Jag har precis fått ett uppgivet mail från en av våra medlemmar.
Han och hans son driver ett litet företag som har tre olika verksamhetsgrenar - försäljning, bygg och lantgårdscamping. Nu har de fått ett stort problem med sin campingverksamhet. Man vill flytta en kraftledning till deras marker så att campingen får stora ledningar hängande över sig.
Medlemmen har klagat till alla instanser och begärt att man skall gräva ner den men inte fått gehör för detta. Vad gör man? avslutar han.
Ja, vad gör man? Självklart behöver vi säkerställa kraftförsörjningen i landet men ska man för den skull äventyra ett företags verksamhet?
Stora hängande kraftledningar över en camping, kommer ju att störa idyllen samt kraftigt riskera verksamheten med minskat antal besökare och intäkter. Det borde verkligen vara möjligt att visa mer hänsyn samt försöka hitta en lösning som bägge parter kan leva med.
Regelverken i landet måste anpassas mer till småföretagens behov och möjligheter att existera samt utveckla sina verksamheter.
Många småföretag i Sverige drivs idag av människor med utländsk bakgrund. Som framgår av en rapport från Tillväxtverket gällande 2008 drivs ca 1/10 av alla småföretag idag av personer som är födda i ett annat land. Dess andel av samtliga nystartade företag uppgår till ca 13 %.
Av rapporten framgår att rekordmånga företag idag startas av människor med utländsk bakgrund. Tillväxtverket arbetar också målinriktat i ett särskilt program mellan 2008 och 2010 för att den gruppen företagare ska få bättre förutsättningar att driva och utveckla sina företag.
Det finns idag ingen forskning om betydelsen av företag som drivs av personer med utländsk bakgrund. Samtidigt är generellt sätt den enskilde företagaren i denna grupp mer välutbildad vid en jämförelse med samtliga småföretagare. Företagaren med utländsk bakgrund är också mer exportbenägen och ser färre risker med internationell handel. Viktiga lärdomar kan därför dras, både kulturellt som dörröppnare och mentalt som initiativtagare.
Att det särskilt satsas på att underlätta för den grupp småföretagare som vi vet minst om och som därför behöver det mest omfattande stödet visar på en ökad insikt om betydelsen av småföretagande. Inget får dock falla till ro. Snarare är det så att den grundsten som nu håller på att läggas för hela Sveriges samlade småföretagande i fortsättningen måste slipas och förfinas för att nå önskat resultat.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark, Näringspolitisk sekreterare
Den 1 februari skriver TT i ett pressmeddelande att USA:s president Barack Obama kommer att föreslå
skatterabatter på 33 miljarder dollar (över 240 miljarder kronor) för att uppmuntra småföretagare att nyanställa.
Småföretag ska kunna få 5 000 dollar (cirka 36 000 kronor) i avdrag för varje arbetstillfälle som tillkommer 2010. Summan begränsas till 500 000 dollar (3,6 miljarder kronor) per bolag för att se till att merparten ska gå till småföretag.
Det innehåller även sänkta socialförsäkringsavgifter för företag som höjer löner eller ökar timmar för sina anställda.
Obama vill också förbättra småföretagens kreditmöjligheter.
Dagens Industri skriver i dag att USA´s finansminister Timothy Geithner sagt att stöd till småföretag är en central del av Obama-administrationens ansträngningar för att skapa fler jobb. Budgetförslaget för 2011 inkluderar flera skattelättnader och utlåningsprogram riktade till ägare av småföretag.
Sådana program "är väldigt viktiga för oss och för våra åtgärder att försöka att få återhämtningen starkare när tillväxt kommer, och för att säkra att det skapas så många jobb som möjligt", sade han.
Obama, har gjort jobben till en huvudfråga.
Även den svenska regeringen liksom Oppositionen har gjort jobben till en huvudfråga men vi har ännu inte sett samma kraftfulla, generella åtgärdsprogram för svenska småföretagare.
I en intervju i tidningen Affärsvärlden betonade finansminister Anders Borg vikten av att öka anställningsbarheten och nämnde att arbetsgivaravgiften för vissa sektorer kanske kan sänkas och att exempelvis lärlingskontrakt och provanställningar kan diskuteras.
FöretagarFörbundet vill se kraftfulla, generella insatser som förbättrar för svenska småföretagare.
Idag finns ingen forskning om invandrares företagsamhet och betydelse för Sverige. Vad som finns är forskning i Storbritannien och i USA, som vi har fört över på svenska förhållanden. Och det är inte tillförlitligt. Nu sitter det forskare på Lunds Universitet redo för att gräva i dessa frågor. Man har redan börjat smyggräva i förhållandena och kommer i stort sett fram till precis samma sak som vi på FöretagarFörbundet gjorde i vår undersökning om småföretagare med utländsk bakgrund. Man har svårt för att få kapital samt jobbar något mer än svenskar. Problemen man stöter på handlar inte om etnicitet, kön eller ålder - man måste upp på individnivå. Alltså - vad som måste till är generella åtgärder för ett bättre företagsklimat. För alla.
Gästbloggat av Maria Linde/Press- och informationssekreterare
Näringsminister Maud Olofsson har också talat under småföretagsdagarna. Om några dagar släpps en rapport från näringsdepartementet som visar att regeringen under 3 ½ år lyckats genomföra 172 åtgärder för ett förbättrat företagsklimat. Vidare lyftes siffror från Riksrevisionen fram som visar att jobbskatteavdraget kan komma att resultera i 80 000 nya jobb. Minskat regelkrångel i kombination med ökad efterfrågan är glada nyheter för alla småföretagare.
Vi har också kunnat lyssna på en debatt mellan Maud Olofsson och Tomas Eneroth från socialdemokraterna. Som viktigaste företagarfrågorna framöver lyfte Maud Olofsson fram sänkta arbetsgivaravgifter i kombination med en satsning på innovation. Tomas Eneroth framförde vikten av satsningar på kunskap och att tjänstesektorn lyfts fram tydligare.
På den direkta frågan om vilka åtgärder som är viktigast inom forskning och utveckling hos småföretagen vill Maud Olofsson att man tittar på vad det är småföretagarna behöver för att växa, vad som behövs för att fler ska starta och driva innovationer. Thomas Eneroth vill att man tar reda på hur man får fler akademiker att vara med och kommersialisera sin idé och kunskap. Som det ser ut idag är det nästan ett hinder att vara akademiker i företagsvärlden, menar Eneroth.
Den första dagen på småföretagardagarna avslutadades med 2010 års "Global Award for Entrepreneurship Research. Priset gick till Josh Lerner, som fanns med på direktlänk från Harvad University. Läs mer om priset här.
Nu är det dags för middag! Vi återkommer i morgon.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark/Näringspolitisk sekreterare
Med stöd av EU:s strukturfonder genomförs nu ett försök med offentligt riskkapital på regional nivå i Sverige. Fonderna består av 50 % offentligt kapital och 50 % privat. Hälften av det offentliga kapitalet kommer från EU och resterande ska tillföras från regionala aktörer som t.ex. länsstyrelser. Projektet utvärderas löpande och ska pågå mellan 2009 och 2014.
Riskkapital för de minsta småföretagen är något som dagens riskkapitalfonder av rationella skäl inte bryr sig om. Med den här typen av fondstruktur ges både ett indirekt stöd till regionen som helhet när företag i respektive län stöds samtidigt som det privata engagemanget förutom finansiellt även bidrar med viktigt stöd och utveckling av management inom företaget.
Investeringen har mycket större karaktär av stöd även om ett avkastningskrav finns. Strukturfonden ska dock inte konkurrera med annat riskkapital utan istället fungera som ett komplement för småbolagen. Fonderna kommer utvärderas löpande och strategin kan komma att ändras under resans gång.
Det finns ännu inga framgångsmodeller inom det här området eftersom många yttre faktorer som bransch och regionen som sådan påverkar investeringen. Det har därför lite av karaktären av ett experiment och det ska bli väldigt spännande att följa hur det går framöver och se vilken effekt det får.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark/ Näringspolitisk sekreterare.
Tillväxtverket har gjort en undersökning bland landets småföretag om vad de största hindrena är för att komma ut på den internationella marknaden. Idag är det främst branscherna tillverkning, handel och företagstjänster som har etablerat sig internationellt. De största hindrena är främst kunskapsbrist om den internationella marknaden samt brist på kapital - alltså interna hinder. Man har svårt att anpassa din produkt och saknar resurser att lägga på produktutveckling, dessutom har man språkbrister inom företaget som ofta krävs för att lyckas utomlands. Åtgärder som småföretagen efterfrågar är ökad tillgång på information och kunskap. Det behövs alltså utbildning för att öka exporten av svenska produkter och tjänster!
Tillväxtverkets slutsatser är bland annat:
- Interna och externa hinder.
- Samverkan en väl till framgångsrik internationalisering.
- Dyrt med kunskap och kompetens.
- Medvetenhet och motivation för utvecklingsarbete viktigt.
- Främjandet bör i ökad utsträckning fokusera på småföretag.
- Ökat fokus på internationalisering inom tjänstesektorn.
- Viktigt med proaktivt hållning.
Men jag undrar; det finns en uppsjö av information om hur man kommer ut på den internationella marknaden så är det verkligen mer information man behöver? Är det inte egentligen handfast handledning som småföretagarna behöver? Ja, kanske inte då av Exportrådet som är en kostsam historia. Nej, handledning till en rimlig peng.
Gästbloggat av Maria Linde/Press- och informationssekreterare
Det finns en hel del förslag som har stora chanser att gå igenom under året, skriver Dina Avdrag i sitt nyhetsbrev.
Det är bland annat förslag om:
Lägre aktiekapital
Lägsta möjliga aktiekapital föreslås att bli 50 000 kronor. Nuvarande gräns är 100.000 kronor. Syfte är att fler ska ha möjlighet att starta aktiebolag.
Om förslaget går igenom ska det gälla för aktiebolag som bildas från och med 1 april 2010.
Det ska också finnas en möjlighet för äldre bolag att sänka sitt aktiekapital till 50.000 kronor.
Inte obligatoriskt med revisor längre
Slopad revisionsplikt kan, om det blir av, träda i kraft den 1 juli 2010. Det kommer innebära att de flesta aktiebolag slipper den obligatoriska revisionen. Lagen gäller i så fall för räkenskapsår som startar den 1 juli 2010 eller senare.
Skatterabatt på nya aktier
För att öka investeringsviljan föreslår regeringen att den som köper nyemitterade (nyutgivna) aktier ska kunna få en skattereduktion på 20 procent av beloppet.
Om du köper aktier för 100.000 kronor så får du 20.000 kronor tillbaka av staten i form av minskad skatt.
Avdragsgill utdelning på nya aktier
För att ytterliggare få fart på investeringarna så ska utdelning på nya aktier bli avdragsgill. Idag är ingen form av aktieutdelning avdragsgill.
Fler deklarationstillfällen
Idag deklarerar alla som bekant vid samma tillfälle oavsett räkenskapsår. Vilket inte är så lyckat. Så det har föreslagits att deklarationen istället ska vara inne senast sex månder efter bokslutet.
Även inbetalningen av F-skatt och eventuell restskatt kommer att följa räkenskapsåret.
Förslaget gäller från 1 januari 2011 om det går igenom.
Det är flera mycket bra förslag som om de genomförs kommer att underlätta för att starta, att driva samt äga och utveckla småföretag i Sverige.
Men det brådskar med besluten!
Regeringens ambition att minska på regelbördan med 25 procent till 2010 verkar inte gå som planerat. Det har till exempel fått Jens Hedström, vd för NNR (Näringslivets Regelnämnd) att agera kraftfullt.
Redan förra regeringen hade som ambition och uppgift att underlätta för småföretagen och företagandet i Sverige. Något man inte lyckades med.
Eftersom samtliga politiska partier tycks vara rörande överens om behovet av regelförenklingar, är det märkligt att det trots allt ändå inte tycks gå att uppfylla.
Var sitter "proppen"? Är det i vår organisationsstruktur, eller på våra departement och verk? Är det revirtänkande eller brist på kunskap och förståelse för hur företagande ser ut?
En fundering efter att ha lyssnat på gårdagens partiledardebatt i Agenda.
Hela debatten handlade om jobben, arbetslösheten, sjukförsäkring, ungdomarnas möjligheter och skatter av olika slag. Men var var företagsfrågorna?
Vem ska skapa alla dessa arbetstillfällen och vem ska anställa alla dessa ungdomar - om inte just företagen. Och det är framförallt i småföretagen som tillväxten kommit de senaste åren.
FöretagarFörbundet har tidigare påtalat att om varje aktiv småföretagare anställde en person till, så skulle vi kunna skapa 200 - 250 000 nya jobb. Men då behöver företagsfrågorna komma upp i den politiska debatten. Det behövs politiska beslut som underlättar företagandet och som gör att människor i Sverige vill satsa tid, kraft och ekonomiska resurser.
Ge småföretagarna de rätta förutsättningarna - som till exempel sänkt arbetsgivaravgift och slopat sjuklöneansvar - då fixar småföretagen jobben!
Skatteverket sinkar ROT-utbetalningar
Jag lyssnade igår på partiledardebatt en i Agenda. Idag läste jag, att antalet ansökningar om skattereduktion från företag som utfört Hushålls- och ROT-arbeten har ökat kraftigt och överstiger alla Skatteverkets förväntningar.
Man fick under en period kring jul och nyår in som mest 6 000 ansökningar per dag. På grund av det höga trycket riskerar företag att få vänta på sina utbetalningar i mer än tio dagar. Det är i sig olyckligt men förståeligt på grund av det stora intresset.
Sedan den nya fakturamodellen för husavdrag infördes den 1 juli 2009 har Skatteverket sammanlagt tagit emot 250.000 ansökningar från fler än 50.000 företag. Över 4,8 miljarder kronor i husavdrag har betalats ut, enligt FL-Net.
Intressant! Tänk så många jobb som skapats och som blivit vita! Och tänk så mycket skatt som nu faktiskt betalats in vitt - även om det också "kostat" staten nästan 5 miljarder.
Och tänk så många människor som tidigare jobbade svart, inte fick underlag för pension eller sjukförsäkring eller A-kassa mm ... nu är de plötsligt inne i systemen och bygger upp en grundtrygghet samt bidrar till samhällsutvecklingen.
Oppositionen vill de ta bort Hushållsavdraget dvs. de traditionellt kvinnliga sysslorna, om man kommer till makten. ROT-avdraget ska dock få finnas kvar...... och det berör ju främst traditionellt manliga yrken som målning, snickeri mm. Var finns genusperspektivet?
Vad ska då hända med alla de jobb som skapats? Vad ska hända med alla de människor som nu har ett jobb att gå till?
Det här är en fråga som i allra högsta grad berör många, många småföretag!
