I dagarna har vi kunnat läsa om Långtidsutredningen som innehåller förslag på reformer inom olika områden. Och restaurangbranschen är inget undantag. Bland annat innehåller den förslag på att ingångslönerna ska sänkas inom servicesektor, vilket stöds av finansminister Anders Borg. ”Lägstalönerna är ett större problem än vad vi har trott”, sa finansministern under ett seminarium om arbetsmarknaden. Ett problem är enligt Anders Borg att lönenivån stoppar lågutbildade från att få jobb.
Nu höjs det röster från restaurangägare, SHR och facket.
Många krögare välkomnar förstås förslaget, då lönerna är den största utgiften för ägarna – som i de flesta branscher. Ett par tusenlappar i lönesänkningar kan för många krögare vara avgörande om man anställer eller inte. Men många krögare vill hellre se sänkt restaurangmoms än sänkta ingångslöner.
Sveriges Hotell- och restaurangägare (SHR) tycker att förslaget är bra då lägstlönerna under en tid har drivits upp och att man ser ett sammanpressat löneläge. Till branschtidningen Restaurangvärlden säger Susanne Svärd Elmström, förhandlingschef på SHR att ”Det är orimligt att våra medlemmar ska betala lika mycket för erfaren personal som för de som inte kan så mycket.”
Facket å sin sida protesterar inte helt oväntat mot förslaget om sänkta ingångslöner.
– Vi ställer inte upp på bli en låglönebransch där de anställda ska stå ut med lön och villkor som inte går att leva på. Även som heltidsanställd i vår bransch ska man kunna leva på sin inkomst. Andra insatser än lägre löner måste till för att skapa nya arbetstillfällen, säger Therese Guovelin, andra förbundsordförande på Hotell- och restaurangfacket, till Restaurangvärlden. Vidare menar man från Hotell- och restaurangfacket (HRF) att sänkta minimilöner kommer att leda till sänkta löner för alla i branschen.
FöretagarFörbundet fortsätter att driva Uppropet för sänkt restaurangmoms och hoppas på Anders Borg inte tänker ersätta en sänkt restaurangmoms med sänkta ingångslöner! Och vi ser hellre att man sänker arbetsgivaravgiften rejält för alla branscher än att sänka ingångslönerna branschvis. En sänkt arbetsgivaravgift är idag - och kommer så att vara tills man sänker den rejält - den enskilt viktigaste åtgärder för att få landets småföretagare att vilja anställa!
Gästbloggat Maria Linde, Press- och informationssekreterare
Det är alldeles för få småföretag som deltar i offentliga upphandlingar idag. Många tycker det verkar krångligt och saknar både tid och resurser. Det är något som uppmärksammas allt mer och nu i vår startar också Anbudsvågen för att försöka råda bot på detta.
Anbudsvågen är ett projekt som bland annat Nyföretagarcentrum stödjer för att öka antalet anbud vid offentlig upphandling och för att bredda andelen små- och medelstora företag som är leverantörer till offentlig sektor. Det är ett lovvärt projekt som kommer att effektivisera den offentliga upphandlingen och därigenom bidra till både tillväxt och ökad konkurrenskraft. Något likande skulle också behövas för alla upphandlare för att därigenom skapa största möjliga förbättring för leverantörerna.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark
Näringspolitisk sekreterare
FöretagarFörbundet och Samhall genomförde redan i höstas en CSR-undersökning bland 1 700 småföretag och kom fram till att nästan tre av tio småföretag har minst en medarbetare med funktionsnedsättning. Så många som 45 procent tänka sig att anställa någon med funktionsnedsättning, och 30 procent svarar kanske. På frågan av vilka olika anledningar man kan tänka sig att anställa någon med en funktionsnedsättning svarar sju av tio att personen gör ett lika bra jobb som alla andra. Fyra av tio säger att det är viktigt att ta ett samhällsansvar men de företagare vi pratar med talar aldrig om CSR. För dem är det självklart att man tar ett ansvar, utan att för den skull äventyra verksamheten.
Läs mer om undersökningen här.
Idag presenterar även SEB resultaten från sin Företagarpanel, där 1 500 företagare svarat på frågor om CSR och samhällsengagemang. Den visar att svenska företag i hög utsträckning är engagerade samhällsmedborgare, både genom sina företag och som privatpersoner. Också i rollen som arbetsgivare ser man samhällsengagemanget: 45 procent av företagarna har vid något tillfälle avstått från egen lön för att klara anställdas löner eller skatteinbetalningar. Det finns en övervägande positiv inställning hos företagen att göra saker "pro bono" dvs. att hjälpa andra utan vinstsyfte. 56 procent av företagen anser att företag har en moralisk skyldighet att göra insatser för sin omgivning, utan vinstsyfte. Vanligast är sponsring av sport följt av "hjälp till behövande i Sverige" och samarbete med den lokala skolan.
Läs mer om undersökningen här.
Gästbloggat av Maria Linde, Press- och informationssekreterare
Restaurangmomsen behöver sänkas av många anledningar. Inte minst har en sänkning stor betydelse för ungdomar eftersom många får sitt första jobb i restaurangnäringen. Enligt Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare är 45 procent av de anställda i branschen mellan 18-25 år. Med en sänkning skulle de kunna bli många fler.
Samtidigt som möjligheterna att sänka restaurangmomsen undersöks har vi en ungdomsarbetslöshet i Sverige som är störst i EU. Under tredje kvartalet år 2010 var ungefär var fjärde svensk ungdom under 25 år som aktivt sökte arbete arbetslös.
Enligt finansdepartementets beräkningar ger en sänkning av momsen 8 000 jobb. Sveriges Hotell & Restaurang företagare har beräknat siffran till 15 000 nya jobb. Det är därför inte bara ett lärlingssystem enligt dansk eller tysk modell som kan få ner ungdomsarbetslösheten. Restaurangmomsen är en viktig komponent även i detta.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
FöretagarFörbundet skrev i december om elupproret som startades i Småland. Bakom upproret står 1000 företag med 85 000 anställda, läs mer här.
Aftonbladet har nu hakat på med ett eget eluppror. Till och med igår har 390 000 namnunderskrifter samlats in från läsarna i protest mot de höga elpriserna. Maud Olofsson kommenterade också de höga elpriserna i en chatt med Aftonbladets läsare, se här.
Enligt Maud kommer Energimarknadsinspektionen i fortsättningen att ha representanter i kärnkraftbolagens styrelser för att kunna kontrollera bättre. Frågan är om det inte borde finnas fler näringslivsrepresentanter som kontrollerar Energimarknadsinspektionen..
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
Även andra dagen under småföretagsdagarna i Örebro innehöll en mängd underbyggda synpunkter och slutsatser om vad som kan och måste förbättras för att vi ska få ett bättre fungerande företagsklimat för småföretagen. En åsikt som fördes fram var att en regelgiljotin behövs och att det är ett alltför spritt ansvarstagandet med bristande samverkan mellan aktörer som följd som det ser ut nu. Med den ökade internationaliseringen och det ökade konkurrenstrycket ställs högre krav på snabb anpassning hos företagen. Det behövs nu nya mekanismer för samverkan.
Önskvärt är också att fler yngre framgångrika småföretagare lyfts fram som förebilder. De som finns idag är oftast storföretagsledare i globalt framgångsrika företag. Med små medel kan attityder förändras och skapa större förståelse för småföretagarens vardag.
Det presenterades också statistik som visar att människor som driver UF-företag (Ung Företagsamhet) i något högre utsträckning än andra sedan startar på riktigt men att dessa företag i absolut högre utsträckning blir mer framgångsrika. UF är även nyttigt för de som deltar men sedan inte startar eftersom de har fått en inblick i vad företagande innebär och vilken effekt gällande regler och förutsättningar har för de som driver företag eller funderar på att starta.
Slutligen är människor inte nödvändigtvis födda till entreprenörer utan det är något alla kan lära sig. Det gäller bara att bestämma sig!
Gästbloggat av Marcus Gränsmark från småföretagsdagarna i Örebro
Totalt startas ca 70 000 företag om året i Sverige. Av dessa är ca 50 000 om året genuint nya och härrör inte från avknoppningar eller omstruktureringar. Dessa sysselsätter i storleksordningen 75-80 000 människor.
Sverige har idag världens högsta kapitalskatter. Ett alltid förekommande problem i en sådan miljö är brist på eget kapital, både privat men i synnerhet på företagsnivå. I kristider som under finanskrisen blir det extra tydligt när det går att tala om destruktiv kreativitet istället för kreativ destruktivitet. Med andra ord är det inte alltid bara de dåliga affärsmodellerna som sorteras bort i kristider.
Våra höga skatter och låg andel eget kapital leder sedan till att aktörer som ALMI får en större roll för att fylla på det behov som finns i mellanrummet mellan vad eget kapital klarar av att finansiera och vad bankerna vill åta sig att låna ut. Nu talas i hög grad också om att inrätta statligt riskkapital men vore det inte bättre att låta duktiga människor att verka direkt.
Detta problem rör i hög grad småföretag som inte har hunnit bli etablerade. Någon buffert finns inte upparbetad. Det blir därför ett feltänk att tro att en sänkning av bolagsskatten är den lösningen som ska leda till ett mer företagssamt Sverige. Det är en sänkning av kapitalskatterna som måste till. Både kapitalskatten per se och 3:12 reglerna.
Frågan vi nu måste ställa blir om vi har råd att inte sänka kapitalskatterna. Vågar vi utveckla eller kommer vi även fortsättningsvis att luta oss mot staten som nödaktör för att kompensera.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark från Småföretagsdagarna i Örebro
De senaste åren har det mest handlat om att få fler människor i arbete. Bra! Men vilka är det som skapar de flesta jobben i Sverige? Jo, småföretagen. Och för att de ska kunna få ännu fler i arbete krävs det schyssta villkor! När det gäller restaurangbranschen tänker jag naturligtvis på momssänkningen. Om momsen sänks från 25 procent till 12 procent beräknas branschen anställa 15 000 personer.
Det är glädjande att arbetsmarknadsminister Hillevi Engström nu är beredd att sänka momsen för att få tillbaka långtidsarbetslösa i jobb. En tredjedel av de arbetslösa i Sverige är nu långtidsarbetslösa. Och den gruppen har fördubblats på tio år! Och restaurangbranschen är sannolikt den bransch som kan få dessa människor att åter igen känna sig som en del av samhället.
Såhär skriver AB Handelns utredningsinstitut i sin rapport:
”Genom att restauranganställda i högre utsträckning är människor med svagare ställning på arbetsmarknaden, exempelvis ungdomar, lågutbildade och invandrare, kommer en momssänkning på restaurangtjänster att i särskild grad gynna dessa grupper. Detta kan vara extra viktigt för ett land som Sverige, som verkar ha särskilda problem med att integrera dessa grupper på arbetsmarknaden. Vad gäller ungdomsarbetslösheten hade Sverige den fjärde högsta i jämförbara OECD-länder år 2009.”
Läs hela rapporten från Handelns utredningsinstitut här.
Gör hela Sverige en tjänst och halvera restaurangmomsen nu!
Vill du veta mer och till och med stödja vårt upprop för sänkt restaurangmoms? Klicka här.
Gästbloggat av Maria Linde, Press- och informationssekreterare
Vid presentationen av SNS Konjunkturrådsrapport för 2011 kommenterade Anders Borg idag att de tre viktigaste fokusområdena för fortsatt tillväxt under året blir jobbskatteavdraget, en förstärkning av arbetsmarknadens funktionssätt och en förstärkt efterfrågan på arbetskraft. I detta inryms också ett förbättrat företagsklimat, även om några direkta satsningar på småföretag inte är att vänta.
Andra viktiga områden är att få miljöpolitiken så kostnadseffektiv som möjligt och att göra det finansiella systemet mer robust och stabilt.
Mycket intressant är annars SNS förslag om välfärdsjobb, läs mer här.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
Ja, man kan verkligen undra.. Sverige har världens högsta restaurangmoms och med en sänkning av den skulle 15 000 nya jobb skapas, svartmarknaden i branschen minska och dessutom skulle det bli billigare att gå på krogen, vilket stärker tillväxten. Nedan kan du lyssna till SHR:s pågående radiokampanj där tre stjärnkockar ställer sig frågan "Vad är det vi väntar på?"
Lyssna på Leif Mannerström
Lyssna på Tommy Myllymäki
Lyssna på Mathias Dahlgren
Vill du veta mer och till och med stödja vårt upprop för sänkt restaurangmoms? Klicka här.
Gästbloggat av Maria Linde, Press- och informationssekreterare
