Under mottot ”Låt hela Sverige leva” riktar Företagarförbundet, Villaägarnas Riksförbund, Sydsvenska Handelskammaren och mjukvaruföretaget Visma Spcs en gemensam uppmaning direkt till regeringen och energiminister Anna-Karin Hatt: Sänk elskatten i södra Sverige som kompensation för beslutet om elprisområden som infördes den 1 november!

Dags för nytt eluppror för småföretagarna.

Småföretagen blir allt viktigare för Sveriges ekonomi. Statistik från SCB visar att drygt vart fjärde nytt jobb har skapats just bland landets allra minsta företag. En viktig grupp småföretagare är svenska bönder. De är urtypen av småföretagare – de jobbar jämt och sliter hårt med att få verksamheten att gå runt. Och inte minst skapar de tillväxt på en landsbygd som annars kämpar mot avflyttning och nedläggningar.

20 miljarder skattekronor försvinner årligen på grund av svarta pengar i handeln och restauranger, enligt en ny rapport. Men det finns ett enkelt sätt att motverka fusket: be alltid om kvitto, skriver Skatteverket och flera företagar- och branschorganisationer.

Det går bra för Småföretagarsverige. Och landets minsta företag är motorn i vårt tillväxtsmaskineri. Undersökningar visar också att allt fler småföretagare är allt positivare till företagsklimatet i Sverige som helhet. Det är glädjande.

Men trots detta är idag enbart sju procent av befolkningen företagare. När det gäller nyföretagande ligger vi fortfarande långt efter många andra länder. För att komma ikapp och ligga i topp måste vi dubbla nyföretagandet. Dessutom måste vi se till att de nya företagen faktiskt också överlever och växer. Det är långt ifrån en självklarhet i dag. En tredjedel av företagen överlever inte sin treårsdag.

Småföretagarna hyllas ofta som Sveriges hjältar och vår tids tillväxtmotor. Men vardagen kan ibland vara tuff för många småföretagare. Och än tuffare blir det om man som oskyldig hängs ut som skattefuskare.

Självklart ska alla betala skatt, det är grunden till vår välfärd. Och alla ska följa de lagar och regler som finns. Men skattelagstiftningen är mycket omfattande och ger ett stort tolkningsutrymme. Varje år behöver åtskilliga hårt arbetande och fläckfria småföretagare genomgå en skatterevision eller till och med en skatteprocess. Att som småföretagare försöka få rätt är ofta en komplicerad, tidsödande och dyr process som i värsta fall kan kosta deras livsverk.

I dag är det skattemässigt mer fördelaktigt att investera i ett börsbolag än i sitt eget företag. Fåmansbolagsbeskattningen, de så kallade 3:12 reglerna, stoppar i stort sett företagare att ta avkastningen som aktieutdelning. Det vanliga är att allt överskott i småföretag över två och ett halvt basbelopp beskattas som tjänst om det inte finns några anställda. Totalt kan ”utdelningen” därmed kosta företaget och ägaren ca 70 procent i skatt, beroende på den kommunala skattesatsen. Det kan jämföras med en skattenivå på 30 procent om den hade beskattats som kapital eller med de 20 procent i skatt som gäller för utdelning på de första två och ett halvt basbeloppen.

Regeringen har gjort det mer attraktivt att arbeta och utbudet på arbetskraft har därför ökat. Men åtgärder som gör det attraktivare att anställa lyser fortfarande med sin frånvaro. Visserligen finns det en enorm tillväxtpotential i landets minsta företag som idag är en av Sveriges största arbetsgivare. Men småföretagen ses ofta som ett särintresse och en resurs som per automatik ska lösa sysselsättningsproblemen. När ska beslutsfattarna på allvar inse att reformer som är bra för landets småföretag också är bra för Sverige som helhet?

Skatten är grunden till vår välfärd. Både som privatperson och företagare är det en självklarhet att du ska bidra till att hela välfärden ska kunna fungera. Men vad händer om du som småföretagare gör rätt, men ändå anklagas av Skatteverket för att ha fuskat? Och har Skatteverket alltid rätt? Nej tvärtom.

I samarbete med Skattebetalarnas Förening har vi tagit fram statistik från Domstolsverket som visar att under de senaste fem åren har vart fjärde beslut från Skatteverket som överklagats när det gäller inkomsttaxering, moms och arbetsgivaravgifter för företag ändrats av Länsrätten. Ändringen har sedan stått sig även när Skatteverket har överklagat i Kammarrätten.

I valdebattens Sverige har pensioner, skola, vård och omsorg högsta prioritet. Dessutom lovar alla partier fler jobb. Men var ska alla dessa jobb skapas och vem ska betala för de generösa välfärdslöftena som lockar väljare?

Småföretagen är Sveriges största arbetsgivare och det är också de som har störst möjlighet att skapa nya jobb. Det är just i små och medelstora företag som de flesta nya jobben har kommit de senaste åren. Offentliga sektorn har inte skapat några nya jobb alls och varslen bland storbolagen har varit många.

Statsminister Fredrik Reinfeldt har tidigare kallat småföretagarna för ”Sveriges ryggrad” och säg den politiker som inte har hyllat och älskat småföretagaren. Men i valdebatten råder nu tystnad, småföretagarfrågorna lyser med sin frånvaro. När nya jobb skapar en starkare välfärd, hur är det då möjligt att småföretagen kallas ett ”särintresse” bland andra?