Enligt den senaste prognosen för svensk ekonomi, som presenterades av finansminister Anders Borg igår den 27 januari, har läget förbättrats väsentligt jämfört med novembers prognos.
BNP har nu justerats upp med 1 % till en tillväxt med 3 % för 2010. Resursutnyttjandet i ekonomin är dock fortfarande lågt och kommer att vara så fram till 2013 samt därefter stegvis förbättras. Arbetslösheten har också minskat mer än beräknat.
Just nu finns en minskad osäkerhet hos företagen men framtiden är fortfarande oviss.
När svenska storföretagandet hamnar i kris är det de mindre företagen som får ta vid. Det visar hur viktigt det är för Sverige att se till att småföretagen har bra förutsättningar. Det är där jobben skapas.
Att införa ett grundavdrag i arbetsgivaravgiften för de minsta företagen är troligtvis det som skulle rädda och skapa mest jobb i Sverige i dag.
Som Företagarförbundet har visat tidigare, har sänkta arbetsgivaravgifter nettoekonomiskt positiva verkningar inte bara för företag utan också för stat och kommun.
I FöretagarFörbundets undersökningar framkommer att sänkta arbetsgivaravgifter, slopat sjuklöneansvar samt införande av Småbolagsregler står högst på småföretagens önskelista på åtgärder för ett bättre småföretagsklimat.
Att ta bort de största hindren hos småföretagaren för att anställa skulle alltså ytterligare förbättra tillväxten i svensk ekonomi.
Dags för trendbrott i ungdomsjobben
För att ytterligare stärka incitamenten att anställa ungdomar har Centerpartiet nu föreslagit avstampsjobb, en ny form av anställningskontrakt för alla som avslutat en utbildning på grundskole-, gymnasie- eller högskolenivå. Inom tolv månader efter examen ska de kunna anställas för två tredjedelar av den avtalsenliga lönen i upp till ett år, skriver Centerpartiet i dagens Västmanlands läns tidning.
Redan inför förra valet lade Centerpartiet fram förslag om frivilliga ungdomsavtal som skulle ge ungdomar under 26 år möjlighet att ingå avtal med arbetsgivare om att under maximalt två år anställas med begränsat anställningsskydd, något som skulle sänka tröskeln för företagare att anställa oerfaren ungdom.
Det är ingen lätt fråga detta med ungdomsarbetslösheten. Det kräver rätt infallsvinkel. Ska det vara så att ungdomar får jobb "på bekostnad av" att andra dvs. äldre, inte får jobb eller ska det samtidigt skapas fler jobb?
Vill man skapa fler jobb generellt så måste man stimulera företagaren, ägaren, att satsa på tillväxt! Generella åtgärderna blir då att främst sänka arbetsgivaravgiften riktat till de små företagen samt att göra det mera lönsamt för ägaren.
Ägaren måste få betalt för sitt engagemang och den risk han/hon tar! Lägre arbetsgivaravgift skapar utrymme för nya satsningar och bättre lönsamhet. Detta skall då också kombineras med lägre ägarbeskattning. Slopa 3:12-reglerna och inför skattelättnader för den som vill satsa kapital i småföretagen.
Skall vi lyfta företagandet långsiktigt så krävs också långsiktiga åtgärder.
Ökad konkurrenskraft får vi bland annat genom satsning på produkt- och marknadsutveckling.
Hur många stora produktägande bolag ska lämna Sverige och lämna kvar en stor mängd legoverkstäder (sårbara underleverantörer) innan vi får en strukturdebatt?
Vi behöver flera småföretag, genom fler småföretagare, och mera produkter och större marknadsnät ut i den globala världen!
Småföretagarens lokala engagemang uppnår vi bara på detta sätt. Hur storföretagen gör, kan vi allt oftare läsa om!
Det viktigaste för att få ner ungdomsarbetslösheten är:
1 Slopa sjuklöneansvaret
2 Slopa LAS för företag under 10 anställda
3 Inför allmänna regler/lag för lägre ingångslöner
För småföretagaren innebär detta
- lägre risk ,att anställa unga
- lägre kostnad, att ta in unga som inte har vana och kompetens som de etablerade, erfarna personerna
Det är bra att denna fråga kommer upp i debatten. Våra ungdomar är ytterst kompetenta, vill arbeta samt är en tillgång som vi ska vara rädda om. Frågan är bara hur de ska beredas plats på arbetsmarknaden.
Är Posten företagsfientliga?
Det undrar en av våra medlemmar som påtalar att Posten borde återgå till de gamla tömningstiderna av brevlådorna.
Som exempel berättar han att i Täby Centrum töms nu postlådorna redan kl 13.00 på söndagarna.
Vi småföretagare, säger han, jobbar ofta även på söndagarna och måste få iväg våra brev till påföljande måndag. Som det nu har blivit måste vi åka till jobbet även på söndagsmorgnarna för att få iväg posten.
På vardagarna har Posten tidigarelagt tömningen med en timme till kl 18.00 (Roslags Näsby). Eftersom han ofta är på kontoret till kl 18.30 så missar företaget nu en dag i postgången till sina kunder.
För att upprätthålla god service till sina kunder måste han på grund av Postens ändring av tömningstiderna, jobba på ett helt annat sätt.
Det är väl inte meningen att Posten ska ha så stort inflytande på hur hög servicenivå vi kan erbjuda våra kunder? undrar han. Alla butiker och allting annat ökar sina öppettider. Hur kan då Posten minska sina öppettider?
Mycket som nu skickas med Posten kommer alltså fram en dag senare än tidigare. Detta är inte bra för Sveriges företagsamhet.
I dag ringde en medlem som har en liten butik och företagsformen "enskild firma". Vi kallar henne för Åsa. Åsa är 60 + och kommer om några år att gå i pension.
Den nya Kassaregisterlagen har dock ställt till problem för henne. På varje kvitto hon trycker ut och lämnar till kund, står nämligen hennes personnummer. Även de fyra sista siffrorna.
Det finns oseriösa personer som kapar andras identiteter, företag eller bostäder och det är mycket obehagligt att vem som helst får tillgång till personnumret.
Skatteverket säger att det enda hon kan göra är att skaffa sig en annan företagsform - ett handelsbolag eller aktiebolag - med allt av pappersarbete och regler som det innebär. Ska staten verkligen tvinga in människor i ökat regelkrångel för att det inte anses lika "fint" med enskild firma som andra företagsformer?
Nu har Åsa bestämt sig för att ta fram tuschpennan. Hon kommer att stryka de fyra sista siffrorna på varje kvitto. Det enda sätt som finns för att skydda sig och sin identitet.
Ska det verkligen vara så i ett land som Sverige? Nej, det tycker inte jag. Som småföretagare, oavsett företagsform, så måste du kunna skydda din identitet. Det handlar om rättssäkerhet.
Är det rimligt att man som arbetsgivare ska betala sjuklön för medarbetare som inte kan arbeta på grund av en skönhetsoperation som inte landstinget står för? Eller rehabilitering efter en krockskada för att en medarbetare kört rattonykter eller att man hoppat fallskärm på semestern?
Nej, tycker landets småföretagare.
Majoriteten av småföretagarna tycker att sjuklöneansvaret är ett stort eller mycket stort hinder för att anställa. Det, tillsammans med den höga nivån på arbetsgivaravgiften, utgör de absolut största hindren för Sveriges småföretag för att anställa och att öka jobben i Sverige.
Det framkommer i en ny undersökning som FöretagarFörbundet har gjort bland sina medlemmar.
Jag tycker inte det är konstigt om småföretagarna tvekar att anställa. Slopa sjuklöneansvaret för småföretagen. Det är ett sätt att "hyvla trösklarna" och underlätta för småföretagen att våga anställa.
Småföretagen valfråga
Hur ser Sverige ut 2014?
Hur märker medborgarna att Sverige haft en alliansregering i åtta år?
Vad vill ni jobba vidare med om ni får fortsätta regera?
De frågorna diskuterades när Timbro samlade Alliansens fyra partisekreterare till en idéfrukost.
Det blev mycket tal om kunskapsamhälle, varfrihet, strukturella reformer och företag. Några direkta svar på vad Alliansen vill göra för företagen gavs inte.
Frukostmötet i sammandrag följer här nedan.
Erik Ullenhag (FP): Det lönar sig att arbeta, man får behålla hälften av varje hundralapp. Valfriheten är större och mer självklar. Sverige har förhoppningsvis infört euron. Ett spännande genombrott är synen på äldre. De ses inte längre som ett hjälplöst kollektiv efter 65.
Per Schlingman (M): I den globala konkurrensen är Sverige vinnare. Vi har genomfört reformer för strukturomvandling. Människorna är friare att fatta fler beslut. Fler företag drivs av kvinnor och invandrare. Vi har en tryggare och bättre brottsbekämpning.
Vi har gått från industrisamhälle till tjänstesamhälle. Vårt välstånd bygger på att ta tillvara människors kompetens. Det samhället blir rikare. Handlar också om beskattning.
Hushållsnära tjänster skapar nya jobb och nya företag. Hur liknande reformer ska se ut i fortsättningen är för tidigt säga. Vi måste pröva oss fram. Driva en politik som ger incitament för fler arbeten och företag. 2014 har vi ett samhälle där det är lönsammare att arbeta och driva företag.
Lennart Sjöberg (KD): Vi var världens friskaste men världens sjukaste folk. 2014 ser väljarna effekterna av sjukvårdsreformen. Den har slagit igenom. Vi har världens bästa sjukvård.
Och världens bästa mångfald i sjukvården. Fler äldre känner sig trygga. I den kommunala förskolan, där det idag jobbar 80 procent kvinnor, har männen brutit in.
Alla människors lika värde syns oberoende av kön, ålder, eller om man är invandrare. Ungdomar känner att de betyder något.
Maria Rankka, Timbro: Unga är viktiga väljare och samhällsgrupp. Hur ska vi hitta idéer som attraherar dem?
Erik Ullenhag (FP): Vi kommer också se förändringarna i kunskap. Läraryrket står inte längre längst ner på listan av attraktiva yrken. Det är viktigt att skapa framtidstro. Om unga inte tror att framtiden blir bättre satsar de inte .
Per Schlingman (M): Jobb viktigast för unga människor. Politikerna pratar för lite om frågor som engagerar unga människor.
Sverige har betydande utmaningar. VI måste återställa överskottet i statsfinanserna och se till att arbetslösheten inte biter sig fast. Hoppas folk ser att Sverige har en regering somhar tagit ansvar för att återställa statsfinanserna och att det får konsekvenser för reformpolitiken.
Det finns en idékonflikt i synen på människan och människans förmåga. Politikerna måste visa att de tar människans förmåga på allvar. I Synen på människan; vilket samhälle ska Sverige vara? Viktigt prata med människor om det.
Anders Flanking (C): Vi har påbörjat ett väldigt viktigt värderingsskifte. Obama vann valet på "Change". Det gjorde vi också. 2014 har vi förändrat Jantelagen.
Vi har genomfört flera viktiga reformer.
Per Schlingman (M): Hur kan Sverige växa efter finanskrisen? Hur ska vi klara demokrati och global konkurrens? Vad är det för färdriktning som för Sverige framåt; arbetslinjen eller bidragslinjen?
Erik Ullenhag (FP): Kunskapsskolan, vi måste ha en skola med mer kunskap. Alla överens om att vi inte kan konkurrera med låga löner Men vi kan konkurrera med kunskap. Kunskap och kreativitet. Att lyckas i skolan ger ett väldigt självförtroende.
Företagaren Lennart Grafström tyckte regeringen helt saknar engagemang när de talar om småföretag och entreprenörskap, särskilt Borg och Reinfeldt.
Ander Flanking:
- Vi har varit lite dåliga på att kommunicera de reformer som görs. Apoteksreformen ger inte bara bättre tillgänglighet och öppettider utan skapar också möjlighet till nya företagare. Det är ett antal sådana reformer som vi gjort men vi har inte varit särskilt bra på att berätta om dem. Visionen är att 2014 ska vi ha det högsta nyföretagandet och den lägsta ungdomsarbetslösheten i EU.
Erik Ullenhag:
-Vi sitter alla lite fast i oförmågan att tala om vad som skapar välstånd. Ikea är makalös framgång. Tala om vad entreprenörskapet betyder. Någonstans måste skattekronorna skapas. Viktigt ändra attityder till företagandet. Att grannen närmast blir glad när det inte går så bra och att Jantelagen slår till om det går bra. Det ska löna sig att ta ansvar, driva företag och ta risker. Där måste vi alla bli bättre. Vi är för dåliga på att prata om det växande Sverige.
Grafström menade att man också måste se arbetslinjen ur ett företagarperspektiv. Då är den riskfylld. Vad vill Alliansen göra föra att få företagen att anställa?
Per Schlingman: Det är en rätt komplicerad fråga. Vår utgångspunkt är att se till företagens lönsamhet och deras möjlighet att fokusera på sin kärnverksamhet. Detta är en relevant fråga som på marginalen påverkar hur många som anställs, inte minst unga människor.
Sverige kommer fortsatt ha en svensk modell med parter som tar ansvar. Frågan är hur man ska utveckla den svenska modellen så att det inte blir tröskeleffekter. Det är inte akut att lösa under nästa mandatperiod. Men framöver, när fler företag kanske inte är avtalsbundna och färre anställda saknar kollektivavtal. Viktigt att man förstår att det är aspekter som inte minst påverkar småföretagens vilja att anställa ytterligare en person.
Om man är beredd att ta den risken, och vem som ska ta den.
-Vår poäng med vårt engagemang i företagarfrågan är att göra småföretagen till en väldigt viktig del av vår berättelse om framtiden. Den är ett viktigt svar hur Sverige blir ett rikare land.
-Socialdemokraterna har öppnat för att den blir en valfråga.Vi ska vara väldigt glada för det. Vi bejakar en diskussion om skapande och hur vi ser till att fler vill etablera företag.
-Man ska heller inte glömma bort inkomstskatten. Jag träffade soloförtagare för ett tag sedan. För dem är inkomstskatten väldigt viktig, sa Per Schlingman.
Läste på Svenskt Näringslivs hemsida igår att det skett en överenskommelse mellan företag och fack inom trä- och möbelindustrin om att unga nu kommer att undantas från LAS. Anledningen är inte helt oväntad - göra branschen mer attraktiv och göra det lättare för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Det är bra på många sätt. Det är viktigt att ta till vara på all den kompetens inom hantverksyrkena och alla jobbhungriga ungdomar. Dessutom är det viktigt att trä- och industribranschen överlever. Och ungdomar är en otrolig resurs - de är drivna och välutbildade (inte nödvändigtvis akademiker), de är öppna och står och stampar. De vill jobba! Och alla steg som öppnar upp för möjligheten att få dessa ungdomar att känna sig behövda, göra nytta och ingå i ett sammanhang, är bra! Men frågan är om riktade insatser är rätt väg att gå?
Jag tror att samhället i långa loppet tjänar på att ta hänsyn till hela småföretagargruppen istället för att fokusera på särskild bransch. Vi måste ge småföretagen en tryggare situation än vad de har idag. Och känner småföretagarna sig trygga kommer även facken och storföretagen dra nytta av det. Framför allt behöver småföretagen slippa de tunga regelverken de utsätts för idag och som är ett enormt hinder för att anställa unga. Och gamla. Jag tror inte vi tjänar på att ställa unga mot gamla, de unga behövs oavsett. Vi måste sluta se de unga som offer - de är en fantastisk potential för hela samhället. Vad vi behöver är en mindre stelbent arbetsrätt, oavsett bransch, ålder och kön. Då skapar vi fler jobb!
Gästbloggat av Maria Linde/Press- och informationssekreterare
Alla blir inte rika, men kanske lyckliga, skriver Peter J Olsson i Kvällsposten idag.
Peter J Olsson fortsätter: "Det är bra för alla om så många som möjligt klarar att skapa företag, speciellt om de lyckas växa så att de ger arbete och välstånd åt fler än ägaren.
Men för att få företag att bli riktigt stora så måste det finnas en uppmuntrande kultur för företagande.
Alla som väljer att starta eget växer inte till ett storföretag, eller har ens någon annan ambition än att vara sin egen chef och själv bestämma över arbetsvillkoren.
Men ju fler som försörjer sig som egenföretagare, desto större chans är att några lyfter.
Men det finns en mängd reformer som vi kan göra för att underlätta företagande.
Det enkla är att staten inte ska beskatta småföretag till döds eller ålägga dem byråkratiska uppgifter som tynger ner dem."
Jag kunde inte skrivit det bättre själv. Det ovanstående avspeglar väldigt väl det som så ofta kommer fram i FöretagarFörbundets undersökningar och som är så utmärkande för just våra minsta företag. De behöver bli sedda och bekräftade samt uppskattade för det de bidrar med i uppbyggandet av vårt samhälle och vår välfärd.
Under årets sista dagar kommer det en hel del mail från medlemmar som önskar God Jul och Gott Nytt År. Men det kommer också mail från medlemmar som äntligen tar sig tid att skriva ner det som man är upprörd över.
En sådan fråga är ROT-avdraget. Som befarat håller det inte med de utlovade 10 dagarnas utbetalningstid, utan det kan dröja 35-40 dagar, efter det att ansökan gjorts, innan Skatteverket betalar ut pengarna.
För småföretagarens del innebär det att man ligger ute med pengar betydligt längre nu, än innan. Som företagare kan man heller inte hävda att "vi i bolaget är så tyngda av arbete att vi tyvärr inte hinner göra momsdeklarationer och betala in avgifter och skatter i tid". Det är lagstadgat. Dock kan man från Skatteverket hävda detta angående utbetalning av ROT-avdraget, då de tio dagarna är ambitionen.
Det behövs bättring och som liten företagare kan man inte mycket göra.
Nu närmar sig snart sista datum för då kassaregister ska vara beställt och som av en händelse går Skatteverket ut med ett pressmeddelande om hur stort skattefusket är bland småföretag.....
Skatteverket har under 2009 granskat cirka 500 företag där det funnits misstankar om manipulation av kassaregister och närmare 300 ärenden har överlämnats till åklagare för utredning. Verket säger: "Resultatet visar att kassaregisterlagen som träder i kraft den 1 januari nästa år behövs."
Självklart är det bra att vi granskar misstänkta företag och självklart ar det bra att verket vidtar åtgärder för att komma åt skattefusk och den snedvridning av konkurrensen som skattefusket innebär.
Men det är inte bra att man drar slutsatser utifrån ett på förhand nästan givet resultat dvs att de man misstänker också i realiteten skattefuskat. Det enda det visar är att Skatteverkets kontroll fungerat och att verket gjort sitt jobb. Det säger ingenting om alla småföretagare i Sverige.
Det finns hundratusentals småföretagare som INTE ägnar sig åt skattefusk och som nu ännu en gång känner sig misstänkliggjorda och smutskastade. Det tar jag avstånd från.
FöretagarFörbundet har tidigare i en rapport kritiserat Skatteverket för deras Skattefelskarta där vi kunde visa att verket blåser upp skattefusket i de minsta företagen genom att verket rubricerar skattefusk bland privatpersoner som "företagande", bortser från egna undersökningar och extrapolerar icke-slumpmässiga revisioner görs fifflet större.
FöretagarFörbundet anser att det är korrekt att stävja skattefusk och illojal konkurrens men det ska inte vara på bekostnad av hundratusentals ärliga småföretagare och det måste göras en ordentlig konsekvensanalys innan lagen träder i kraft.
