vi tycker är viktigt och sant – ur kvinnors perspektiv! Och naturligtvis ingår män i våra visioner! Det finns fantastiska entreprenörer, visionärer och inspiratörer bland både kvinnor och män, men framförallt bland MÄNNISKOR! Och det är det vi vill visa! Det är därför den här konferensen finns. Här kan du se många exempel och bli inspirerad av föreläsningar, utställare och inte minst – andra deltagare!
Ta vara på tillfället! Och tag gärna med visitkort, inbjudningar och förfrågningar om samarbeten – en anslagstavla i konferensen ger oss en unik chans att hitta nya kontakter.
Tips: Öppna ditt sinne för det oväntade!
Kvinnor i Fören är
Välkommen ombord!
Helen Andersson och Anna Winther
Kontakta Helen 0708-301391, mail: helen@helenandersson.se
Gästbloggat av Helen Andersson
Idag kan man läsa i Svenska Dagbladet att rut-avdraget används mest av äldre ensamstående kvinnor och par med barn. Antalet användare av rut-avdraget ökar stadigt och mellan 2008 och 2009 fördubblades efterfrågan. Det visar tydligt att rut-avdraget behövs! Idag finns det ungefär 5 000 företag som ägnar sig åt rut på heltid och 12 000 bedöms vara sysselsatta i branschen. År 2009 delades ut rut-pengar till 11 398 företag och branschen beräknas omsätta närmare 3 miljarder per år, enligt Svensk Handelstidning Justitia.
Men branschen stöter även på problem på grund av otydliga regler. Tillexempel kan man läsa på Skatteverkets hemsida att läxläsning inte är avdragsgill, däremot är läxläsning som en del av barnpassningen det. Även rot-branschens regler är otydliga; exempelvis har du rätt att göra avdrag om du bygger om din sommarstuga, men inte om du vill bygga om bryggan intill. Och listan av avdragsgilla respektive icke avdragsgilla rut- och rot-tjänster kan göras lång. Otydligheten i regelverket kan göras lång och öppnar upp för fusk bland oseriösa företagare.
FöretagarFörbundet vill att reglerna för avdragen ska bli enklare och tydligare. Skatteavdrag bör medges för samtliga hushållstjänster. Och visst, det finns röster som menar att en utökning av rot- och rut-avdragen kan tyckas vara slöseri eller ett hot mot befintliga skatteintäkter. Men viktigt är att komma ihåg att företagande vanligen leder till annat företagande och en liberalisering av rut-regelverket kommer säkerligen att vara en god affär för hela det svenska samhället.
Läs mer om vårt upprop Bevara och bredda ROT&RUT
Här hittar du politiska bloggar om ROT&RUT
Gästbloggat av Maria Linde, Press- och informationssekreterare
Jag har fått brev från Gnosjöandans Näringsliv som jag gärna vill dela med mig av.
"Elupproret i GGV Gnosjö 2011.03.08
Elupproret i GGV drivs aktivt utav: Anders Larsson, Lidab Group i Gnosjö, Eric Anderzon, Acema Invest i Anderstorp, Lars Jacobsson, Limac Formplast i Lanna/Bredaryd och av Håkan Söderberg, Svensk Stålinredning i Bredaryd.
De flesta av er har säkert vid det här laget uppmärksammat deras aktiviteter, som nu aktualiserats genom media, inte minst via SVT, och som skapat ett drev av sällan skådat slag.
Uppdraget, som de tagit på sig av eget initiativ, är att få ner den totala kostnaden för el, och detta till förmån för hela Svenska folket och dess industri.
Detta gör de helt ideellt. Tiden och utgifter bekostar de med egna medel.
Frågan kommer med jämna upp mellanrum, hur man kan stödja aktiviteten på något vis. Många vill ge ett ekonomiskt stöd.
Vi, som representerar Gislaved, Gnosjö och Värnamo näringslivsbolag, har beslutat oss för att vara garant för att frivilliga bidrag går till rätt ändamål, och har därför öppnat ett konto under Gnosjöandans Näringsliv där frivilliga bidrag tacksamt mottages.
Kostnader som uppstår i samband med olika aktiviteter kommer att redovisas till mig, Inge Johansson, Gnosjöandans Näringsliv, för utbetalning. Skulle det bli överskott på kontot när detta är över, så kommer resterande medel att skänkas till Barncancerfonden.
Vill du bidra med ett frivilligt belopp, så välkomnas detta till SEB konto 5143-10 03 212.
Märk ditt bidrag med ”Elupproret i GGV”.
Bästa hälsningar
Inge Johansson Bengt Gustafson Åza Rydén
Gnosjöandans Näringsliv Gislaveds Näringslivsråd Värnamo Näringsliv AB"
Vad småföretagen vänder sig mot är den elprissituation som råder där stora vinster finns ackumulerade hos producenter och leverantörer samtidigt som priset hela tiden höjs.
Elupprorets två huvudförslag är att se till att Energimarknadsinspektionen får ett uppdaterat tydligt uppdrag med en ordentlig tillsyn och att marginalprissättning på energi förbjuds.
Marginalprissättning innebär att priset sätts efter det dyraste tillverkningssättet. Det medför i praktiken att den dyraste och miljöfarligaste elen, som dessutom bara motsvarar två procent av den totala försörjningen, prissätter 100 procent av elen när den säljs.
Se också artiklar publicerade i FöretagarFörbundets tidning Fria Företagare, förbundets hemsida samt tidigare blogginlägg om elupproret.
Svenska staten drar in omkring 47 miljarder kronor på elsektorn i Sverige under ett år. El är en mångmiljardaffär som staten till stor del själv har skapat – via skatter och avgifter. Drygt fyra av tio kronor på elnotan trillar in till staten, medan bensinen är ännu högre beskattad. Förra året kostade en liter i genomsnitt 12,94 kronor litern och drygt 60 procent, eller 7,81 kronor, bestod av skatter.
Vi måste få ett mer konkurrenskraftigt el- och bensinpriser för jobben och tillväxten i landet.
Landets småföretagare - Jobbskaparna - behöver det!
Tidningen Dagens Handel skriver den 10 mars om förslaget om sluten kontanthantering i detaljhandeln.
En majoritet i arbetsmarknadsutskottet – bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna – har föreslagit att regeringen ska ta fram ett lagförslag om sluten kontanthantering i detaljhandeln.
Pär Bygdeson, vd på branschorganisationen Livsmedelshandlarna, fruktar att många beslutsfattare inte riktigt uppmärksammat förslaget, eftersom det ligger inbäddat i ett större omfattande paket kring en mängd andra arbetsmiljöfrågor.
Går förslaget igenom riskerar man en utslagning av stora och små butiker och över 100 000 arbetslösa, säger vd Bengt Hedlund, branschorganisationen Butikerna som organiserar 5 000 små och medelstora handlare. Detaljhandeln är en småföretagarbransch med begränsad betalningsförmåga och att installera ett slutet kontanthanteringssystem är dyrt.
Butikerna har räknat på ett scenario där cirka 70 procent av butikerna skulle installera ett slutet system till en kostnad av 100 000 kronor.
Svensk Handels vd Dag Klackenberg, ser också risken för utslagning av ett stort antal handlare.
Handelsanställdas förbund har länge drivit linjen om obligatorisk sluten kontanthantering. Lars-Anders Häggström, förbundsordförande på Handelsanställdas förbund, vill se en lag där obligatoriet är grunden men där det går att göra undantag för vissa butiker.
Jag förvånas över att man inte förstår småföretagens verklighet, vilka marginaler som finns, vilken betydelse dessa små butiker har för byggandet av lokalsamhället, infrastrukturen, servicen samt jobben. Eftersom branschen består till övervägande del av småföretag så skulle undantagen bli fler än huvudregeln. En sådan lag drabbar i slutänden också konsumenterna i form av högre priser. Stängda butiker leder till minskad konkurrens, utbud och mångfald i handeln.
Rätten och möjligheten att känna sig trygg i vårt land är ett gemensamt åtagande och ska skötas av vårt rättsväsende och polisen och inte läggas på en liten småföretagare i form av dyra tekniska lösningar.
95 procent av landets företagare har 0 – 9 anställda. De är alltså inte ett undantag utan en regel.
En sådan lag skulle innebära ett dråpslag för många, många småföretagare!
På ett riksdagsseminarium idag om hur vi ska ta oss ner från världens högsta marginalskatt framförde Skattebetalarnas Förening åtta olika förslag på möjligheter, läs mer här. Sverige befinner sig idag med 69 procent i världstopp när det gäller marginalskatt.
Lägre marginalskatter är inte bara en löntagarfråga utan i högsta grad en småföretagarfråga. Och ur ett småföretagarperspektiv är det särskilt intressant för alla enmansföretagare som inte har gjort sin första anställning ännu. En lägre marginalskatt skulle här vara till väsentlig hjälp, dels för att egenföretagarens lön skulle få en lägre beskattning, vilket kanske är det som möjliggör en anställning, och dels för att den anställde skulle kunna få en högre lön netto, även med en lägre bruttolön än vad som annars hade varit fallet. Det gör i sin tur att arbetsgivaravgifterna som ska betalas in blir lägre.
Även de dynamiska effekter en marginalskattesänkning medför i övrigt i samhället genom t.ex. större konsumtion har positiva verkningar för företagandet. Sammanfattningsvis med citat från seminariepanelen är höga marginalskatter inget annat än en skatt på förändring och ökad levnadsstandard.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
Jag har precis fått ett sms från en deltagare på årets White Guide Gala.
Vår landsbygdsminister Eskil Erlandsson säger att han hoppas att regeringen kan sänka restaurangmomsen nästa år.
På momspromenaden.se kan jag bland annat läsa följande:
- Vi har Europas högsta restaurangmoms.
- En sänkning har stor betydelse för ungdomar eftersom många får sitt första jobb i restaurangnäringen. Enligt Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare är 45 procent av de anställda i branschen mellan 18-25 år. Med en sänkning skulle de kunna bli många fler.
- Enligt finansdepartementets beräkningar ger en sänkning av momsen 8 000 jobb. Sveriges Hotell & Restaurang företagare har beräknat siffran till 15 000 nya jobb.
Mängder av småföretagare skulle kunna utveckla sina verksamheter genom att bland annat anställa fler. Det leder till fler jobb och starkare företag vilket i sin tur leder till tillväxt. Tillväxt innebär ökade skatteintäkter till staten, färre som lever på bidrag och fler som betalar skatt. Win-win-situation för alla parter!
FöretagarFörbundet vill ha en halverad restaurangmoms. Det betyder mycket för våra småföretagande medlemmar.
Med starka och goda statsfinanser samt med ovanstående tre argument i ryggen kan jag inte riktigt förstå varför vi måste vänta till nästa år med en halvering av momsen. Kan du?
Det händer inte allt för sällan att min mormor ringer till mig eller min bror och frågar om hon ska klicka på den ena eller den andra datorknappen - Spara eller Inte spara – det är frågan.
I vårt Upprop Bevara och bredda ROT&RUT har vi som förslag att införa ett RIT-avdrag. Det innebär att människor kan få skattelättnader på IT-tjänster i hemmet. Och den här marknaden är enorm. I tisdags publicerade Svenska Dagbladet en artikel av Annie Johansson (C), ekonomisk talesperson och Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega. Almega har kalkylerat fram att cirka 400 000 hushåll på sikt kommer att efterfråga RIT. Det skulle innebära att sysselsättningen skulle öka med cirka 2 000 jobb, och det är framför allt ungdomar man räknar med kommer att utföra RIT-tjänster. Och precis som med ROT och RUT så skulle det nya avdraget innebära många nya företag, startade av unga IT-proffs. FöretagarFörbundet är för ett RIT-avdrag. Och med all säkerhet min mormor också.
Läs hela artikeln i Svenska Dagbladet här.
Gästbloggat av Maria Linde, Press- och informationssekreterare
