Centerpartiet vill sänka skatterna, bland annat genom lägre arbetsgivaravgifter och halverad moms på arbetsintensiva tjänster. Vi måste gynna välståndsskapande krafter, skriver Per Åsling, Jörgen Johansson och Roger Tiefensee, på Brännpunkt i dagens Svenska Dagbladet.
Det är en skattegrupp inom Centerpartiet som fått i uppdrag att utforma partiets skattepolitik för nästa mandatperiod.
Skattegruppen föreslår en sänkning av arbetsgivaravgiften med fem procentenheter
upp till en lönesumma på 2,5 miljoner kronor. Reformen gör det billigare för företag
att anställa upp till tio personer.
Och man föreslår en halverering av momsen på arbetsintensiva tjänster från 25 till 12 procent. Det handlar om exempelvis restauranger, frisörer, bilverkstäder och kemtvättar.
Det finns många av FöretagarFörbundets medlemmar som instämmer i dessa förslag! Sänkning av arbetsgivaravgiften återkommer som den enskilt viktigaste frågan i alla våra undersökningar.
När det gäller momsen så är den också en källa till irritation för seriösa småföretagare som erbjuder t ex både mat och personal vid catering. Maten har 12 % moms medan personalkostnaden har 25 % moms. Om du levererar både mat och personal får man som kund betala 25 % på allt. Vad tror du händer då?? Dagens system främjar svartjobb!
Centerpartiet har i sin debattartikel lagt fram flera mycket bra förslag! Jag hoppas att de får med sig de övriga Allianspartierna.
Kassa lagen fortsätter att uppröra många av våra medlemmar.
Idag fick jag ett mail från en medlem som ännu inte har beställt något kassaregister. Företaget som har en liten fabriksbutik, har begärt undantag. De säljer mest till reklamföretag som de fakturerar. Just fabriksförsäljningen är ett sätt att överleva all import av billiga lädervaror. Turisterna tycker mycket om de svensktillverkade älgskinnsplånböckerna. Företaget har dessutom en betalterminal som de flesta kunder använder.
Kassaapparaten är ny - endast några år gammal - men extra dyr för den var då godkänd av skattemyndigheterna med dubbla kontrollremsor. Enligt företaget som sålde kassaapparaten går den inte att uppgradera.
Alltså måste de beställa en ny före årsskiftet och "skrota" ett helt dugligt kassaregister. Vilket resursslöseri!
Det känns hårt och dyrt för en liten företagare att i dessa tider behöva byta.
Är det rimligt att småföretagen själva ska tvingas betala för utrustning som bara behövs för att Skatteverket kräver det? Vi anser att Skatteverket ska stå för de nya övervakningskostnaderna.
Det måste också göras en ordentlig konsekvensanalys ur ett småföretagarperspektiv och där man utvärderar om åtgärden med kassalagen står i rimlig proportion till förväntad effekt.
När ska våra politiker ta tag i denna fråga?
Dags att anpassa arbetsmarknaden till de mindre företagens verklighet
För drygt ett och ett halvt år sedan skrev FöretagarFörbundet ett brev till arbetsmarknadens parter. Brevet uttryckte ett önskemål om att arbetsmarknaden ska anpassas till de mindre företagens verklighet. Vi vill ha en moderniserad arbetsrätt samt att turordningsreglerna i LAS tas bort för företag med upp till tio anställda.
I debatten har olika politiska partier som Centerpartiet och nu senast Folkpartiet tagit upp dessa för småföretagen så viktiga frågor.
Sedan 1970-talet har avtalens roll på arbetsmarknaden minskat, samtidigt som lagstiftarna tagit för sig allt mer. Därför är det bra att arbetsmarknadens parter säger att de vill se mer av avtal och mindre av lagstiftning när de sätter sig ner för att förhandla fram ett nytt huvudavtal.
Lagstiftning kommer förhoppningsvis i en ny avtalsordning att vara reserverad för områden där det inte går att nå en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter.
Samtidigt går det inte att blunda för att den svenska arbetsmarknaden länge har varit de stora aktörernas spelplan. LO, SAF, Industriförbundet, TCO, Svenskt Näringsliv och de andra stora aktörerna sätter agendan i praktiken, även om det pratas mycket om småföretag utåt.
Dagens system med kollektivavtal är väl anpassat till storföretagens behov. Kollektivavtalen gör det lätt att sätta löner och hantera personalfrågor för större företag med relativt få konflikter.
Men för de minsta företagen, de med under tio anställda, ser verkligheten annorlunda ut. En stor andel av dessa företag har inte kollektivavtal i dag. Därför lever de med en ständig osäkerhet om vad som gäller, samtidigt som villkoren i kollektivavtalen ofta passar dem illa. För dem kan det bli kostsamt att tvingas in i samma mall som storföretagen.
Därför vill vi inom FöretagarFörbundet att det införs en regel om proportionalitet när det gäller fackets konfliktåtgärder mot små företag i det nya huvudavtalet. Småföretagen har i praktiken inte så mycket att säga till om när avtalen utformas. Samtidigt leder en blockad ofta till att företaget går omkull. Därför ska småföretagen ha rätt att göra vissa avsteg från avtalen utan att de ska kunna sättas i blockad av facket.
I praktiken handlar vårt förslag om att göra det möjligt att välja en annan försäkringslösning än den facket dikterar, eller om att i direkt förhandling kunna kvitta lägre övertid mot högre lön inom rimliga gränser. Proportionalitet kan också handla om att i vissa fall slippa konstiga fackregler och avgifter. Till exempel tog Byggnads med stöd av kollektivavtal ut "granskningsavgifter" av alla företag, tills det att de förklarades olagliga.
Därför är det dags för en regel om proportionalitet för små företag. I ett företag med bara några få anställda är raka rör viktigare än på Volvo, och det är hög tid att arbetsmarknadens spelregler tar hänsyn till det.
Det är hög tid att våga titta på möjligheterna till särskilda regler i avtalen för mindre företag. Även om fackförbunden inte är beredda att godkänna en regel om proportionalitet för SCA eller Ericsson, kan det gå att förhandla fram en liknande regel för företag med färre än tio anställda. Då gäller det att näringslivet inte håller allt för hårt på en princip om likformighet, utan är tillräckligt flexibla för att ta vad som bjuds.
FöretagarFörbundet vill också se att sympatiåtgärder i form av t.ex. blockader förhandlas bort i det nya huvudavtalet. Den sortens åtgärder drabbar i regel en helt "oskyldig" tredje part, som ofta är småföretagare. Det borde gå att få fram en metod för konfliktlösning som inte riskerar att slå ut företag som inte har något med en konflikt att göra.
FöretagarFörbundets förslag inför förhandlingarna kan alltså sammanfattas som följer:
- Inför en princip om proportionalitet mellan vad en konflikt handlar om och vilka konfliktåtgärder som vidtas. Konflikter i detaljfrågor ska inte leda till att små företag slås sönder.
- Gör fredsplikten heltäckande. Ersätt därför trubbiga konfliktvapen som blockader med medel som inte slår mot företag med giltiga avtal som inte har med konflikten att göra.
- Särskilda regler för företag med färre än tio anställda bör övervägas, då mikroföretag är betydligt sårbarare än storföretag vid konflikter och fackliga påtryckningar.
Om dessa förslag implementeras skulle det innebära att Sveriges småföretagare får en tryggare och mer förutsägbar situation än i dagsläget. Det skulle vara till hjälp både för fackförbunden, vars medlemmar skulle få en lättare arbetsmarknadssituation och för storföretagen, som är beroende av småföretagen som underleverantörer av tjänster och varor. Därför hoppas vi inom FöretagarFörbundet att våra förslag inte glöms bort samt att de tas upp till seriös diskussion vid förhandlingarna.
Vem ska man tro på i företagarpolitiken? skriver Merit Wager sin kolumn på ledarsidan i Svenska Dagbladet idag. Wager skriver om alla de enmans- och småföretagare som var själaglada då Alliansen vann valet 2006.
Företagandet på mikronivå skulle tas på allvar. Villkoren, som är orimligt hårda, skulle förändras, och nya jobb skulle kunna skapas genom att pålagorna blev uthärdliga och man fick råd och möjlighet att våga satsa. Förhoppningarna och förväntningarna på Alliansen var höga, nu skulle det hända saker. Men de enkla, raka, nödvändiga åtgärderna uteblev. Det blev till och med lite sämre när man tog bort rabatten (fem procent) på de sociala avgifterna, konstaterar Merit Wager.
Och visst stämmer det att vi vill att det ska hända mer som ger avtryck i en småföretagares vardag, att vi vill se konkreta förändringar fortare och att vi fortfarande väntar på politiska beslut inom en hel del områden.
Men en undersökning som FöretagarFörbundet gjorde i våras visar att Sveriges verkliga småföretagare, företagare med mellan noll och nio anställda, får allt större förtroende för regeringens småföretagarpolitik och hanteringen av lågkonjunkturen. Småföretagarna uppger att de känner sig sedda och upplever att företagsklimatet har varit bättre med den nuvarande regeringen än med den tidigare.
Trots de höga betygen till regeringen förväntar sig småföretagarna mer av Alliansen. Landets största arbetsgivare, Sveriges 900 000 småföretagare, vill framför allt se en rejäl sänkning av arbetsgivaravgifterna
Läste precis i tidningen Affärsvärlden en artikel skriven av Björn-Anders Feijen, advokat ADN Law. En intressant artikel om hur vi ska få fart på investeringarna i landet.
Jag kan hålla med om att till exempel 3:12-reglerna måste bort, att det är helheten och långsiktigheten i de politiska besluten som löser företagarnas bekymmer- inte bidrag och stöd mm. Men jag tycker att det är olyckligt att ställa olika företag och företagare mot varandra.
Vi behöver alla företagsamma människor i Sverige och vi behöver bättre, generella villkor och möjligheter för alla - oavsett företagsstorlek eller verksamhet. Vi är beroende av varandra som kuggarna i ett verk och företagandet är grunden för jobb och tillväxt.
I går deltog jag på ett lunchmöte i riksdagen anordnat av Karin Pihlsäter, Folkpartiet. Min uppgift var att komma med kommentarer och synpunkter på Folkpartiets rapport "Ett Sverige fyllt av entreprenörskap och företag". Förslagen ska nu behandlas på partiets landsmöte i helgen.
Andra frågor som kommer debatteras är turordningsreglerna och Las. Riksdagsledamoten Agneta Berliner (FP) och Liberala Ungdomsförbundets Adam Cwejman med flera skriver på debattsidan i dagens Svenska Dagbladet
Alexander Bard och Mathias Sundin, Liberati, skriver på samma tema i Dagens Industri, idag.
Det uppstod ljuv musik i mina öron när jag gick igenom rapporten då rapporten innehåller många bra förslag varav flera återfinns i FöretagarFörbundets Handlingsprogram.
Ur ett småföretagarperspektiv är det viktigt att poängtera att det finns olika typer av småföretagare (0 - 9 anställda) som kan uppdelas i fem kategorier. Av dessa är det främst Utvecklaren och Fixaren som vill växa, bygga bolag och tjäna pengar. I rapporten är det mest fokus på Utvecklaren - morgondagens storföretag och som utgör 20 % av småföretagarna.
Ingen vet idag vad som är morgondagens storföretag eller vilken idé som gör succé i morgon - därför måste vi skapa system och regelverk som gör att tusen blommor, blommar! Rapporten lyfter fram detta på flera områden.
Nedan kommenterar jag några av förslagen i Folkpartiets rapport:
1) Behovet av entreprenörer och företagare - förslagen är inkluderande d.v.s. alla företag och företagare behövs - oavsett storlek. Den tar också upp synen på regleringar. Jag upplever att ju mer reglerad en marknad är, desto mer hämmande är det för utveckling och företagande. Det framkommer tydligt om man särskilt belyser Kvinnors företagande - något som både Nima Sanandaij och Anita L du Rietz nyligen gjort i sina böcker/rapporter.
2) Attraktiva Sverige - Industripolitik 3.0 - här skulle jag gärna sett att man skriver "...behov av en stark industripolitik som levererar gynnsamma förutsättningar för företagande i allmänhet och kunskapsintensiva verksamheter i synnerhet".
Folkpartiet lyfter frågan om behovet av att öka tillgången på riskvilligt kapital. Det håller jag verkligen med om men det är också viktigt att öka tillgången på kapital för alla företag som vill ta sitt nästa utvecklingssteg. Här har FöretagarFörbundet ett förslag för teknik- och marknadsutveckling, som skulle ge utdelning i form av tillväxt och jobbskapande.
3) Ett kunskapsdrivet företagande - Folkpartiet vill stärka industriforskningsinsituten samt Vinnova´s program Forska & Väx. Det instämmer jag i till fullo. Det är viktigt med satsningar tillsammans med aktiva företag och företagare. Det är i rapporten mycket fokus på kunskapsdrivet företagande men någon måste också klippa oss, köra taxi, måla, kemtvätta .....alla behövs.
4) Kapital för innovation och tillväxt - Alla förslag är bra - främst riskkapitalavdrag samt fondering. Tillgången på privata resurser för investeringar i tidiga skeden måste kraftigt ökas genom ett skattesystem som subventionerar insatser. Det behövs lika goda villkor för finansiering och rådgivning till affärsutvecklingsprojekt inom som utanför universitetssfären.
Det som tas upp är olika satsningar av privata medel, affärsänglar mm Här är det viktigt med långsiktiga satsningar, system och regelverk samt ett långsiktigt ägande - vi har sett för mycket av det ansiktslösa ägandet, institutionella ägandet, kvartalsekonomin och dess konsekvenser.
5) Balans mellan risk och vinst - Trygghetssystemet. De förslag som nu ligger från Alliansens sida, totalt tio stycken, är mycket välkomna. De innebär bland annat att det blir lättare att få ut A-kassa utan att behöva likvidera sitt företag, att den som provar företagande under ett uppbyggnadsskede får behålla sin trygghet från sitt tidigare jobb under längre tid och att reglerna för föräldrapenning inte längre ska räkna med att företagare jobbar sju dagar i veckan.
En mycket viktig nyhet för både anställda och företagare i små företag är också att förslaget innehåller ett högkostnadsskydd i sjukförsäkringen.
Men Sjukförsäkringsystemet är i grunden fel och det går inte att lösa med en begränsning. Nu införs ett skydd istället för att ge sig på systemet i grunden. Det vore bättre att se över hur staten tar in betalningar i systemet eftersom de små företagen utnyttjar väldigt lite av det. I dag slår sjukförsäkringssystemet mycket snett. Siffror från Försäkringskassan visar att de små företagen har en låg sjukfrånvaro till skillnad från de större företagen som har det dubbla. Så det bästa och mest rättvisa är att helt slopa sjuklöneansvaret i de små företagen.
6) Skatter - Sänkt Arbetsgivaravgift - Andelen småföretagare som kan tänka sig att nyanställa sjunker. Samtidigt uppger 75 procent av de tillfrågade att en sänkning av arbetsgivaravgiften starkt skulle påverka deras vilja att anställa. FöretagarFörbundet anser att regeringen måste halvera arbetsgivaravgiften på lönesummor upp till en miljon kronor. Regeringen måste stimulera efterfrågan på arbetskraft hos företagen, och inte bara utbudet. Det senaste jobbskatteavdraget är självklart positivt för löntagaren, men kostnaden för att anställa är densamma som förut. Bra att man vill slopa 3:12-reglerna samt stärka rättssäkerheten i skattehanteringen.
7) Tillväxt och internationalisering - de mindre och medelstora företagen behöver en infrastruktur av information och rådgivning om export och annan verksamhet utomlands. Något som de stora företagen lättare klarar av.
8) Konkurrens - ett viktigt område som här lyfts fram är offentlig upphandling och behovet av att stärka de små företagens möjligheter att delta. En annan fråga som tas upp är den nya lagen om valfrihetssystem. Kunden av den offentligt finansierade tjänsten får själv välja bland godkända utförare. Det tycker jag är bra av flera skäl. Kunden bestämmer själv vad som är kvalitet. Det finns också möjligheter för många och nya företagsidéer att växa sig starka inom denna sektor.
9) Mindre krångel - är något som står på småföretagens önskelista och även är Alliansens ambition. Vi behöver här se en ökning av förenklingstakten samt en större avreglering. Det är oerhört viktigt att kommunerna också går i samma riktning, att minska regelbördan för företagen.
10) Entreprenörskap i skolan - i skolans styrdokument står att utbildningen ska syfta till anställningsbarhet. Jag instämmer helt i Folkpartiets förslag att det omgående ska ändras till att utbildningen ska syfta till försörjning genom anställning eller företagande. Det vi behöver i Sverige är företagsamma människor - oavsett om vi är anställda eller driver företag. Och detta ska gälla för alla utbildningar - oavsett nivå.
Sammanfattningsvis anser jag att det i rapporten finns många mycket bra och konkreta förslag. De samverkar och skulle om de genomförs kunna ta Sverige till en tätposition i världen, igen. Mycket handlar om synsätt, attityder och värderingar när det gäller företagandet och dess betydelse för samhällsutveckling samt det välstånd vi alla vill ha.
Världens största regelförenklingskonferens har hållits i Stockholm. Mycket bra att Sverige under EU-ordförandeskapet lyfter upp frågan om regelförenkling. Det behövs verkligen både i Sverige och internationellt.
I många av våra undersökningar återkommer regelkrånglet som ett av de hinder man upplever som företagare. Som småföretagare är problemet ännu större för dels ska man hinna med allt själv, dels ska man kunna allt själv. En ofta omöjlig situation. Dessutom är det ganska kostsamt att köpa sig denna kompetens.
Slopad revisionsplikt är ett typiskt exempel på en regelförenkling som vi gärna ser realiserad. Jag vet att det utreds men hade hoppats på att beslutet redan kommit. I Europa är det endast Sverige och Malta som har kvar revisionsplikten. Vad är det som gör oss så unika??
Småbolagsregler är ett annat område som jag gärna ser införs så snart som möjligt. Idag har vi samma regelverk för stora som för små företag. Här behövs ett tydligare småföretagarfokus med enkla, tydliga och få regler. Allt för att få ett ännu bättre företagarklimat.
Småföretagarna på alla politikers läppar:
Men är kärleken besvarad?
Vem är det som varje dag, året runt, sliter i det tysta? Där var fjärde jobbar mer än 60 timmar i veckan och varannan tar ut max två veckor ledigt på sommaren. Vem är det som är Sveriges största arbetsgivare, som betalar till ett trygghetssystem som man inte utnyttjar (92 procent söker inte ersättning för sjukdom eller vård av barn)? Som sällan själva syns i debatten - det har man inte tid med. Vem är det som får hela vårt samhälle att faktiskt fungera, vår vardag att gå runt och lokalsamhället rullande? Vilka är det som vår statsminister i sitt installationstal kallade "Sveriges ryggrad"? Och vilka är det som plötsligt är på alla politikers läppar?
Svaret är naturligtvis Sveriges över 900 000 småföretagare.
Det har väl inte undgått någon att alla politiker älskar småföretagen. Till skillnad från många storbolag är småföretagen nu de goda. Plötsligt hör inte småföretagsfrågorna till högerblocket. Nästan tvärtom. Lars Ohly och Vänsterpartiet kallar sig småföretagarvänliga och Mona Sahlin tar upp småföretagarna som en av de viktigaste grupperna i Sverige.
Vi tackar och bockar. Vi på FöretagarFörbundet har arbetat aktivt med att visa vilka småföretagarna verkligen är, att det faktiskt är skillnad på företagare och företagare. Detta har uppenbarligen gett resultat. Men när andra stora aktörer ger sig ut och talar sig varma om småföretagare, vill vi bara klargöra vilka landets småföretagare verkligen är.
Den stora majoriteten småföretagare befinner sig långt ifrån allt vad Gaseller, Eurofrågor och Globaliseringsråd är. Av Sveriges över 900 000 företag, är det 96 procent som har mellan 0-9 anställda, de flesta har ingen eller någon anställd.
Visst har det hänt en del. Men mycket återstår. Att överösa småföretagarna med kärlek är självklart fantastiskt. Men kärlek utan innehåll håller ju inte i längden. Så nu väntar vi på FöretagarFörbundet, tillsammans med nästan en miljon småföretagare, på att alla vackra ord också ska bli verklighet.
Det stora intresset för landets småföretagare tas bland annat upp av PJ Anders Linder i dagens ledare i Svenska Dagbladet samt bloggaren Anders Nilsson, socialdemokrat, som talar om först lite hångel och sedan förbud.
Intressant är, som jag förut skrivit i denna blogg, att den stora enighet som finns bland landets politiker, när det gäller småföretagens betydelse för tillväxt, samhällsbyggande och jobbskapande borde kunna resultera i bättre villkor samt möjligheter att starta, driva, äga och utveckla företag i landet.
Vid nyår skärps beskattningen av vinster vid försäljning av fåmansbolag.
Om lagen inte ändras höjs beskattningen av mindre vinster vid försäljning av fåmansbolag från och med 2010. Då kommer de första 5 milj kronorna av vinsten beskattas som lön. Det innebär som värst 700 000 kronor mer i skatt. Och de som drabbas värst är de med de minsta företagen.
Ändring spelar ingen roll för den som gör vinster på mer än ca 10 milj kronor. Men för den som säljer sitt fåmansbolag och gör en lägre vinst blir det däremot en kännbar höjning. Det är helt fel att skatten höjs mer för dem som har lägre vinster.
Jag hade kontakt för ett tag sedan med en medlem som sedan många år tillbaka driver ett litet företag som importerar och säljer tryckutrustningar.
Han menade att det inte ska vara svårare att sälja ett litet företag - som man ägt i ett antal år, som omsätter cirka fem, sju miljoner kronor och har några få medarbetare - än att sälja en villa. En småföretagare har oftast satsat många timmar och obetald tid för att kunna bygga upp sitt företag samt för att skapa arbetstillfällen. Ett hårt slit och risktagande ligger bakom ett framgångsrikt företag.
Ofta är det ungefär samma pengar. Och denna kategori är ofta inte så intressant för företagsförmedlare och/eller konsulter.
Här finns mycket att bygga på, att underlätta för att företagen kan leva vidare i en yngre krafts händer samt utvecklas. Och det är betydligt enklare att vidareutveckla ett befintligt företag, än att starta ett nytt.
Regeringen måste snarast permanenta klyvningsreglerna. Det enda acceptabla alternativet till detta skulle vara att slopa särbehandlingen av aktiva ägare till fåmansbolag. Då skulle denna grupp få 25 procents skatt på kapitalvinsterna, precis som andra privatpersoner som äger onoterade aktier. För idag är det mer lönsamt att satsa pengar i någon annas företag och själv sitta passivt på läktaren, än att satsa i sitt eget företagande.
En av de frågor FöretagarFörbundet länge drivit ,är införandet av Småbolagsregler. Bland annat vill vi ha lägre aktiekapital, 50 000 SEK (jämfört med dagens 100 000 SEK) samt att en enklare revisionsstandard med mindre byråkrati, införs.
Det är därför mycket positivt att regeringen i en lagrådsremiss föreslår att kravet på aktiekapital för privata aktiebolag halveras, från dagens 100 000 kr till 50 000 kr.
Justitieminister Beatrice Ask och näringsminister Maud Olofsson skriver i ett pressmeddelande att syftet med sänkningen av aktiekapitalet är att göra aktiebolaget som företagsform mer tillgängligt för företagare, underlätta för start av nya företag samt få fram fler arbetstillfällen. Förslaget gynnar särskilt företagare inom tjänstesektorn som har ett lågt kapitalbehov och är den sektor som växer mest.
Förslaget överlämnades den 29 oktober till Lagrådet samt föreslås träda i kraft april 2010.
Nu ser jag fram emot ett lika positivt besked när det gäller slopandet av revisionsplikten. Utöver Sverige är det bara Malta inom EU som kräver dagens stränga revisionsplikt för småföretag.
