I dagarna har det varit stort fokus på de allra minsta företagen. Swedbank och Barack Obama står för de senaste nyheterna. Swedbanks senaste småföretagarbarometer visar att de minsta företagen med 1-4 anställda har klarat den djupa konjunkturnedgången något bättre än de större småföretagen. Allra svagast är konjunkturen i bolag med 20-49.
"Vi bedömer att stigande enhetsarbetskostnader kommer att öka kraven på ytterligare personalnedskärningar under 2010. En fortsatt ökad effektivisering i företagens inköp och produktion förutses, vilket ökar strukturomvandlingen i svenskt näringsliv", skriver Swedbank.
Obama föreslog häromdagen en rad skattelättnader för småföretagen för att påskynda sysselsättningen. Det är toppen att det stora landet visar hela världen att det är värt att satsa på småföretagarna. För det är de som kan ta Sverige ur krisen! Det har varit FöretagarFörbundets budskap under lång tid.
I slutet av september presenterade vi återhämtningspaket för att öka sysselsättningen med en rad förslag på åtgärder. Hur ska Sverige kunna återhämta sig efter lågkonjunkturen på bästa sätt? Även om vi nu ser vissa tecken till återhämtning i ekonomin är läget fortfarande allvarligt. Särskilt på den eftersläpande arbetsmarknaden kan vi räkna med att läget kommer att vara svårt ett bra tag framöver.
FöretagarFörbundet vill därför se åtgärder som gör det lättare för företagen att hämta sig efter den rejäla smäll som finanskrisen gav upphov till. Vi vill att Regeringen i första hand använder mer långsiktiga verktyg för att skynda på återhämtningen. Sällan har tillfället varit så bra att genomföra långsiktiga reformer som stärker småföretagen och räddar jobb.
I korthet är våra förslag dessa:
- Inför ett grundavdrag i arbetsgivaravgiften på 15,71 procentenheter.
- Slopa sjuklöneansvaret de första 14 dagarna.
- Förenkla ROT-avdraget och sänk byggmomsen
- Inför krångelstopp - skjut upp den nya kassalagen
- Satsa på underhåll av Sveriges infrastruktur.
- Säkra småföretagens finansiering
Läs mer om förslagen här.
Gästbloggat av Maria Linde/Press och informationssekreterare
Miljöpartiet skriver i en debattartikel följande:
"Motorn för hela utvecklingen finns inte i huvudet på oss politiker. Den finns i småföretagen. De negligeras tyvärr ofta när politiker vill leverera stora visioner, detta trots att det många gånger är där som de praktiska lösningarna finns. En offensiv småföretagarpolitik är en förutsättning för en hållbar utveckling. Det är därför som vi vill koppla ihop villkoren för småföretagen med en genomtänkt satsning på ny teknik och hållbar samhällsplanering.
Miljöpartiet har valt att prioritera en generell sänkning av arbetsgivaravgifterna för de små företagen. Med en tioprocentig minskning skulle småföretagen få ett viktigt ekonomisk utrymme som innebär att man kan anställa fler."
Jag håller helt med om att en offensiv småföretagspolitik är en förutsättning för en hållbar utveckling. Småföretagarna är uthålliga, flexibla och det är i småföretagen som jobbtillväxten sker.
Men alla storlekar på företag behövs för vi är beroende av varandra och varandras varor och tjänster. Därför behöver vi en bra näringspolitik som ger oss de bästa förutsättningarna oavsett om du är enmansföretagare eller ett storföretag. Vi behöver generella åtgärder och vi behöver förändra attityderna och synsättet när det gäller inställningen till företagande, försörja sig själv, göra något man tycker är roligt och känns meningsfullt, bygga företag, växa och utvecklas, ta risker och så vidare.
Generell sänkning av arbetsgivaravgiften är bra för alla företag men betyder självklart mest för de allra minsta och kan också göra att man anser sig ha råd att anställa ytterligare en.
Jag läste socialdemokraten Luciano Astudillo´s debattartikel i Aftonbladet igår. Det var raka besked till tusentals småföretagare och deras anställda - idag totalt cirka 10 000 personer.
Om Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet kommer till makten efter nästa val så kommer avdraget för hushållsnära tjänster att tas bort!! Det kommer innebära ett tapp på tusentals arbetstillfällen.
Mycket riktigt skriver Luciano Astudillo att tjänstesektorn under lång tid har vuxit i betydelse. Men det är tydligen skillnad på företag och företag - eller vad de sysslar med. Det är helt okey att ha avdrag för typiskt manliga jobb som t ex att renovera hus men det är inte okey att ha skatteavdrag för typiskt kvinnliga jobb som t ex städning.
Att vi i och med avdraget för hushållsnära tjänster också har fått en svart marknad vit och därmed mer pengar till statskassan, pensioner och sociala avgifter som betalas in för de anställda samt rimliga löner, är något som inte tas upp i debattartikeln.
Istället vill Socialdemokraterna satsa på branscher som telekom, IT-service, design, konsultverksamhet och dataspel.
Grundproblemet är att vi har för små och få möjligheter att bygga ekonomiskt starka företag - lönsamheten är för låg, skattetrycket för högt och småföretagen har det tufft om de vill växa.
Hur stimulera småföretagande? (frågor till Schlingmann och Vestlund)
Per: Viktigt se helheten. Grundläggande hindret är lönsamhet, att man är osäker om man har jobb till en anställd. Politikens ansvar är att se till att förutsättningar till lönsamhet är bättre. Regelkrånglet är inte det svåraste, de är idag överkomliga. Kluster i universitet, ungt företagande etc är bra exempel på stimulans för företagande.
Börje: Vi vill införa riskkapitalavdrag upp till 100 000 kronor. Finansiering av företag är ett stort hinder för att växa. Finanssektorn måste vi politiker trycka på. Finns det några åtgärder som vi kan ta till så ska vi göra det.
Per: Inte bara politikerna som har ansvar för de små. Storföretag har också varit med att inte skapa de bästa förutsättningarna för småföretagare. Händer inte sällan de köper upp de mindre företagen.
Röster från småföretagarna i panelen:
Jonas: Jag känner igen mig i rapporten, man jobbar hela tiden. Det är skoj, men bra att familjen ställer upp, är man sjuk måste man jobba ändå.
Nanny: Jag blev egen för att bestämma över mig själv och min tid. Men man kan inte bli sjuk, Ipren ligger alltid i väskan.
Ritva: Jag kan inte tänka mig vara anställd igen. För elva år sen startade jag och det kommer jag fortsätta med. Jag känner inte igen mig i Vestlunds bild. Jag vill inte anställa, däremot har jag bildat ett nätverk där vi inte gör vinst i bolaget vi har gemensamt och så vill jag leva vidare. Jag har skapat min egen lönsamhet.
Johan: Jag startade för att jag är en svår typ, jag måste jobba med sådant som jag känner engagemang inför och det skapar jag själv. Man sticker ut skallen som egenföretagare, man är sårbar. Jag välkomnar från politikers håll att vi är en stor resurs och kostar samhället lite.
Jonas: Bästa med att vara egen är att man bestämmer själv, men företagandet går aldrig att släppa tyvärr.
Ritva: Jag vill fråga Per Schlingmann när revisionsplikten avskaffas? Den skulle ha avskaffats i våras.
Per Schlingmann: En fråga som är under utredning. Vi har noterat det men kan inte ge besked nu. Kan bara tillägga att vi noterat det.
Johan: Jag vill se mer verkstad, för mycket snack. Ni måste se den verkligheten vi lever i!
På frågan om vilken konkret fråga (S) resp. (M) kommer vinna soloföretagarnas röster på i valet 2010, svarar:
Börje Vestlund: Riskkapitalavdraget
Per Schlingmann: Skatterna, både inkomstskatterna och företagsskatten.
Gästbloggat av Maria Linde/Press och informationssekreterare
Vad säger politikerna och småföretagarna själva? Per Schlingmann och Börje Vestlund
Per: Egenföretagarna har ett stort mått av ansvartagande utifrån begränsad trygghet. Egenföretagarna är på många sätt Sveriges hjältar, de är ansvarstagare.
Börje: Visst de är samhällets hjältar, när man inte har kvar sin anställning och startar företag är att ta ansvar. Men problemet är att många inte växer och bli större. Socialdemokraterna har inte klarat stimulera till det och inte Alliansen heller. Vi måste fråga oss hur vi kan få de att växa. Vi måste stimulera nya företag genom ex bättre villkor och S har bra förslag på det.
Varför fokus på de stora företagen och inte de små?
Börje: Det är inte nyhetsmässigt att de små går omkull, det drabbar ju ingen anställd. Därför finns inte det fokuset, tyvärr.
Per: Vi har en historia av framgångsrika företag. Det ni gjort är bra för att lyfta fram de små. Jag ser dock förändringar, Gnosjöperspektivet har fått uppmärksamhet. Det ligger på oss politiker att se de små företagen. Viktigt att vi kan se till att de små exempelvis kan få betalt. Allt för mycket fokus på hur man ska få företag att växa. Politiken måste gynna förutsättningarna för alla företag.
Vad skulle ni vilja göra för att ändra på osynligheten av småföretagarna?
Per: Vi måste öppna upp för företagande i nya branscher. 9 av tio kom från arbetslöshet in i tex hushållsnära tjänster. Kulturella faktorer, så som uppmuntra i skolan till företagande. Kapitaltillförseln är också central. Det är svårt att finansiera om du som egenföretagare vill utveckla ditt företag. Det gäller att se alla faktorer.
Börje: Man ska synliggöra lågstatusyrken genom exempelvis tävlingar etc, och jobba för att komma in i media och på så sätt öka statusen av företagande. Vi som politiker ska inte diktera villkoren för företagare.
Börje: Kika närmare på arbetsgivaravgiften och regelverket. Alliansen har misslyckats i båda fallen.
Gästbloggat av Maria Linde/ Press- och informationssekreterare
Camilla Littorins presentation av undersökningen
"Jag ÄR mitt företag"
Småföretagen är heta i dagens politiska debatt. Alla älskar småföretagen. Nu har vi valt att titta närmare på den allra största gruppen småföretagare - enmansföretagarna. Av Sveriges dryga 900 000 företag är omkring 600 000 enmansföretag. Av dessa är det endast cirka 150 000 som kan anses leva på sitt företagande.
De tre största grupperna av enmansföretagare jobbar inom skogs och jordbruk, bygg och anläggning eller driver konsultverksamhet.
Varför blir man egenföretagare?
Det är en stor blandning av tvång, tradition, vilja och ren och skär slump. Att driva företag för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden är ett mycket vanligt motiv bland kvinnor, yngre företagare och personer med utländsk bakgrund.
För många yrkesgrupper finns inte heller anställning som alternativ. Några känner kallet att bli företagare och andra oket att ta över efter närstående. Men den vanligaste drivkraften är friheten som enmansföretagandet innebär.
Det viktigaste för egenföretagarna är att vara omtyckt av sina kunder, göra något man tycker är roligt och kunna styra över sin tid. Bygga bolag och tjäna mycket pengar är inte så viktigt. Mer än hälften av alla enmansföretagare engageras främst av själva verksamheten framför företagandet. De identifierar sig i första hand med sin yrkesroll och det är bara var femte som primärt ser sig som företagare. Men intresset för att "bygga bolag" ökar med omsättningen.
De flesta upplever att de har balans mellan arbete och övrigt liv trots att mer än hälften arbetar mer än 40 timmar i veckan. Var fjärde jobbar mer än 56 timmar i veckan.
De flesta upplever att de har balans mellan arbete och övrigt liv trots att mer än hälften arbetar mer än 40 timmar i veckan. Var fjärde jobbar mer än 56 timmar i veckan.
De flesta är nöjda eller mycket nöjda med sin livssituation på arbetet och något fler vad gäller livssituationen utanför företaget. Det kan bero på flexibiliteten i jobbet.
Tre av fem arbetar både hemifrån och på annat ställe men gränserna mellan arbete och fritid blir då inte helt tydliga.
Vi ställde frågan: "Varför har du ingen anställd i ditt företag idag? " Det vanligaste svaret är att det inte finns tillräckligt med arbete för att kunna anställa någon. Ibland behövs det extra resurser, eller säsongsanställda, men det räcker inte för att sysselsätta en medarbetare under hela året.
Vissa enmansföretagare vill helt enkelt inte växa. Ibland är verksamheten starkt knuten till företagaren som person och det går inte att sätta in någon i hans/hennes ställe. Några pekar på att det är för dyrt att anställa, att det känns riskfyllt och att de inte har några marginaler att göra en felrekrytering.
Precis som hela gruppen småföretagare, nyttjar enmansföretagarna sällan de trygghetssystem de pumpar in pengar i. Men de gör det i något större utsträckning än småföretagare med anställda. Det går inte att fullt likställa en anställd med en företagare vad gäller ansvar, och särskilt inte en enmansföretagare. Och är man som enmansföretagare sjuk finns det ingen där som kan hoppa in och driva verksamheten vidare. Detta märks genom att hälften av alla enmansföretagare uppger att de varit på jobbet då de egentligen borde legat hemma och kurerat sig.
Trots att 40 procent är med i A-kassan var det bara en procent som anmälde sig arbetslös under det senaste året.
Endast var tredje enmansföretagare har ambitionen att växa och att anställa medarbetare
Nästan två tredjedelar har stor tilltro till framtiden, och kvinnor har störst tillförsikt medan företagare med utländsk bakgrund har minst. Mer än hälften uppger att om företaget skulle gå dåligt skulle det inte bara drabba företagaren själv utan även andra som exempelvis kunder, samarbetspartners och familj.
Det här vill småföretagarna ha:
- Ett trygghetssystem som är anpassat för företagarnas verklighet
- Sänkning av arbetsgivareavgifterna för aktiebolag
- Slopad revisionsplikt
Gästbloggat av Maria Linde/Press- och informationssekreterare
Att småföretagen får Sverige på fötter...
...är något vi på FöretagarFörbundet länge har hävdat. Under valåret 2010 uppmärksammar vi det än mer, och tar samtidigt initiativ till ett sundare företagsklimat. Är du med?
Under februari månad anordnar FöretagarFörbundet, tillsammans med Korpen, en stegtävling där du, dina arbetskamrater, kunder, familj och vänner dels kan investera i er egen hälsa, dels kan ta steg för småföretagarna. Vardagsmotion gör underverk. Dessutom är det en rolig utmaning. Och varför inte ge bort hälsa i julklapp?
För varje Hälsogåva du ger bort skänker vi också upp till 20 kronor till organisationen Hand in Hand - en organisation som skapar förutsättningar för bestående utveckling genom hjälp till självhjälp. Efter träning i entreprenörskap erbjuds mikrokrediter för att starta egen verksamhet.
Du tävlar genom att bilda ett eget lag, eller så kan du gå med och tävla i samma lag som våra ambassadörer, småföretagarna Sofia Appelgren och Ola Lauritzson. Självklart kan du också utmana dig själv och förbättra dina resultat.
Jag kommer att bilda ett lag tillsammans med mina arbetskamrater och vi kommer ta många steg för landets småföretagare.
Hoppas ni är många där ute som antar utmaningen! Anmäl dig och ditt lag här. Det är lätt!
Läste i dagens Expressen, på ledarsidan, en artikel skriven av Anna Dahlberg. Anna Dahlberg tar upp synen på riktiga "karlajobb" respektive "fruntimmersgöra" - något som jag också känt stor frustration över. Varför ska det vara bättre att hålla i en hammare än i en dammsugarslang? Vilken människosyn har vi då?
Vår ekonomi står inför en gigantisk omvandling och då går det inte att enbart se till industrins behov och framtid.
Enligt Almega jobbar i dag nästan hälften av de arbetande svenskarna i tjänsteföretag. Om den offentliga sektorn räknas in blir andelen åtta av tio. Åttio procent av alla nystartade företag, en fjärdedel av all export, två tredjedelar av Sveriges BNP bygger på tjänster.
Skattereduktion för hushållsnära tjänster har verkligen satt fart på företagandet.
År 2009 är efterfrågan på vita hushållsnära tjänster enorm. Det är en bransch med över 2 700 aktiva företag som går framåt trots lågkonjunkturen och som med all säkerhet kommer att växa ytterligare. Almegas undersökningar (gjorda av Demoskop) visar att cirka 10 000 nya riktiga heltidsarbeten har skapats och attityden till svarta hemtjänster har förändrats.
Denna reform och omvandling för en hel bransch är en succé. Ändå har den politiska debatten fastnat i en diskussion kring systemets vara eller inte vara, konstaterar Almega. Trots att det finns en majoritet som är för skattereduktionen ibland allmänheten finns det de som vill ta bort avdraget.
10 000 nya jobb innebär att RUT-avdraget inte längre kostar staten någonting och från och med nu kommer att generera vinst. Allt enligt en rapport från statliga Konjunkturinstitutet (2005), skriver Anna Dahlberg i sin artikel.
Det är en självklarhet att samhället blir den stora vinnaren i ett system som ger förutsättningar för skapandet av nya företag och arbetstillfällen och som samtidigt tillgodoser människors behov. Att det sker i en kvinnodominerad bransch som främst utgörs av små företag med anställda som kommer från tidigare arbetslöshet är givetvis extra positivt.
Johan Westerholm (S) skriver på sin blogg "Mitt i steget" om Svenskt Näringslivs rapport samt om den förda politken contra oppositionens förslag.
Johan W skriver bland annat att han blir mer och mer kritisk till hur regeringen hanterar framför allt industripolitiken och han hänvisar till ett uttalande av Anders Borg (M) som vitsordar att någon sådan politik inte existerar med sitt uttalande till SR/Ekot ,den 27 november, där Borg säger:
- I grund och botten ska vi inte bedriva industripolitik, vi ska bedriva näringspolitik. Näringspolitik bygger på att man har breda villkor för hela företagsamheten, säger finansminister Anders Borg (M).
Ur ett småföretagarperspektiv kan jag inte se problemet så som Johan Westerholm gör. Tvärtom! Det är bättre villkor, förutsättningar och möjligheter till företagande som behövs, om vi ska få fler i arbete, få tillväxt samt kunna klara framtidens utmaningar i en allt mer globaliserad värld med ökad konkurrens.
FöretagarFörbundet vill se mer av generella åtgärder och där man inte ställer näringspolitik mot industripolitik. Vi behöver industrin men vi behöver också alla andra typer av små, medelstora och stora företag. Därför är en bra näringspolitik att föredra framför en ensidig industripolitik.
Svenskt Näringsliv har släppt en rapport där man granskat oppositionens förslag för företagande och arbete. Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, E24 m fl medier tar idag upp rapporten.
Självklart måste de olika politiska förslagen granskas och självklart måste politiken granskas ur ett helhetsperspektiv. Olika politiska utspel och förslag kan enskilt vara mycket bra - oavsett om de kommer från Alliansen eller Oppositionen. Men det är ju först då de ställs i ett större perspektiv som vi verkligen kan utvärdera om den förslagna politiken är bra för företagssamhet. jobbskapande och tillväxt.
Allt handlar i grunden om värderingar, attityder och inställning till företagande. Att man förstår att vi håller på att lämna den "gamla världens" företagande till förmån för den "nya världens" företagande.
Det har varit en övertro på stordrift och stora arbetsplatser och att det endast är de mycket stora industriföretagen som har betydelse. Det är dags att inse de små- och medelstora företagens betydelse för samhällsbyggande, välfärd och tillväxt.
Inget företag startar som stort utan det tar år av målmedvetet arbete, personligt engagemang och risktagande.
Jag hoppas att samtliga politiska partier, dess väljare och allmänheten ser till helheten och det värdeskapande som sker ute i landets alla företag - oavsett storlek.
