Inom frisörbranschen har man länge haft stora problem med oseriösa företag. Det finns en stor svart sektor i branschen och det är ett oerhört problem. Men det är också ett problem i många andra branscher så som taxi och restaurangvärlden, säger Thomas Francke, vd på branschorganisationen Frisörföretagarna, läs mer här.
Inom frisörbranschen har man försökt åtgärda det. Det kassaregister som har införts för att komma tillrätta med den svarta marknaden har sedan ett par år tillbaka gjort att salongerna börjat anställa i högre grad. Antalet salonger till salu har också mer än fördubblats.
Vi kan därför räkna med en liknande utveckling inom restaurangbranschen om sänkningen av restaurangmomsen genomförs. Personalen inom restaurangbranschen är dessutom mer utsatt varför åtgärdsinsatserna inom restaurangbranschen blir minst lika viktiga. Det är därför ett enkelt sätt att både skapa konkurrensneutralitet för småföretagarna och trygghet för de anställda.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
Statsminister Fredrik Reinfeldt pekar i en debattartikel i SvD på nyårsafton tydligt ut två reformer som viktiga för arbete och företagande, för att arbete ska löna sig och jobben bli fler. Den ena är glädjande en sänkning av restaurangmomsen. Den andra är det femte steget i jobbskatteavdraget, se artikeln här.
Ett bättre avstamp inför det nya året kan knappast fås för alla vi som vill se en sänkning av restaurangmomsen. FöretagarFörbundet och statsministern är här helt överens. När statsministern enbart refererar till varför en sänkning av restaurangmomsen är bra för Sverige ser FöretagarFörbundet dessutom ytterligare fördelar för den enskilde småföretagaren i form av konkurrensneutralitet i branschen och ökad lönsamhet när den svarta ekonomin minskar.
Vill du veta mer och till och med stödja vårt upprop för sänkt restaurangmoms? Klicka här.
Låt 2011 bli småföretagarnas år!
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
Preliminära siffror har beskrivit en ökning av RUT och ROT med 20 procent under 2010. Omkring 762 000 svenskar har utnyttjat skatterabatten för så kallade rotarbeten medan 293 000 utnyttjat rabatten för hushållsnära tjänster. Ca 12 miljarder har betalats ut.
RUT- och ROT-jobben är dock inte bara av godo för företagen som utför dem. Ofta uppstår likviditetsproblem när utbetalningarna från Skatteverket dröjer. Det medför i sin tur problem i form av t.ex. betalningsanmärkningar när ett företag inte kan betala sina skatter. Skatteverket överför sina skattekrav till Kronofogdemyndigheten trots att företagaren har pengar att hämta från Skatteverket. Enligt Skatteverkets hemsida ska en utbetalning för husavdrag ta 10 dagar eller så snabbt som 5 dagar om begäran om utbetalning görs elektroniskt. Så går det dock inte alltid till. Så här beskriver en småföretagare hur de drabbas:
"10-dagarsgränsen håller bara om det inte är något som helst fel på
ansökan, det inte är deklarations- eller skatteutbetalningsdags eller
något annat som ger onormalt hög belastning på handläggarna. Om jag fått
fel personnummer eller fastighetsbeteckning från kunden stoppas hela den
blanketten som kan innehålla tio enskilda ROT-ansökningar, och det kan
ta upp till tre veckor innan jag får ett besked från Skatteverket att vi
inte får ut pengarna. Därför måste jag ständigt kolla upp och ligga på
handläggarna på skatteupplysningen för att veta hur det går med våra
ansökningar. Det i sin tur innebär onödigt arbete för både dem och mig.
Skatteverket i Västervik får man inte tag på, vilket ställer till problem om det skulle vara fel i ansökan eftersom det bara är de som kan rätta till eventuella fel per telefon. Mailar jag kan det ta en vecka att få svar och då brukar
det vara att jag måste fylla i en ändringsblankett, som ska handläggas,
det vill säga ytterligare väntetid... Även om de själva skrivit fel. På telefon är det omöjligt att komma fram.
Det är svårt att tro det, men många människor vet inte själva vad de har
för personnummer, inkomst, fastighetsbeteckning eller ens om de står som
ägare till fastigheten. Det är inte bara Skatteverket som blir
frustrerade över detta, vi också, men det skulle gå mycket fortare och
lättare om de hade tid att svara i telefon i Västervik.
Vi klarar normalt att vänta tio dagar utan problem, men anta att kunden
(som har tio dagar på vår faktura) är fem dagar sen med sin betalning
och Skatteverket sedan tar två veckor på sig, då är det över 30 dagar
och lönerna ska ha betalats ut redan."
Företagarens beskrivning av sin situation är tyvärr långt ifrån ett unikt fall. Det känns också väldigt onödigt med betalningsanmärkningar för detta. Vi avser nu att diskutera det här med Skatteverket för att få deras syn på de långa handläggningstiderna och vad som kan göras åt problemet.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
På måndag är de flesta av oss tillbaka på kontoret. Och förmodligen är vi ganska trötta på julmaten och vill helst gå ut och äta lunch på stan. Men det är ingen billig historia att äta lunch ute varje dag. Att luncha i Sverige kostar i snitt 75 kronor. Men det är stor prisskillnad mellan städerna. I Stockholm fortsätter ökningen på lunchpriserna, den genomsnittliga lunchen kostar 76,90 kronor. I Göteborg och Malmö sjunker lunchkostnaden fortsättningsvis och kostar idag 73,50 kronor respektive 70,80 kronor. Detta visar Gastrogates senaste lunchprisindex.
Patrik Smede, vd på Gastrogate, menar att skillnaderna mellan städerna aldrig har varit så stora som nu och att det senaste halvåret har skillnaden på lunchpriserna mellan Stockholm och Malmö fördubblats till över sex kronor.
Lunchprisindexet visar också att lunchen ute skulle kunna vara 8 kronor billigare om restaurangmomsen sänktes från 25 procent till 12 procent.
Patrik Smede menar att en sänkning av restaurangmomsen kommer att leda till stagnerade prisökningar och att fler jobb skulle skapas i branchen. Däremot tror han att prisskillnaderna mellan städerna kommer att kvarstå.
Vi är nu många tunga aktörer för sänkt restaurangmoms och vi kommer inte att ge oss förrän en sänkning sker. Allt för att fler jobb ska skapas och för att få undan stora delar av svartmarknaden inom hotell och restaurang!
Vill du veta mer och till och med stödja vårt upprop för sänkt restaurangmoms? Klicka här.
Gott nytt företagsamt år på er alla lunchätare och restaurangägare!
Gästbloggat av Maria Linde, press- och informationssekreterare
Att jobba gratis, jobba ihjäl sig eller jobba svart är idag enda sätten att driva verksamhet på. Ovan nämnda citat gäller inte någon obskyr bransch i ett laglöst land utan är den beskrivning som restauratörerna Jeanette Bohman och Mats Eriksson ger av sin verklighet och vardag. De ser en sänkning av restaurangmomsen som en mycket bra väg ut ur detta, läs mer här.
En sänkt restaurangmoms handlar inte bara om att göra svarta jobb vita, lika konkurrensvillkor och att förbättra för de som driver verksamhet. Det handlar också om att utveckla Sverige som turistland, satsa på småföretagande och om att värdesätta den fina matkultur vi har.
Sverige har idag EU:s högsta restaurangmoms tillsammans med Danmark. Frankrike, Finland och Belgien har redan sänkt sin restaurangmoms och fler länder är på väg. Det är alla länder som redan har en lägre moms än i Sverige.
Det är nu dags att också vår egen momsnivå sänks. Det är nämligen inte bara statsfinanserna som skapar välstånd.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
Ett av alliansens vallöften var att restaurangmomsen ska sänkas från 25 procent till 12 procent om statsfinanserna tillåter det. En utredning har nu startats för att ta redan på om det är ekonomiskt möjligt, se utredningsdirektivet.
Enligt finansdepartementets beräkningar ger en sänkning av momsen 8 000 jobb. Sveriges Hotell & Restaurang företagare har beräknat siffran till 15 000 nya jobb. Handelns utredningsinstitut har kommit fram till mellan 7 000 och 34 000 arbetstillfällen, läs mer här.
Siffrorna ovan är de direkta följderna. Sedan tillkommer alla indirekta fördelar med ökad trygghet när svarta jobb blir vita och konkurrensneutralitet i branschen som de kanske viktigaste.
Utredningen ska förutom att ta fram ett lagförslag också redovisa vilka effekter detta kan förväntas ha på den samhällsekonomiska effektiviteten, den varaktiga sysselsättningen och på företagande. Vidare ska utredningen analysera om sänkt moms på vissa andra tjänster är en samhällsekonomiskt effektiv åtgärd för att öka den varaktiga sysselsättningen, se pressmeddelande.
FöretagarFörbundet tycker det är lovvärt att initiativet för att sänka restaurangmomsen tas nu, relativt snart efter valet. Förhoppningsvis nås också slutsatsen att det är ekonomiskt fördelaktigt att gå vidare. Det är en viktig fråga för alla småföretagare i restaurangbranschen.
I samband med att utredningen presenterades skrevs också en debattartikel av Maud Olofsson tillsammans med Anders Borg, se debattartikeln.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
Under julen är många av oss stressade. Några av oss kanske bestämmer sig för att beställa hem julmaten från en cateringfirma, för att slippa stekoset och kladdiga grytor. Men pass på! Om du vill ha maten inburen eller uppdukad på bordet av cateringpersonalen, eller till och med att personalen ska servera maten, kan du i vissa fall få påslag med 13 procents. Och i vissa fall inte. Vad beror då detta på? Jo, två saker:
1) Otydliga och krångliga regler. Grundregeln är att du betalar 12 procent moms för din julmat om du beställer hem mat eller hämtar i butik. Vill du däremot att cateringpersonalen serverar maten hemma hos dig, blir julbordet 13 procent dyrare, dvs du betalar 25 procent. Men hur långt får cateringspersonalen serva kunden innan han beger sig av? Får catering-chauffören duka upp maten och utensilierna innan han går, utan att det blir påslag med 13 procent? Om man ringer till Skatteverket får man olika svar beroende på vem man pratar med. Detta visar hur svår frågan är.
2) Osund konkurrens. I restaurangbranschen, som i alla andra branscher, finns det oseriösa aktörer. Vissa cateringföretag delar fakturan på två – en med mat och en med personal – för att kunna debitera låg moms på maten. De företagen skulle aldrig klara en skatterevision. Men vid köptillfället, förlorar den cateringfirma som debiterar korrekt (alltså 25 procent på hela beloppet), p.g.a att de blir ”dyrare”.
Vi vill att de seriösa restaurangföretagen ska kunna stå sig starka mot de i branschen som inte sköter sig.
För mig handlar frågan om att vinna eller försvinna. Sänk restaurangmomsen till 12 procent nu!
Vill du veta mer och till och med stödja vårt upprop för sänkt restaurangmoms? Klicka här.
Gästbloggat av Maria Linde, Press- och informationssekreterare
Alla har nog passat på att handla varm mat på macken längst motorvägen någon gång. Men visste du att du bara betalar 12 procent moms på din pasta carbonara från bensinmacken medan du betalar 25 moms på carbonaran på caféet bredvid macken?
Det är inte bara vi på FöretagarFörbundet och Mats Eriksson på Momspromenaden som uppvaktar finansminister Anders Borg med påtryckningar för att sänka restaurangmomsen snarast möjligt. Vd:n för Max hamburgerrestauranger, Richard Bergfors, skrev nyligen ett brev till Borg där han lovar att anställda 250 personer om restaurangmomsen sänks.
– Jag skrev brevet helt enkelt för att det är extremt viktigt, säger Richard Bergfors.
Framför allt tycker han att det är orättvist att bensinmackar som säljer allt mer mat endast betalar 12 procent medan Max betalar 25 procent.
Och det kan jag verkligen hålla med om. Orättvist! Anledningen till att vi driver uppropet för sänkt restaurangmoms beror just på den orättvisa konkurrensen och alla svartjobb som blir följden av orättvisor.
Upp till kamp för sänkt restaurangmoms!
Läs mer om Richard Bergfors brev till finansministern här.
Läs mer om vårt upprop här.
Gästbloggat av Maria Linde, press- och informationssekreterare
Om Sverige sänker sin restaurangmoms kommer vi inte vara ensamma inom EU om att ha gjort det. Flera andra länder har redan prioriterat det. I Finland t.ex. sänktes momsen från 22 procent till 13 procent den 1 juli i år. Där fanns också en bred ambition inom restaurangbranschen att även priserna skulle sänkas och konsumentprisfrågan var central i den finska debatten. På lång sikt räknar den finska branschorganisationen med en prissänkning med 7,4 procent. För tillfället har priserna i vanliga restauranger gått ner 5,1 procent, läs mer här.
Även i Frankrike har restaurangmomsen sänkts. Det skedde den 1 juli 2009. Sänkningen som gjordes från 19,6 procent till 5,5 procent har däremot inte resulterat i en lägre prisnivå. Dock har antalet anställda i restaurangbranschen ökat. Det är en följd av det ”framtidskontrakt” som skrevs mellan stat och bransch med en rad åtaganden för restaurangbranschen som motprestation gällande sysselsättning, anställningsvillkor och konsumentpriser, läs mer här.
Exemplen från Finland och Frankrike visar på exempel där staten tillsammans med branschen verkar för en bättre miljö och ett bättre näringsklimat, inte minst för småföretag. Det är något som betalar sig på lång sikt och borde vara fullt möjligt även i Sverige.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
Det finns många fördelar med att sänka restaurangmomsen. Lönsamheten i branschen ökar och den svarta ekonomin minskar. Svart anlitad arbetskraft kommer också troligtvis minska när marginalerna i branschen förbättras. Branschen kommer därför i mycket högre grad att bli konkurrensneutral. Som tidigare rapporterats finns ett utbrett fusk över hela landet där den lägre momsen redovisas också för gäster som inte tar med maten.
Restaurangbranschen är för många också det första steget in på arbetsmarknaden. Ungdomar och människor som står långt från arbetsmarknaden kommer därför att enklare bli en del av arbetslivet när restaurangerna i högre grad har möjlighet att anställa.
Vi har idag Europas högsta restaurangmoms. Frankrike som är ett land med anrika mattraditioner har bara en momssats om 5,5 procent. Sverige som har ambition att bli det nya matlandet, läs mer här, skulle med en genomförd sänkning av restaurangmomsen tydligt visa viljan bakom satsningen.
Gästbloggat av Marcus Gränsmark,
Näringspolitisk sekreterare
